Det här är en lista över långfilmer, såväl tecknade filmer som spelfilmer, som har producerats av Disney genom dess huvudsakliga produktionsbolag Walt Disney Pictures (fram till 1983 Walt Disney Productions) för bio och VHS/DVD/Blu-ray. TV-filmer är dock inte listade, och inte heller filmer som distribuerats och släppts av Walt Disney Pictures, men producerats av andra filmbolag. Ett undantag är de Pixar-producerade filmerna, då Pixar i dag är uppköpt av Disney. Från Walt Disney Productions första långfilm 1937 fram till sin död stod Walt Disney själv som producent för samtliga filmer som bolaget producerade. Sedan hans bortgång har producenterna varierat. Årtalen gäller världspremiären. I vissa fall, speciellt bland de äldre filmerna, kom premiären i andra länder senare. Beträffande varje kommande film är såväl titel som premiärdatum att betrakta som preliminärt, fram till dess att filmen fått premiär. Disneys äldsta och mest påkostade animationsstudio går i dag under namnet Walt Disney Feature Animation, och de filmer som skapats av den marknadsförs i regel som "Disneyklassiker". Som studions namn antyder producerar den långfilmer. Walt Disney Feature Animation har också svarat för animationen i de "spelfilmer med tecknade inslag" som finns listade nedan. Notera att även några av de äldsta "klassikerna" blandar tecknade sekvenser med inslag av riktiga skådespelare. Filmerna Dinosaurier och Nalle Puhs film - Nya äventyr i Sjumilaskogen har inte marknadsförts som "Disneyklassiker" i Sverige trots att de är producerade av Walt Disney Feature Animation. Filmen Vilddjuren å andra sidan producerades av C.O.R.E. Feature Animation, men marknadsfördes ändå som "Disneyklassiker" i Sverige. I samband med att den första datoranimerade klassikern, Lilla kycklingen, kom ut 2005 meddelade Disney att Walt Disney Feature Animation kommer att helt övergå till datoranimation och upphöra med traditionellt animerade (tecknade) filmer. Detta beslut möttes av hård kritik, såväl internt som från allmänheten. Prinsessan och grodan (2009) har sen dess skapats med traditionell animation. Disney har släppt ett flertal nyinspelningar som är helt eller delvis baserade på- eller utgår ifrån deras tecknade klassiker. Sedan 1990 har Walt Disney Pictures producerat en mängd mindre påkostade tecknade filmer, producerade av en underavdelning till Walt Disney Feature Animation: Disneytoon Studios (fram till 2003 en del av Walt Disney Television), som även svarar för produktionen av Disney tecknade TV-serier. Det rör sig huvudsakligen om uppföljare till klassikerna, filmversioner av TV-serierna, och, på senare år, filmer med Musse Pigg i huvudrollen. Vanligtvis släpps dessa filmer direkt på VHS/DVD, men en handfull har fått biopremiär. Filmer baserade på eller producerade som en del av TV-serier från Disney Television Animation. Under mitten av 1990-talet inledde Disney ett samarbete med Pixar Animation Studios som resulterade i ett flertal datoranimerade filmer producerade av Pixar men släppta av Disney. I dag är Pixar uppköpt av Disney och underställt Walt Disney Pictures som en egen enhet. Sedan 2011 räknas Pixars långfilmer som Disney Pixar-klassiker och man har gått tillbaka och numrerat samtliga filmer. Hittills har Disney, förutom traditionellt animerade och datoranimerade filmer, även producerat ett par filmer med stop motion-animation. The Nightmare Before Christmas släpptes ursprungligen av Touchstone Pictures, men släpptes igen av Walt Disney Pictures 2008. Disneys första försök med spelfilmer innehöll även tecknade inslag. Den kombinationen har Disney gett sig på även under senare år. Notera att samtliga figurer i Dinosaurier är datoranimerade, men att alla miljöer är verkliga.
Emil i Lönneberga är en svensk TV-serie i 13 delar från 1975-1976, som bygger på böckerna om Emil i Lönneberga. Den bygger på tre filmer från 1971-1973, Emil i Lönneberga, Nya hyss av Emil i Lönneberga och Emil och griseknoen, som har klippts om till en TV-serie. Serien premiärvisades den 22 november 1975 och har repriserats flera gånger av SVT, men har aldrig kommit ut på DVD på grund av långfilmerna och bildkvaliteten. Dock har nio av avsnitten kommit ut på DVD i Astrid-Lindgren-Matiné-serien, en samling med totalt 17 DVD:er med två avsnitt av något av Astrid Lindgrens program. Några av klippen från TV-serien finns ej med i långfilmerna som bland annat när Emil sätter upp flug-fångare och hans far fastnar i det. Du kära lilla snickarbod - 22 november 1975. Emil i soppskålen - 29 november 1975. Kalaset i Katthult - 6 december 1975. När Emil for till marknaden - 13 december 1975. Stora tabberaset i Katthult - 20 december 1975. Auktionen i Backhorva - 27 december 1975. Koa är galen - 3 januari 1976. När Lina hade tandvärk - 10 januari 1976. Husförhöret i Katthult - 17 januari 1976. Kräftfiske, gökotta och andre lustbarheter - 24 januari 1976. Sugga är också galen! - 31 januari 1976. Griseknoens märkliga bravader - 7 februari 1976. Den stora snöstormen - 14 februari 1976.
Lilla Vargens universum är det tredje fiktiva universumet inom huvudfåran av de tecknade disneyserierna - de övriga två är Kalle Ankas och Musse Piggs universum. Figurerna runt Lilla Vargen kommer huvudsakligen från tre källor - dels persongalleriet i kortfilmen Tre små grisar från 1933 och dess uppföljare, dels långfilmen Sången om Södern från 1946, och dels från episoden "Bongo" i långfilmen Pank och fågelfri från 1947. Framför allt de två första har sedermera även kommit att leva vidare, utvidgas och införlivas i varandra genom tecknade serier, främst sådana producerade av Western Publishing för amerikanska Disneytidningar under åren 1945-1984. Världen runt Lilla Vargen är, i jämförelse med den runt Kalle Anka eller Musse Pigg, inte helt enhetlig, vilket bland annat märks i Bror Björns skiftande personlighet. Den har även varit betydligt öppnare för influenser från andra Disneyvärldar, inte minst de tecknade långfilmerna. Ytterligare en skillnad är att varelserna i vargserierna förefaller stå närmare sina förebilder inom den verkliga djurvärlden. Att vargen Zeke vill äta upp grisen Bror Duktig är till exempel ett ständigt återkommande tema, men om katten Svarte Petter skulle få för sig att äta upp musen Musse Pigg skulle detta antagligen höja ett och annat ögonbryn bland läsarna. Att vargserierna står närmare folksagorna märks vidare på att flera klassiska sagofigurer, däribland så har Rödluvan, Gåsmor och Mary från barnvisan Mary had a Little Lamb, ibland förekommit. Det är allmänt underförstått att Lilla Vargen och hans umgängeskrets bor i skogen utanför Ankeborg, även om detta sällan nämns i serierna. Under 1950-talet förekom någon gång Vargeby som namn på bebyggelse intill vargarnas skog, och 1967 medverkar Zeke Varg i Kalle Ankas universum då han försöker stjäla Farmor Ankas kycklingar med hjälp av Bror Vessla. Zeke Midas Varg, alias Stora Stygga Vargen (orig. Zeke Wolf, The Big Bad Wolf), är en figur med ursprung i flera folksagor, främst Tre små grisar, och inkorporerades i Disneys värld i och med kortfilmen med samma namn från 1933. Filmen fick tre uppföljare i Den stora stygga vargen (The Big Bad Wolf, 1934), Tre små vargar (Three Little Wolves, 1936) och Tre små grisar på vift (The Practical Pig, 1939), alla med vargen och de tre små grisarna i huvudrollerna. I filmerna, liksom i de senare tecknade serierna, är vargen ständigt ute efter att få sätta sina tänder i kultingarna. I januari 1936 överfördes vargen till seriemediet i och med söndagsserien Silly Symphonies av Ted Osborne och Al Taliaferro. 1938 återkom de i samma serie med serieversionen av den fjärde filmen. Under dessa år förekom vargen även i kortare serier i den brittiska serietidningen Mickey Mouse Weekly. Först 1945 tog vargens seriekarriär fart på allvar, i och med nummer 52 av serietidningen Walt Disneys Comics och Stories, med manus av Chase Craig och teckningar av Carl Buettner. Denna serie introducerade även vargens förnamn, Zeke, liksom hans son, Lilla Vargen. Redan de två sista av 1930-talets filmer hade visat vargen som far - här hade barnaskaran dock bestått av tre vargungar (utan namn) som var lika stygga som sin far. I och med införandet av Lilla Vargen fick nu Zeke ytterligare ett problem i jakten på grisarna eftersom Lilla Vargen är bästa vän med dem. I serierna utvidgades världen runt Zeke ytterligare. Bror Björn flyttade in nästgårds och blev de tre små grisarnas beskyddare, men också ett potentiellt rånoffer - björnens höns och grönsaker är hett eftertraktade av vargen. Vidare blev Zeke medlem av Banditklubben, ur vilken han ständigt hotas av uteslutning tack vare sin ouppfostrade, snälle, son. I en serie (på svenska i Kalle Anka och C:o 8/1950) avslöjas hans mellannamn - Midas. Och med tiden kom även fler medlemmar av familjen Varg att dyka upp. En satir av Zeke Varg, med samma namn och samma utseende, förekommer även som krögare i Charlie Christensens tecknade serie Arne Anka.
Filmregissören Richard Hobert debuterar som romanförfattare. En debut som kunde ha ägt rum redan för 42 år sedan. Allt var klappat och klart. Förlaget skulle ringa och en 24-årig Richard Hobert hade köpt champagne. Då sa de att de tyvärr inte kunde ge ut min bok, för de hade fått in en bättre roman som handlade om precis samma sak. Av en annan ung och okänd kille – Ulf Lundell, berättar Richard Hobert. Nej, Richard Hobert, nu 66 år, är inte bitter över att det var "Jack" som blev 1970-talets stora generationsroman. Och det var naturligtvis inte den roman som nu finns i bokhandeln, "Fågelfångarens son" (Bokfabriken), som bokförlaget inte ville ge ut då, 1976. Mellan jag var 19 och 22 skrev jag i rask takt tre romaner. Två av dem snabbt refuserade. Den tredje var det ett bokförlag som tände på ordentligt. Flera lektörer skulle läsa. Så kom samtalet: "Alla är väldigt positiva. Vi tar ett avslutande möte på telefon på fredag klockan tre". Jag köpte och satte en champagneflaska på bordet. Så ringde de och sa: "Vi är så ledsna, den här veckan har vi fått in en annan roman som handlar om precis det du har skrivit om. Och vi tycker den är bättre". Vad fan säger ni, sa jag. Vem är han. När Richard Hobert sedan läste Ulf Lundells "Jack" när den kom ut, tyckte han redan då att den var bättre än hans egen historia, som i stället för i Stockholm och på Gotland, utspelades i Lund och runtom i Europa. Det var universitetslivet och interrail och liftningar genom Europa. "Nöjespalatset" hette boken som nästan blev hans första roman. Träffar du inte Ulf Lundell ibland, ni bor väl i närheten av varandra på Österlen. Vi morsar på varandra i Ica-butiken. Men nej, jag har inte berättat för honom om detta (skratt). Richard Hobert säger att det var kanske lika bra att det inte blev någon debutroman då. Han skickade i stället in manus till radioteatern. Tänkte att det var ett sätt att skriva filmmanus utan att det skulle kosta så mycket att producera. När jag fick höra skådespelarna ta tag i texten, när det blev blod och syre, tänkte jag: Fan, vad bra, är det jag som har skrivit det där. Radio blev till tv blev till långfilm. Från tidigt 1990-tal och framåt har Hobert gjort ett stort antal framgångsrika tv- och långfilmer. Från "Skånska mord" med Ernst-Hugo Järegård (1928-1998) till den senaste "En enkel till Antibes", som blev språngbrädan för Rebecca Fergusons världskarriär. Däremellan serien om de sju dödssynderna, med filmer som "Glädjekällan" och "Höst i paradiset", "Alla älskar Alice" med dåvarande hustrun Lena Endre och Mikael Persbrandt och "Harrys döttrar" med Endre och Amanda Ooms. Ålder: 66. Bor: Kivik. Familj: Särbo, 29-årig dotter. Bakgrund: Har gjort ett 20-tal tv- och långfilmer, senast "En enkel till Antibes". Aktuell: Första romanen "Fågelfångarens son" har just släppts. Kommer även som film tidigt nästa vår. Favoritförfattare: Kerstin Ekman, Jean-Marie Gustave Le Clezio. HC Andersen, Simone de Beauvoir, Ernest Hemingway, Joseph Conrad.Läser just nu: Thomas Erikssons "Omgiven av idioter", Lena Anderssons "Utan personligt ansvar", "Arne Naess "Livsfilosofi om känslor och förnuft" och "Stanley Kubrick Archives". Nu handlar det om "Fågelfångarens son". Först boken, sedan filmen. Jag blev uppringd av en kvinna i Stockholm, en förskolelärarinna som var från Färöarna. Hon hade sett mina filmer och sa att det fanns en legend från hennes hemland som det fanns någonting i som jag skulle passa för att filma. Hon hade ingen egen vinning i detta, hon ville bara göra någonting för Färöarna. Historien utspelades i slutet av 1800-talet och handlade om två makar som måste göra barn i en väldigt ansträngd situation. Där fanns en väg in i det innersta i människors relationer, förtroenden och tillit till varandra. Jag blev inte av med historien, så jag åkte till Färöarna. Varför blev det först en roman.
Långfilmen Stengrunden bygger på en av Bo Giertz (1905-1998) romaner och filmen hade premiär 2007. Filmen har sålts i över 1200 exemplar och visats i hela världen. Långfilmen finns med textning till svenska, engelska och danska. Till denna film bifogas studiematerial i form av korta filmade avsnitt där man kan välja att se filmen uppspelad avsnittsvis. Efter varje avsnitt ställer professor Anders Jarlert frågor som relaterar till det man just sett. Man kan också välja att skriva ut ett större antal samtalsfrågor via en pdf-fil. Långfilmen består av två delar där del 1 spelades in 1995 och del 2 spelades in 2006. Med DVD:n följer lite bonusmaterial med filmer från inspelningarna 1995 och 2006. På bonusmaterialet finns dessutom en sekvens där Ruben Baggström läser manus för biskop Bo Giertz och professor Anders Jarlert berättar om manuset. Filmen är regisserad av Rolf Hamark. I det första kapitlet av den första delen beskrivs hur den världsligt bildade unge prästen och magistern Henrik Savonius blir beordrad att lämna ett kalas i prostgårdens salonger för att följa en fattig bonde hem med sockenbud till hans döende svåger. Väl framme får den unge prästen uppleva ett plågsamt misslyckande. Den upplysningsteologi han har lärt sig faller död till marken i mötet med den själv-fördömande Johannes knivskarpa logik. En väckt och andligt upplyst kvinna, som kommit vandrades långväga ifrån, hamnar mitt i krisen. Så får Savonius som nyss fumlande med vanmäktiga ord istället bli en åhörare till ett själavårdande samtal där kvinnan Katrina Filips med hjälp av väl valda bibelord påvisar hur syndare blir förklarade rättfärdiga genom tron allena tack vare Jesus Kristus. Dessa ord medför inte bara omvändelse av den döende utan blir till en väckelse också den unge prästen. Så långt det första kapitlet som spelades in 1995. Inspelningen 2006 följer handlingen i kapitel 2 och 3 i boken väldigt nära. Handlingen visar hur Savonius åter igen sätts på prov och därigenom tvingar ompröva både sin tro och sitt förhållande till sin församling, innefattande både rika och fattiga. Stengrunden är skriven både som en själavårdsbok och en historisk roman med starka berättelser och boken har tryckts i flera upplagor. Sedan boken kom ut första gången 1941 har generationer av kristna tagit djupa intryck av boken. Vid en omröstning av SVT1998 röstades boken av svenska folket in som nummer 31 av de 100 mest betydelsefulla böckerna under 1900-talet. Boken har undertiteln En själavårdsbok och speglar motiv i det kristna livet genom händelser i östgötasocken Ödesjö under tre olika tidsepoker. Redan från start 1941 överraskades förlaget av det stora intresset av boken för under utgivningsåret trycktes den i sex upplagor. Stengrunden har översatts till flera språk och förutom de nordiska länder har boken utgivits i Tyskland, England, Rumänien, Ungern, Australien och USA. Regissören Rolf Hamarks tanke om att filmatisera boken blev verklighet 1995 då filmen om första kapitlet i biskop Bo Giertz bok Stengrunden kom till. Ända sedan Rolf som ung KGF:are, kristen gymnasist, på nyårsmöte på Jämshög, fick Stengrunden i sin hand hade han drömt om att få göra en film av boken. Boken var för honom näst efter bibeln den viktigaste boken. Men från Rolf Hamarks utgångspunkt som filmare innehöll boken också mycket av det som kunde göra en bra film, riktiga människor och en riktig bild av Gud. "Biskop Bo var mycket inblandad i hela projektet" berättar Rolf, han medverkar till och med själv i början av filmen. "Stengrunden kom på andra plats i festivalen, och det var så den kristna arabiska TV-kanalen Sat-7 fick nys om filmen", berättar producenten. Kent Andersson – Faltin, prost i del 1. Bo G Andersson - Faltin, prost i del 2. Christian Arin - Savonius. Niels Dybeck – Hafverman. Märit Carlsson – Katrina. Gunnar Öhlund – Johannes. Solveig Andersson-Carlsson - hustru till Petrus. Anders Olofsson - Stall-Erik.