Lista över biografer i Göteborg
Biografer i Göteborg har funnits sedan 1902. Under början av 1900-talet öppnades ett stort antal biografsalonger. Under slutet av 1900-talet lades många biografer ned eller ersattes av multibiografer (biografer med en mängd olika salonger). Under 2010-talet finns multibiografer i centrala Göteborg samt ett antal kvarvarande singelbiografer. Dessutom finns biografverksamhet bland annat i de olika kulturhusen i Göteborgs förorter. 27 juli 1902 öppnade Arkaden i en källarlokal i det nuvarande kvarteret Arkaden. Detta var Sveriges första permanenta biograf. Redan i december 1896 hade dock de första filmvisningarna ägt rum på Valand, och under de kommande åren skedde ett antal filmvisningar i olika lokaler i Göteborgstrakten. Vid den första filmvisningen inleddes programmet av kortfilmen Ett järnvägståg anländer till stationen ("Arrivée d'un train – gare de Vincennes" eller "Gare de Joinville"). Enligt rapporter blåste biomaskinist Rehn i en signalpipa när tåget närmade sig, varvid åskådarna antingen hukade sig i bänkraderna eller störtade iväg i panik. I dag kan alla lokaler visa film, digitalt, men det är fel att därför kalla dem för biografer, och att välja ut just dessa därför att de vid något tillfälle visat film. Folkan, Hagateatern, Handels, Kåren, Pustervik, Scandinavium, Stadsbiblioteket, Stadsmuseet och Stora Teatern (och andra lokaler) har visat film under Göteborg Film Festival vid flera eller enstaka tillfällen, men det betyder inte att de kan betraktas som biografer. Kåren och Stadsbiblioteket har antagligen kvar sina projektorer och har, till skillnad från de andra i listan, visat en hel del film, precis som KFUM, arbetarföreningar och andra gjort sedan stumfilmstiden. Valand är en undervisningslokal med digital visning, och det vimlar säkert av dem vid universitet och på skolor. Bergakungen, Filmstaden, Skånegatan 16. film/biopalatset/">Biopalatset, Filmstaden, Kungstorget 3. Hagabion, Folkets Bio Göteborg, Linnégatan 21. Roy, Folkets Hus och Parker, Kungsportsavenyen 45. Göta, Filmstaden, Götaplatsen 9. Bio Aftonstjärnan, Folkets Bio Göteborg, Plåtslagaregatan 2. Angereds Bio, Folkets Bio Göteborg, Blå stället, Angereds torg 13. Draken, Heurlins plats 15. Chalmersbion, Chalmers kårhus, Chalmersplatsen 1. Frölundabion, Folkets Bio Frölunda, Frölunda Kulturhus, Frölunda torg 5A. Vingen, Vingens kulturhus, Amhults torg 7. Artisten, Sjöströmsalen, Artisten, Fågelsången 1. Asperö, Asperösalen, Folkets Hus, Olof Palmes plats 2. Atalante, Övre Husargatan 1. Chalmers 2, Palmstedtsalen, Chalmers kårhus, Chalmersplatsen 1. Folkan, Röda Scenen, Folkteatern, Olof Palmes plats 4. Hagateatern, Södra Allégatan 2. Handels, Malmstensalen, Handelshögskolan, Vasagatan 1. Kåren, Lingsalen, Studenternas Hus, Götabergsgatan 17. Lorensberg, Lorensbergsteatern, Karl Gerhards plats 1. Konserthuset, Stora salen, Göteborgs konserthus, Götaplatsen 8. Pedagogen, Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen, Västra hamngatan 25. Pustervik, Järntorgsgatan 14. Scandinavium, Valhallagatan 1. Stadsbiblioteket, Hörsalen, Götaplatsen 3. Stadsmuseet, Wallenbergssalen, Göteborgs stadsmuseum, Norra Hamngatan 12. Stenhammarsalen, Göteborgs konserthus, Götaplatsen 8. Stora Teatern, Kungsparken 1. Valand, Bio Valand, HDK-Valand, Storgatan 43. Volvohallen, Gunnar Engellaus väg 2. Alhambra, Arkaden – 16 september 1904–1917 – tidigare namn: Arkaden. Ägd av F W Edholm. Upphörde vid dennes död 1917. Allé-biografen, Norra Allégatan 6 – 11/3 1916 – 15/1 1922. Ägare var Gustaf Smith senare namn: Folkbildningsbion. Annedals-Biografen, Övre Husargatan 16 – 15/2 – åtminstone november 1907. Apollo, Torggatan 19 – 26/11 1904–1905/06 – 8/12 1907 – 16/8 1908 – det har varit omöjligt att fastställa under vilken av de två perioderna som denna biograf hette Nordstadens Kinematograf respektive Apollo - egentligen rör det sig om två biografer eftersom huset revs och ett nytt kom i dess ställe under mellanperioden – senare namn: Biograph-Teatern. Backa Folkets Hus Bio, Granåsgatan 2.
Tempo dokumentärfestival
Tempo dokumentärfestival är en återkommande festival i Stockholm för dokumentära uttryck inom bland annat film, radio och foto. Där arrangeras även föredrag och debatter samt visningar och workshops för unga. Festivalen är den största i sitt slag i Sverige. "Tempo Dokumentärfestival är Sveriges största filmfestival för dokumentära uttryck. Sedan grundandet 1998 presenteras dokumentärer från hela världen som annars inte skulle nå en svensk publik och Tempo utgör ett unikt forum för att samlat presentera dokumentära verk över genregränser – film, radio, foto, transmedia och mer experimentella uttrycksformer. Tempo är också är forum för dokumentärbranschen och arrangerar en rad branschrelaterade aktiviteter som work in progress, seminarier, masterclasses och Tempo Pitch. Mellan festivalerna arrangeras olika evenemang med dokumentär inriktning, seminarieprogram, debatter, fotoutställningar samt filmvisningar och workshops för unga. Filmfestivalen och dess kringaktiviteter anordnas av den ideella föreningen Tempo Dokumentärfestival". Tempo grundades av Gustav Forsberg under kulturhuvudstadsåret 1998. Tempo har sedan 2006 Svenska Filminstitutets nationella festivaluppdrag för dokumentärfilm. 2005 tilldelades festivalen Citypriset "Årets film" av tidningen Stockholm City och 2007 valdes Tempo till en av DN På Stans "Stockholmshjältar". Sedan 2008 ingår Tempos i Guldbaggens nomineringsgrupp för dokumentärfilm och bästa kortfilm. Priset instiftades 2012 och är uppkallat efter den legendariska filmregissören Stefan Jarl, som står bakom kända filmer som Dom kallar oss mods och Ett anständigt liv. Syftet är att lyfta de allra bästa utländska dokumentärerna och vinnande film tilldelas 2000 euro. Sveriges största dokumentärtävling där vinnande regissör tilldelas 75 000 kronor. Tävlingen utser Sveriges bästa dokumentär i kortformat. 25 000 kronor tilldelas vinnande regissör. New Doc är tävlingen för oetablerade svenska filmskapare. Priset tilldelas en ny talang och består av 40 000 kronor. Bland filmerna som tävlar i Tempo Short Award tilldelas Tempo Sound Award den film med den mest kreativa och genomtänkta ljudbilden. Vinnaren tilldelas 60 000 kronor som kan användas hos Momento Studio. Tävlingen för radio i kortformat. De tävlande bidragen får vara max tre minuter. Priset instiftades av professor i radioproduktion, Bengt Bok. Vinnaren får 5000 kr samt studiotid och producent hos Munck Studios. Priset består av 90 000 kr som tilldelas den bästa idén till en ny dokumentärfilm. Priset ska användas till att färdigställa filmen. Riksföreningen Folkets Bio instiftade Bettans fond, en stipendiefond i Bettan von Horns namn, den 14 december 2017. Fonden har som syfte att stödja och uppmuntra kreativt arbete med att visa dokumentärfilm på biograf och ska årligen dela ut bidrag till Folkets Bio-biografer. Årets mottagare får 30 000 kronor och har valts av Lucia Pagano och Riksföreningen Folkets Bios ordförande Petter Forkstam.
Victoriateatern, Malmö
Victoriateatern är en teaterbyggnad vid Södra Förstadsgatan i Malmö, byggd som en av stadens första biografer år 1912. Då Biografteatern Victoria, ritad av arkitekten och byggmästaren Axel Stenberg, invigdes 9 september 1912 blev den stadens största och främsta premiärbiograf med 500 publikplatser på parkett och balkong och orkesterdike med två flyglar. Som invigningsfilmer visades en dokumentär från Slottet i Fontainebleau, En äventyrslysten flicka, Svenska flottans undervattensbåtar och deras övningar i vår skärgård samt Hennes hjälte. 1916 genomfördes vissa smärre förändringar interiört och 1925 tog Malmö Biograf AB över verksamheten. I takt med den ökade konkurrensen minskades antalet sittplatser till 393 mer bekväma säten 1936 och då Svensk Filmindustri 1942 blev huvudägare av Malmö Biograf AB togs även delar av balkongen bort. Från mitten av 1940-talet till mitten av 1950-talet ändrades inriktningen helt och Victoria blev revyteater med sommarrevyer av de lokalt populära Sigge Hommerberg och "Dubbel-Olle" Ohlsson, följt av en mängd produktioner och gästspel, såsom Thor Modéens Skånerapsodi 1948 och Hjördis Petterson i Vår Tages Hage 1949, liksom artister som Git Gay och Hans Lindgren. Från mitten av 1950-talet återgick byggnaden till biograf fram till 31 mars 1974, då Svensk Filmindustri visar sin sista film på Victoria, Ursäkta var är kriget? med Jerry Lewis, och ett nedslitet Victoria stängs med en oviss framtid. Stadens fria, vänsterinriktade kulturliv, med ett flertal teater- och musikgrupper, hade under 1970-talet länge krävt ett gemensamt kulturhus för sina verksamheter och då politikerna var osäkra på de fortsatta planerna för Victoria bildade dessa kulturaktörer år 1975 "Victoriakommittén" med syfte att få ta över byggnaden som deras eget kulturhus. Victoriakommittén bildades av verksamheter som Föreningen Huset, Teatercentrum Syd, Filmcentrum Syd, Folkets Bio, Folkets teater och FIB-Kulturfront med kulturpersoner som Mikael Wiehe, Lasse Söderberg och Fredrik Gertten. I maj 1975 demonstrerade 1 500 personer på Södra Förstadsgatan under parollen "Rädda Victoria" och krävde att teatern skulle upplåtas till och drivas av Victoriakommittén. Detta utlöste slitningar inom kommunen, där dess socialdemokratiska ledning föreslog att folkrörelseorganisationen Skådebanan skulle få ansvaret för Victoria som kvalitetsbiograf varvat med teater och konserter. På grund av politiska viljekonflikter mellan den radikala Victoriakommitén och socialdemokratin kunde kommittén inte acceptera kommunledningens förslag och 28–29 februari 1976 genomförde Victoriakommittén en uppmärksammad ockupation av Victoria, där de tog sig in i den stängda byggnaden följt av protestdemonstrationer, trafikkaos och kulturmanifestationer kvällstid. Därefter lämnade de lokalerna planenligt till kommunen och engagemanget ebbade efterhand ut, då flera av stadens fria teatergrupper i protest lämnade Malmö eller hittade andra lokaler i staden. Victoriateatern renoverades och byggdes om av kommunen och dess nybildade kulturnämnd fick ansvaret för verksamheten i samverkan med den Folkets Hus och Parker närstående kulturföreningen Kontrast, då Victoriateatern nyinvigdes 13 februari 1981 som kombinerad teater, konsertscen och kvalitetsbiograf. 1983 startas barnfilmfestivalen Buff med årliga filmvisningar i bland annat Victoria. Genom åren har en stor mängd gästspel, konserter och filmvisningar genomförts på teatern, även av institutioner som Dramaten, Riksteatern, Statens scenskola i Malmö, Moomsteatern och Malmö stadsteater. 1990 tog kulturföreningen Kontrast över hela verksamheten och införde efterhand alltmer det nya konceptet "pick-nick-teater", där bänkraderna på parkett ersatts med kafébord för av publiken medhavd förtäring under föreställningarna.
