Ljudtekniker
En ljudtekniker är en person som ansvarar för all ljudteknik i en musikstudio, på radio, på en konsert eller något annat framförande. En ljudtekniker har även ansvar för ljudmix och mastering av musik men även andra tekniker som kan påverka soundet i musiken, framförallt vid inspelning. Ljudteknikern kan därför ha en konstnärlig roll även om namnet inte direkt tyder på det. Ibland kallas därför ljudtekniker för ljuddesigner eller musiktekniker. Inom filmbranschen skiljer man på ljudteknikern som tar upp ljudet på filminspelningen och dialogläggaren, ljudläggaren eller ljuddesignern som tar han om ljudet under efterarbetet. Ljuddesignern brukar vara den som har det kreativa ansvaret för filmens ljud. Ljudteknikern, som även kallas inspelningstekniker (beror på om det är live eller i studio) jobbar med inspelningen genom att använda effekter, ljudprocessorer och EQ för att jämna ut nivåer. En ljudtekniker ska även förstärka ljud och står för mixningen. I jobbet ingår det också att placera ut mikrofoner, signalförstärkare och ställa ingångsnivåer. Oftast jobbar man då för att producera ljud för film, radio, television, musik eller elektroniska produkter som dataspel. Som ljudtekniker kan man också få rigga upp PA-system, soundchecka och göra en livemixning med hjälp av ett mixerbord. Detta sker oftast i sammanhang som konserter, teatrar, sportevenemang och företagsevenemang. Som ljudtekniker i studio följer man fyra olika steg för en produktion, inspelning, redigering, mixning och mastering. Vissa ljudtekniker väljer att utför alla dessa steg själva. En liveljudstekniker har diverse uppgifter för att se till att allting fungerar. Liveljudsteknikern måste se till att utrustningen och kablarna fungerar som de ska. Om någon del inte fungerar så måste liveljudsteknikern antingen laga eller skicka in delen för reparation så att allting fungerar när det ska användas. Samt ska extra utrustning finnas på plats, så att delar kan bytas ut under en spelning om något går sönder. Några fler uppgifter är att koppla in utrustningen enligt de akustiska kraven på platsen, se till att det finns personal på plats som har tillräckliga kunskaper inom säkerheten och se till att ljudkvalitén är bra. Samt sköta felsökningar vid behov. Studioteknikern är den som arbetar i en studiomiljö med den anläggning som finns och behövs. Det är också den teknikern som har hand om inspelningen och mixningen. Nu för tiden är det även vanligt att studioteknikern agerar som musikproducent. Den som spelar in ljud. Inspelningstekniker har också ansvaret för att utrustningen fungerar som den ska, mikrofoner är placerade korrekt och att nivåerna är justerade. Man behöver dessutom ha en god kunskap inom det inspelningsprogram man använder. Den som mixar ihop alla kanaler, ser till att nivåerna är jämna i jämförelse med varann. Det är också mixningsteknikern som lägger till effekter såsom efterklang, delay och processerar ljudet med hjälp av kompressor eller EQ. Den som gör det slutgiltiga stereospåret och gör finjusteringarna så att mixen är redo för att bli utgiven. Det finns ljudtekniker som arbetar och att forska och utveckla ny teknik och utrustning som till exempel ljudkort, mikrofoner och så vidare för att kunna underlätta processen. Det kan vara att skapa en simulation av ett rum för ljudsignals processeringen med hjälp av algoritmer för att specificera kraven för högtalaranläggningar. Detta ska sedan beräknas för att fylla de specifika kraven för högtalarsystemen. Som ljudtekniker kan man komma från många olika bakgrunder, antingen har man lärt sig privat, genom kurser eller via universitet och högskola. De som kommer från universitet eller högskola brukar oftast delas in i två huvudkategorier, antingen har de läst med en kreativ inriktning som ljudtekniker eller musikproducent, eller så har de läst en mer teknisk eller naturvetenskaplig inriktning som ger dem en djupare förståelse.
Höga kusten (musikalbum)
Höga kusten är ett studioalbum av den svenske rockartisten Tomas Ledin, utgivet 25 oktober 2013. Höga kusten är ett konceptalbum och skildrar området Höga kusten, dit Ledin har anknytning via sin farmor och farfar och tillbringade barndomssomrar med dem. Albumet tog Ledin tio år att färdigställa. Bland låtarna märks "Min farfar gick i tåget", som handlar om Skotten i Ådalen 1931, i vars protesttåg Ledins farfar, sågverksarbetaren Jonas Ledin (1893-1982) gick med i. I låtarna "Ä lu oäten?" och "Hammarn under bönninga" sjunger Ledin på ångermanländsk dialekt. Albumet producerades av folk- och vismusikern Esbjörn Hazelius och spelades in i Sandkvie Studio med Micke Lyander som ljudtekniker. Lyander mixade skivan tillsammans med Ledin och Hazelius och Björn Engelmann mastrade den i Cutting Room. På albumet ackompanjeras Ledin av bandet Höga kusten-kapellet, vilket bland annat består av producenten Hazelius, Johan Hedin, Olle Linder, Dag Westling och Magnus Zetterlund. Höga kusten gick direkt in på den svenska albumlistans första plats, där den stannade en vecka. Skivan belönades med en Grammis 2014 i kategorin årets folkmusik/visa. Alla låtar är skrivna av Tomas Ledin. Arbetarbladet gav betyget 3/5 och beskrev skivan som "överraskande". Recensenten Erik Süss skrev även "Utan några pekpinnar lyckas Ledin vara lika vass som självaste Dylan.". Corren gav betyget 4/5 och beskrev albumet som "spretigt". Särskilt framhölls låten "Min farfar gick i tåget", som recensenten Lollo Asplund beskrev som "kanske det finaste Ledin någonsin skapat". Gaffa gav betyget 3/5 och skrev att "det är första gången på mycket länge som man hör att det finns en riktig betydelse i hans texter och hans sång". Recensenten Magnus Sjöberg menade dock att Ledins låtar är "förutsägbara" och avslutade sin recension med orden "...en passion som ändå kläs i musikalisk fyrkantighet.". Göteborgs-Posten gav betyget 2/5. Recensenten Jan Andersson skrev "Det här är knappast albumet som ger Tomas Ledin några nya fans, men som personligt färgad historielektion fungerar Höga kusten över förväntan.". Helsingborgs Dagblad gav betyget 2/5 och skrev "Hedervärd ambition, men helheten låter varken mustig skröna eller vemod och svärta.". Nerikes Allehanda gav betyget 4/5 och skrev "Sammantaget bjuder Tomas Ledin på en ny sida av sig själv, till detta uppbackad av ett gäng mycket kompetenta musiker. Långt ifrån nyskapande, men både vackert och kompetent – och mestadels ett ordval som sticker ut.". Smålandsposten gav betyget 2/5 och skrev "Att Ledin sjunger om personlig och regional historia borde kännas trevligt. I stället blir det som om han kapitaliserar på den.". Upsala Nya Tidning gav betyget 3/5. Recensenten Björn G. Stenberg skrev Att Ledin på några spår lyckas "göra riktigt bra låtar", medan det i andra låtar "krystat, särskilt när han sjunger på dialekt.". "När kärleken kom" – 6:43. "Abborrgrundet" – 4:05. "Ljuvliga minnen" – 3:46. "Hammarn unner bönninga" – 2:52. "Balladen om kapten Magnus Berlin" – 7:24. "Samma visa (jag ror, jag ror, jag ror)" – 2:32. "Min farfar gick i tåget" – 5:20. "En målning av Helmer Osslund" – 4:00. "Vintra upp på landet" – 6:26. "Ärligt talat" – 4:38. "Samma visa (instrumental)" – 2:05. Björn Engelmann – mastering. Lisa Eriksson – dragspel. Olle Eriksson – kontrabas. Esbjörn Hazelius – producent, arrangemang, mixning, cister, fiol, gitarr, sång. Johan Hedin – nyckelharpa. Tomas Ledin – sång, akustisk gitarr, gitarr, fotstamp, arrangemang, exekutiv producent, mixning. Olle Linder – trummor, slagverk, udu, cajón, pandeiro, tamburin. Micke Lyander – ljudtekniker, mixning, inspelning. Ricky Tillblad – design. Göran Wennerbrandt – gitarr, lap steel. Magnus Zetterlund – mandolin, munspel.
Svenska musikerförbundet
Svenska musikerförbundet är ett fackförbund inom LO. Förbundet grundades 1907 och organiserar professionella musiker i alla genrer. Det uppbär kollektivavtal och företräder medlemmarnas rättigheter enligt upphovsrättslagen. Utövare (musiker och artister inom samtliga genrer, rock, pop, dansband, klassisk/konst, jazz, folk, studio och cover). Upphovsmän (tonsättare, kompositör, textförfattare och arrangör). Ledare (kapellmästare, dirigent och körledare). Studio och scen (producent, ljudtekniker och discjockey). Pedagoger (musiklärare och musikcirkelledare). Ungdomar och musikstuderande, under fyllda 25 år, verksamma inom kategorierna ovan. 1899 bildades den första fackföreningen för musiker i Göteborg. Den fick efterföljare i Stockholm och Malmö. 1907 tog Stockholms orkesterförening initiativ till en kongress där det landsomfattande Svenska musikerförbundet bildades. Förste ordförande blev Axel Willners. 1919 inrättades en sjukkassa och en sterbhuskassa och de följes 1920 av en ålderdoms-, pensions- och understödsförening. 1921 hade förbundet ca 2200 medlemmar, varav hälften arbetade på biografer. 1925 inrättades en pensionskassa. 1932 inrättades en arbetslöshetskassa som 1936 blev erkänd. 1937 bildades en dansmusikersektion för fritidsmusiker. 1942 anslöts föreningarna Förbundet scen och film och Sveriges notskrivarförening till förbundet. 1944 ändrades stadgarna så att fler yrkesgrupper inom nöjesindustrin än musiker kunde ansluta sig och under 1940-talet organiserades exempelvis vaktmästare, garderobspersonal, teateranställda och kyrkomusiker. 1950 ingicks avtal med Svenska teaterförbundet om yrkesgruppernas förbundstillhörighet. Förbundet hade detta år 152 avdelningar med 14098 medlemmar. 1952 överfördes 2600 biografanställda från Svenska handelsarbetareförbundet till Musikerförbundet, som samtidigt ändrade namn till Svenska musikerförbundet - Nöjesföretagarnas personalförbund. 1965 uppgick Svenska tonkonstnärsförbundet, Svenska danspedagogförbundet och Föreningen Sveriges kammarmusiker i förbundet. 1971 anslöts sig Sveriges ordningsvaktsförbund. 1977 började förbundet organisera studiecirkelledare och bingopersonal. 1980 hade förbundet 10470 medlemmar, varav 8122 män och 2348 kvinnor. 1987 byttes namnet till Svenska musikerförbundet - Kulturarbetareförbundet. 2006 ändrades namnet till kort och gott Musikerförbundet. 2013 instiftades förbundets specialpris Studioräven. Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2018). Lund: Department of Sociology, Lund University. (om medlemsutvecklingen i bland annat Musikerförbundet).
Ljudmix
Ljudmix eller mixning är en procedur oftast utförd av ljudtekniker där elektroakustiskt ljud mixas ihop till en helhet, och som till slut ska komma ut ur högtalare. I studiosammanhang mixas ljud till ett inspelat medium, som musik på cd eller film på dvd, och i livebruk till publik, som en konsert eller tv. Målet med att mixa är att ta fram det bästa ur ens inspelningar i sin DAW eller multitrack med hjälp av olika tekniker som exempelvis ställa nivåer, panorering och diverse effekter såsom reverb eller delay. Detta i sin tur utgör den väsentliga intentionen med en mix, att få varje ljud att låta bra tillsammans. Då en ljudmix är utförd och ska användas på ett medium kommer ytterligare en procedur kallad mastering eller pre-mastering. Mixningsprocessen kan börjar redan innan man spelar in sitt material. Allt ifrån mickpositioner, till vad för sorts rumsklang man vill få ut av reflektioner på inspelningsplatsen. Att sträva efter att få en så bra ljudkvalité på inspelningen som möjligt kommer att underlätta för mixningen, likaså att välja musiker som passar bäst för det ändamål man har med produktionen. Mixningen handlar om att bestämma ljudvolymer för ljudkanaler. Bearbetningen kretsar kring ett mixerbord, eller mer vanligt idag, ett virtuellt mixerbord i digitala system. Oavsett om mixningen sker genom fysiska apparater eller virtuellt så är signalkedjorna de samma, där ljudvolymreglar bestämmer ljudkanalernas ljudvolym och ljudprocesseringseffekter processerar ljuden, antingen direkt på ljudkanalerna eller i grupperade ljudkanalgrupper. Den ljudmixande försöker, med vissa undantag, få ljudets helhet att i högtalarna låta så neutralt som möjligt. Om man ska mixa analogt eller digitalt, det vill säga med outboards eller in the box har olika för- och nackdelar. Veteranerna i branschen som var med i uppstarten, argumenterar för användningen av analog utrustning och påstår att det "låter bättre". Medan de som växt upp i takt med den digitala utvecklingen inte helt instämmer. När man arbetar analogt med outboards så görs detta genom att använda ett fysiskt mixerbord som är uppkopplat till en multitracker som endast är där för att spela in samt upp ljud. För att använda sig av effekter som EQ, kompressor, reverb så använder man sig av fysisk patchning. Detta innebär att man skicka signalen med hjälp av kablar och skickar in det i fysiska processeringsenheter sedan för att hämta tillbaka signalen till mixerbordet. När en elektrisk signal går igenom kablar samt instrument/ utrustning så utsätts signalen för elektrisk interferens (elektriska störningar). Kablar är skyddade med ett gummi eller plasthölje för att minska störningar och signalförvrängningar, men desto längre signalen skickas utanför hårdvaran ju högre blir risken för störningar. När signalen har kommit in i datorn och bearbetas i hårdvaran arbetar datorn i binära koder, där signalen inte kan ändras. En anledning till att man inte använder outboards i många fall är att kostnaden blir högre. Det varma soundet kommer av transistorer och vakuumrör som i sin tur ger en harmonisk distorsion. Därav initierades en utveckling av algoritmer som inte bara skulle efterlikna samma mättande känsla utan även ge chansen att själv välja hur mycket av det soundet man vill ha. Ett annat, mer vanligt sätt att mixa ljud är att använda sig av processeringsverktygen efter att man har spelat in sina obearbetade ljudspår. I detta fall så kan man använda sig av mixning för att på varje individuellt spår försöka att antingen rädda ljudet och ta bort/ändra störningar i inspelningen. Man kan också mixa på det här sättet för att lyfta fram karaktärer i inspelningarna som man kan tycka ska ta mer plats i helheten. Digital vs. Analog mixning. In the box vs. outboard mixing.
Chronicles of Perversion
Chronicles of Perversion är det fjärde fullängds studioalbumet av det norska death metal-bandet Kraanium. Albumet utgavs 2015 av skivbolaget Comatose Music. Text och musik: Kraanium. "Rock Filled Orifice" – 4:15. "Human Skin Fuck Doll" – 3:15. "Hung by Your Entrails" – 3:10. "Destined for Surgical Defilement" – 3:44. "Evisceration of Pre-Teen Cadavers" – 4:09. "Chronicles of Perversion" (instrumental) – 3:11. "Acid Cumbustion" – 3:12. "Rusty Knife Defloration" – 3:18. "Fermented Uteral Mastication" – 3:16. "Sodomize Her Headless Corpse" – 3:38. "Revisitate to Mutilate" – 4:52. Vidar Ermesjø – gitarr. Mats Funderud – gitarr. Ian Slemming – basgitarr. Martin Funderud – sång. Matthew Green – trummor. Tony Tipton – sologitarr (spår 6). Jason Varlamos – gitarr. Larry Wang – sång (spår 11). Sergey Godfrey – sång (spår 3). Vidar Ermesjø – ljudtekniker, ljudmix. Ian Slemming – ljudtekniker (basgitarr). Mats Funderud – ljudtekniker (gitarr). Martin Funderud – ljudtekniker (sång). Tony Tipton – ljudmix, mastering. GMF Design – omslagsdesign. Marco Hasmann– omslagskonst. Gorka Photography – foto. Paul Jones Photography – fot.
