Reklamfilm
Reklamfilm är reklam i form av rörlig bild. Reklamfilm förekom först vid visning av biograffilmer men idag förekommer de i nästan alla kommersiella TV-kanaler. Reklamfilmer kan också utgöra propaganda. När ett företag syns i en reklamfilm kommer tittaren ihåg varumärket och är därför mer benägen välja det framför andra varumärken vid inköp. En kraftigt växande marknad för reklamfilm är publicering på Internet varav Youtube är den största publiceringstjänsten. Reklamfilmer på Internet blir normalt längre än TV-reklamfilmer, för de behöver inte på samma sätt ta hänsyn till kostnaden för publiceringen.
Härlig är jorden (film)
Härlig är jorden är en svensk kortfilm från 1991 i regi av Roy Andersson och med Klas Gösta Olsson i huvudrollen. Den skildrar en vitsminkad man som ledsagar tittaren genom sitt liv och sin dystert stiliserade värld. Filmen innebar en återkomst för Andersson, som efter Giliaps motgångar endast hade regisserat reklamfilm, informationsfilm och en konspirationsteoretisk film om aids. År 1975 floppade Anderssons film Giliap både hos kritiker och biobesökare, vilket fick honom att lämna spelfilmsvärlden för att i stället göra reklamfilmer. Flera av dessa reklamfilmer blev med tiden högt ansedda för sin egensinniga stil. Andersson gjorde även informationsfilmerna Så fruktansvärt onödigt och Tryggare kan ingen vara. År 1986 gjorde han den kontroversiella kortfilmen Någonting har hänt, som bygger på östtyska Stasis desinformation om att HIV var framtaget i amerikanska laboratorier. Enligt Andersson var det den polske regissören Krzysztof Kieślowski som återgav honom tron på filmen och lusten att återvända till filmbranschen. Härlig är jorden beställdes av Göteborgs filmfestival som första delen i stafettfilmen 90 minuter 90-tal. Anderssons budget var fyra miljoner kronor.
Telia-reklamen
Telia-reklamen var en serie av reklamfilmer i TV från telekommunikationsföretaget Telia Sonera Sverige. Reklamfilmer i serien har vunnit guldägg och andra utmärkelser inom reklambranschen. Totalt spelades 90 filmer in under perioden januari 2004-december 2010. Många av dem i Enköping där huvudkaraktärerna pappan och dottern bor. Telia-reklamen visar komiska situationer relaterade till telekommunikation i familjen Svenssons liv. Mycket av komiken bygger på att pappan i familjen ofta ligger flera steg efter sina barn när det gäller förståelsen för ny teknik och att barnen, främst dottern, uppfattar pappan som pinsam när han visar sin okunnighet. Dottern i familjen är ofta sur och lat, hellre än att själv gå en promenad och fönstershoppa skickar hon ut sin lillebror med en mobilkamera. Konceptet är skapat av Martin Marklund, Enis Püpülek och Petrus Kukulski. Senare reklamfilmer i serien gjordes av Henric Almquist, Hanna Belander och Martin Johanssen tillsammans med produktionsbolaget Esteban. 2010 lades reklamen ner.. Under sommaren 2009 gjorde rollfiguren Gunnar Svensson ett inhopp i ICA-reklamen och köpte ett Telia-refillkort. 2005 drogs en av filmerna i serien tillbaka av Telia sedan den svenska ambassaden i Warszawa mottagit protester mot hur polacker framställdes i filmen. Gunnar Svensson, pappa - Roland Nordqvist. Anna Svensson, dotter - Angelica Zetterström. Johan Svensson, son - Sebastian Nilsson. Micke, Annas pojkvän - Robin Karlsson. Lena, Annas väninna - Angelica Klarbo. Monica, Gunnars flickvän - Ingela Flinta.
En himla många program (TV-serie)
En himla många program är en svensk TV-serie i nio delar av och med Galenskaparna och After Shave. De första åtta avsnitten sändes i SVT under perioden 7 december 1989–27 januari 1990, och den 31 december 1996 sändes del 9 – En himla många program som ingen trodde fanns. Detta avsnitt ingick inte i den ursprungliga serien, utan klipptes ihop av överblivet material, som inte kom med i den. Till detta gjorde man emellertid nya inspelningar med programledaren. Programmet baserades på en radioserie med samma namn som sändes i Göteborgs lokalradio 1984, också med Galenskaparna och After Shave. Den gemytlige Allan Preussen (Claes Eriksson) sitter i sin favoritfåtölj och presenterar olika TV-program. Programmen är parodier på nyhetsprogram, underhållning, långfilm, idrott, caféprogram, frågesport, reklaminslag och naturprogram med mera. Han har dessutom alltid en skål bredvid sig, vilket han fyller med olika saker i olika avsnitt, alltifrån wienerkorvar och gurkor till popcorn och champagne, som han äter på medan han presenterar programmen. En återkommande figur är farbror Frej, som spelas av Anders Eriksson. Denna figur är programledare för ett barnprogram och gör ett slags parodi på Hajk. Parodin bestod ofta i att ge mer eller mindre skrattretande förslag på hur barn med enkla medel och genom att använda föremål i sin vardagliga omgivning kunde tillverka leksaker. Leksakerna som farbror Frej tillverkade var dock i regel oanvändbara. En annan återkommande karaktär är Goja, som spelas av Jan Rippe. Goja är en glad man som pratar grov västgötska och som alltid dyker upp i fel sammanhang, där han berättar roliga historier utan någon poäng. Dessa är egentligen inte alls roliga, men Goja skrattar sig ändå igenom hela historien. Han börjar alla sina historier med orden "Hemma på gårn...". Enligt Jan Rippe finns det en verklig förebild till Goja, en gammal skolkamrat till honom som pratar västgötska och som alltid berättar dåliga historier. I programmen förekom också en del reklamfilmer för påhittade produkter, bland annat Nisses tuggummi. Reklamfilmen för Nisses tuggummi återkommer i flera avsnitt. I den spelar After Shave och Anders Eriksson de skönsjungande tuggummituggande badpojkarna på stranden. Claes Eriksson gör berättarrösten, som påminner om en gäll journalfilmsröst. Serien hade i genomsnitt 2 698 000 tittare/avsnitt. Den betraktas som en av Galenskaparna/After Shaves största publiksuccéer. Musiken ur TV-serien gavs ut på en LP-skiva 1989, med låtar som bland annat Inte tråkigt alls, Kolla å kolla och Kortedala spårvagn, se skivan En himla många program. Serien har även givits ut som VHS (5 kassetter) och DVD (3 skivor). DVD-utgåvan har också sålts som box, då inklusive en skiva med extramaterial.
Kooperativa Förbundet
KF, Fællesforeningen for Danmarks Brugsforeninger (FDP) och norska Coop NKL beslöt 1997 om strategisk samverkan. Den 1 januari 2002 bildade Kooperativa Förbundet dagligvarukoncernen Coop Norden i aktiebolagsform tillsammans med Fællesforeningen for Danmarks Brugsforeninger (FDP) och norska Coop NKL, där KF ägde 42 procent av aktierna. Coop Norden bildades i syfte att stärka den konsumentkooperativa detaljhandeln i Norden. Coop Nordens detaljhandelsverksamhet i Sverige drevs genom dotterbolaget Coop Dagligvaruhandel. Coop Norden upplöstes 2008 och det nordiska samarbetet består därefter främst av det gemensamma inköpsbolaget Coop Trading. Coop Forum är den största butiktypen av Coops dagligvarubutiker och omfattar många av de stormarknader som tidigare hette Obs!, Robin Hood, Boch W eller Prix. Innan namnändringen 2001 till Coop Forum hade KF 914 Konsum-butiker, 32 Obs! Stormarknader, 10 Boch W Stormarknader, 16 Robin Hood och 33 Prix-varuhus. 2003 lämnade KF glashuset på Stadsgården i Stockholm och flyttade in i grannfastigheten. Coop Sverige flyttade samtidigt till Solna Business Park och Coop Norden till PUB-huset. Nya Coop Sverige bildades 1 januari 2014. Nu ändrades också stadgarna så att ett direkt medlemskap i KF är möjligt, medlemmar behöver inte längre vara medlem i en konsumentförening. Coop Sverige bestod under 2014 av Coop Sverige AB, Coop Butiker och Stormarknader (Coop Nära, Coop Konsum, Coop Extra, Coop Forum och Coop Bygg), Coop Logistik, Coop Sverige Affärsstöd, Tranbodarna samt Grådö Mejeri. Under 2015 inleddes arbetet med att skylta om butikerna enligt den nya inledningen Lilla Coop, Coop och Stora Coop. Därmed slopades namnen Nära, Konsum, Extra och Forum. Den första butiken med namnet Stora Coop öppnade i Västberga i södra Stockholm den 10 september 2015. De kooperativa principerna är internationellt fastställda av Internationella kooperativa alliansen (ICA) sedan 1995 och antagna av Kooperativa Förbundet. Syftet är att omsätta värderingar till handling bland kooperationer världen runt. Principerna har bland annat använts som grund för moderna CSR-frågor. Medlemskap ska vara frivilligt och oberoende av kön, sexuell läggning, social ställning, etnicitet eller religion. Kooperativ styrs aktivt av sina medlemmar, som alla har lika rösträtt. Man väljer förtroendevalda för att representera sina medlemmar. Medlemmarna ska delta ekonomiskt med en viss insats till sin aktuella förening. Kooperativa föreningar ska vara fristående och styras av medlemmarna. Om de exempelvis ingår avtal med andra organisationer, eller skaffar externt kapital, måste detta ske på ett sätt som säkrar demokratin och den kooperativa självständigheten. Man ska erbjuda utbildning och praktik till sina medlemmar, förtroendevalda och medarbetare så att de kan bidra till verksamhetens utveckling. Föreningarna bör sträva efter samarbeten med andra kooperativa verksamheter över gränserna i syfte att förbättra medlemsnytta. Kooperativ verksamhet ska ta hänsyn till det omgivande samhället, genom att arbeta för en hållbar utveckling enligt riktlinjer som godtagits av medlemmarna. 2001 producerade KF en reklamfilm där ett par beställde mat vid ett bord för två på en mysig restaurang samt fick den serverad av en kypare. När maten var serverad återkom en man i skyddsutrustning och besprutade parets tallrikar med gift. Gästerna protesterade men fick veta att alla äter detta. Filmen avslutades med reklamkampanjens slogan "Garanterat obesprutat". 2002 förbjöds reklamfilmen av Marknadsdomstolen efter anklagelser från Sveriges Spannmålsodlare AB om misskreditering, men 2003 friade Stockholms tingsrätt KF från anklagelserna. År 2005 överklagade Sveriges Spannmålsodlare åter till Marknadsdomstolen om relaterade marknadsföringsinsatser, och vann delvis.
Norrlands Guld
Norrlands Guld är ett varumärke för öl av Dortmunder-typ som ägs av Spendrups. Varumärket introducerades 1965 av dåvarande Sollefteå Bryggeri, då som Norrlands Öl. Sitt nuvarande namn fick det 1976 av Wårby Bryggerier som köpt Sollefteåbryggeriet. 1989 förvärvades Wårby i sin tur av Spendrups, som fortsatte att marknadsföra varumärket. Under några år i början av 1990-talet marknadsfördes ett öl med mellanölstyrka under namnet Norrlands Silver. När man 1995 skulle lansera en extra stark version som Norrlands Dynamit protesterade Alkoholinspektionen eftersom namnet ansågs olämpligt. 2005 lanserades en alkoholfri variant av ölet innehållande 0,5 volymprocent alkohol. Ölet får precis som lättöl säljas även till minderåriga då det betraktas som alkoholfritt. Norrlands Guld har blivit känt genom de reklamkampanjer som har gjorts för märket. Temat för reklamfilmerna är "Om du vill vara dig själv för en stund". De inleds med "Kära dagbok ..." och berättar om norrlänningen Ingemar och hans kompisars stillsamma liv. 1997 vann reklamfilmerna 100-wattaren för bästa konsumentreklam. Under mitten av 2000-talet har man satsat stora pengar på marknadsföra varumärket i samband med stora idrottsarrangemang (Fotbolls-VM, Ishockey-VM, OS etc) under deviserna Guld till alla och Officiell guldleverantör. Etikettens motiv som i olika varianter följt ölet sedan 1965 var från början ett fotografi taget från Remslesidan i Sollefteå med Ångermanälven söderut som motiv. Burken var då vit med en rund bild. Den nuvarande etiketten får mer ses som ett motiv som skall spegla en obestämbar plats i Norrland. Däremot har Ångermanlands landskapsvapen hängt med i alla tider. Detta föreställer tre laxar. Nyligen så har även en temperaturindikator introducerats på burkarna. Det är en vit älg som blir blå när burken är tillräckligt kall.
Spader knekt
Spader (spaderknekt) Knekt var ett stockholmsbaserat filmproduktionsbolag som startade 1995. Bolaget producerade dramafilmer, TV-program och reklamfilm fram till dess att det lades ned 2007. Spader Knekt grundades av Peter Siepen, Mikael Bohman och Fredrik Heinig, som hade sina rötter i det tidiga ZTV. Fram till slutet av 1990-talet var Spader Knekt ett utpräglat TV-produktionsbolag. I början rörde det sig mest om ZTV-produktioner med Peter Siepen i spetsen såsom den ironiska talkshowen Jag, Peter (-96), en uppföljare till Estrad (-95) med samma upphovsmän, fast före Spader Knekts bildande. 1999 startade Spader Knekt tillsammans med A-Com Interactive ett digitalt produktionsbolag kallat B-Reel. Petter Westlund rekryterades som webb- och designansvarig, Pelle Nilsson som ansvarig förörlig produktion och Anders Wahlqvist som vd. Bolaget skulle fokusera på rörligt på webben. I början på 2000-talet hade Spader Knekt ett solitt rykte som ett coolt nischbolag som producerade allt från radical sportsprogram som Edge, talkshows som Wimans och realityserien Nalles Show, följd av mockumentären Stockholmare. Många programledare var under ett tidigt skede i sin karriär involverade i Spader Knektproduktioner, såsom Josefin Crafoord, Mårten Andersson och Lucette Rådström. När konjunkturen förändrades, och TV-marknaden blev mindre gynnsam för ett litet nischbolag blev det tuffare för Spader Knekts TV-verksamhet. Den koncentrerades kring dramaproduktioner regisserade av Johan Kling som Spacer och Jag. Kulmen på framgångarna inom drama kom med långfilmen Darling (2007), skriven och regisserad av Johan Kling, efter tre år av finansieringsrundor. TV-verksamheten lades slutgiltigt ned 2004 i samband med att Mikael Bohman lämnade bolaget. Under tiden hade en trevande reklamfilmsverksamhet sakta vuxit. Efter ett samarbetsförsök med kompisarna på Stylewar, kallat Stylewar Guld, startade slutligen Spader Knekt egen reklamfilmsproduktion under recessionsåret 2001. Reklamfilmsavdelningen leddes inledningsvis av Martin Huss, men inkorporerades senare i huvudbolaget som mer och mer enbart fokuserade på reklamfilm. 2007 var Spader Knekt ett av de tongivande produktionsbolagen inom reklamfilm i Sverige. Den 21 augusti beslutade delägarna i Spader Knekt att lägga ned verksamheten. Delägare var Johannes Åhlund, vd, Fredrik Heinig, styrelseordförande, Mikael Bohman, Peter Siepen och Mattias Miksche. Fredrik Heinig och Johannes Åhlund startade samtidigt ett nytt bolag tillsammans med Johan Kling, kallat St Paul Film.
Ana Diaz
Ana Gabriela Esmeralda Diaz Molina, född 7 juni 1977 i Västerås, är en svensk artist, låtskrivare, kompositör och musikproducent. Hon har nominerats till två Grammisar. Ana Diaz växte upp med finskfödd mor och venezuelansk far på Bäckby i Västerås, där hon tidigt utvecklade intresset för musik. Hon gick i musikklass på Fryxellska skolan i Västerås. Diaz farföräldrar är ifrån Malagaprovinsen i Spanien och levde som turnerande musiker och kompositörer, bland annat på Kuba tillsammans med legendarer som Benny Goodman och Louis Armstrong. År 2000 flyttade Diaz till USA. Efter många år i Seattle och Detroit återvände hon 2004 en kortare period till Stockholm. Hon studerade musikproduktion 2004–2005 på Kulturama och medverkade även 2007 som artist med låten "Waiting for Ben" på DN På stan:s cd Pophopp 2007. 2007–2009 bodde Diaz i Australien. Efter en tid av mycket sökande, ströjobb, depressionsproblem och med siktet inställt på en tandläkarutbildning blev hon 2010 kontrakterad som låtskrivare till musikförlaget Sony/ATV Music Publishing. Diaz hoppade av utbildningen och påbörjade istället en intensiv period som internationell låtskrivare i Stockholm, Nashville, London, Los Angeles. Diaz har samarbetat med och skrivit låtar till utländska artister som Britney Spears, One Direction, Christina Grimmie, Wyclef Jean, David Guetta, Rami Yacoub, Jennifer Lopez, William Orbit, Astrid S, Alexandra Burke och svenska artister som Andreas Kleerup, Daniel Boyacioglu, Loreen, Agnes, Zara Larsson, Sabina Ddumba, Daniel Adams-Ray, Petra Marklund, Marcus Price, Oskar Linnros och Petter. Hon har även skrivit musik till film och nominerades 2015 till en Roy för "Bästa musik till reklamfilm". Då för låten "Business like a Swede" där man även kunde höra henne rappa på engelska. Diaz har även komponerat musik till reklamfilm för Vision, Volvo och Harman-Kardon. Hon var en av låtskrivarna bakom låten "Carry on" till en av Volvos reklamfilmer med Sabina Ddumba och Andreas Kleerup. 2015 flyttade Diaz tillbaka till Sverige från London, efter närmare 15 år utomlands. Efter att i åratal ha kämpat med ångest, depression och sin ovilja att själv stå i rampljuset, bestämde hon sig 2015 för att även satsa på en egen artistkarriär med låtar för första gången skrivna på svenska. Singeln "Fyll upp mitt glas nu" släpptes den 30 oktober 2015. "Starkare", den andra singeln, släpptes den 25 januari 2016. Debut-EP:n Lyssna del 1 släpptes den 3 februari 2016 på egna etiketten WINWIN Recordings med licensavtal till Sony Music. Den 21 oktober 2016 släpptes EP:n "Lyssna del 2". Under 2016 samarbetade Ana Diaz med artisten Abidaz på hans album "Respektera hungern", på låten "Ghettofåglar". "Lyssna del 1" och "Lyssna del 2" möttes av positiva recensioner och Diaz nominerades till P3 Guld i kategorin "Årets nykomling" samt till Grammis i kategorierna "Årets kompositör" och "Årets nykomling". Hon turnerade Sverige runt bland annat på Way Out West-festivalen och Popaganda. 2017 gav skivbolaget Neon Gold ut debut-EP:n "EP1" med projektet Snow Culture, en duo bestående av Ana Diaz och Oskar Sikow. Snow Culture mottogs väl i amerikansk press och musiken har använts i serier på både Netflix och HBO. Samma år deltog Ana i SVT:s program Jills veranda. I avsnittet behandlades öppenhjärtigt ämnen som psykisk hälsa, högkänslighet och kreativitet. 2017 släppte Oskar Linnros låten "Wifi remix", där han gästades av Ana Diaz och Jireel. 2018 gav Petter ut låten "Ikväll" feat. Ana Diaz. Samma år var Diaz artisten i musikdokumentären Harman Kardon Reflections, där tittarna kunde följa hennes samarbete med producenten J.Views. I filmerna reste de två musikerna runt i en Volvo XC40 till tre städer i Europa (Amsterdam, Berlin och Stockholm) för att undersöka musik- och kulturscenen parallellt med att komponera en låt per stad. 2018 samarbetade Diaz med Gaute Storaas och skrev musik till filmen Halvdan Viking, filmmusik som också blev Guldbaggenominerad.
