Ansiktsskydd
Ett ansiktsskydd är en mask som är tillverkad av vanliga textilier, oftast bomull, och bärs över mun och näsa. Till skillnad från vanliga munskydd och andningsskydd såsom N95, är ansiktsskydden inte reglerade, och det finns begränsad forskning och råd om hur effektivt de skyddar mot smitta eller luftburna partiklar. Ansiktsskydden var vanligt förekommande hos sjukvårdspersonal från sent 1800-tal till tidigt 1900-tal. Under 1960-talet fasades de ut i industriländer till förmån för moderna munskydd, men de har fortsatt att användas i utvecklingsländer. Under coronaviruspandemin 2019–2020 användes ansiktsskydden även i industriländerna som en sista åtgärd på grund av materialbrister till följd av pandemin.
Munskydd (sjukvård)
Munskydd, också kirurgiskt munskydd eller kirurgmask, är ett skydd för delar av ansiktet som främst är avsett att minska utsläppsmängden av mikroorganismer i en persons utandningsluft. Munskydd används också, särskilt i vissa östasiatiska länder, som inandningsskydd mot dammpartiklar i förorenad luft. Ett munskydd täcker mun, näsa och haka. Munskyddets funktion som mikroorganismbarriär är att därvid dämpa spridning av virusrika eller bakterierika droppar och smådroppar i aerosol, som bildas vid infektioner i luftvägarna som influensa och förkylning och som lämnar kroppen vid utandning, hosta eller nysningar. Munskydd användes yrkesmässigt inom sjuk- och tandvård, till exempel vid operationer. Munskydd skyddar däremot inte mot inandning av exempelvis virus, då rekommenderas istället andningsskydd. Munskydd har av tradition ofta använts av allmänheten i vissa östasiatiska länder som Kina, Japan och Sydkorea, särskilt i tider med luftspridda infektioner eller vid hög luftförorening. Användning i Europa och USA som allmänt skyddsmedel har varit mycket mer begränsad, men förekommit bland delar av befolkningen under covid-19-pandemin. Den tyske bakteriologen Carl Flügge var den förste som 1899 visade på att mikroorganismer i aerosoler i utandningsluft var aktiva i att sprida sjukdomar. Under första delen av 1900-talet användes begreppet "Flügge droplet" ibland för aerosolpartiklar som var tillräckligt stora för att inte torka ut fullständigt, ungefär sådana som är större än 100 μm. Det finns olika typer av munskydd, från engångsmodeller i papper till återanvändbara i tyg. De som används inom sjukvården är ofta av enklare modell och fungerar även som stänkskydd. Enligt Åsa Melhus, som är professor i bakteriologi, krävs att tygmasken har mellan sex och tolv lager för att ge ett omfattande skydd mot smitta. Man ska aldrig röra själva munskyddet eftersom smittan då kan spridas via händerna. Istället tar man i remmarna eller öglorna vid på- och avtagning. Engångsskyddet bör slängas i en plastpåse direkt efter användning för att inte någon ska komma i kontakt med det, medan återanvändbara kan tvättas. CE-märkning innebär att munskyddet är kvalitetskontrollerat och uppfyller standardkraven i Europa. Under covid-19-pandemin används munskydd ibland i syfte att minska spridningen av sars-cov-2. Forskare är oeniga om effekterna av användning i detta syfte. Myndigheterna i varje land fattar sitt eget beslut om munskydd ska vara obligatoriskt, rekommenderat eller frivilligt. Det kan exempelvis vara obligatoriskt eller rekommenderat i särskilda miljöer, situationer eller på enskilda platser. I en del länder är det även straffbart att inte använda munskydd på vissa offentliga platser. Medan munskydd främst avser utandningsluft, är andningsskydd och skyddsmasker avsedda som skydd mot att inandas skadliga partiklar, respektive skadlig gas. Ett ansiktsskydd är tillverkat av beständigare material än (tunt) papper, sluter tätt till ansiktet och har en filtreringsfunktion för luft som ska andas in.
stor-okning-av-papegojsjuka-i-vinter
Antalet fall av den så kallade papegojsjukan – som smittar människor via fåglars avföring – har ökat markant i vinter.– Det är betydligt fler än det tidigare varit under en säsong, säger Anders Wallensten på Folkhälsomyndigheten. Papegojsjukan, eller psittakos som bakteriesjukdomen egentligen heter, verkar vara på uppgång i Sverige. I vinter har ovanligt många fall – hittills 59 personer sedan i november – rapporterats in. Vi ser att det varierar över åren. Det var rätt många fall redan för två år sedan, men nu är det betydligt fler, säger Anders Wallensten, som är biträdande statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten, till TT. Anledningen till att sjukdomsfallen har ökat är inte helt klarlagd. Men enligt Anders Wallensten är det troligen en kombination av att andelen smittade fåglar varierar över åren och att sjukvården blivit bättre på att upptäcka smittan. Sjukdomen är fortfarande relativt ovanlig, men kan i svåra fall leda till lunginflammation och i undantagsfall även ha dödlig utgång. Det kan bli allvarligt, men de allra flesta får en influensaliknande sjukdom om de blir sjuka, säger Anders Wallensten. Men vissa får lunginflammation som behöver behandlas på sjukhus. Tack och lov går det att behandla med antibiotika. Antalet personer som får papegojsjuka är med marginal störst under vinterhalvåret. Det tros bero på att många människor då matar småfåglar och har närkontakt med fågelspillning. Det finns en smittorisk bland annat när man gör rent fågelbord eller ska rengöra ventilationstrummor eller stuprännor. I vinter har bland annat åtta personer i Jönköpings län på kort tid blivit svårt sjuka av bakterien, rapporterar Värnamo Nyheter. Man smittas genom att andas in bakterierna som kan fara upp i luften. Det är alltså inte lämpligt att spola fågelbord med vatten inomhus eller ta fram högtryckstvätten för att ta bort avföringen från altanen. Gör man det ändå så ska man ha ansiktsmask, säger David Edenvik, biträdande smittskyddsläkare i Jönköpings län, till tidningen. Papegojsjukan, eller psittakos som den också heter, har fått sitt namn av att den först upptäcktes hos människor som kommit i kontakt med papegojfåglar. Bakterien som orsakar sjukdomen är dock allmänt förekommande bland vilda fåglar. Även andra djur, exempelvis hästar, nötkreatur, får och getter, kan smittas. Det tycks dock vara främst från fåglar som sjukdomen överförs till människor. Smittämnet finns främst i de smittade fåglarnas avföring och kan spridas till människa via damm från torkad avföring. Sjukdomen kan också smitta från människa till människa. Bakterien kan leda till svåra luftvägsinfektioner och behandlas med antibiotika. Om sjukdomen inte behandlas har i vissa utbrott uppemot 20 procent av de drabbade dött. I Sverige ligger dödligheten på cirka en procent. Förebyggande åtgärder. Rengör fågelbordet utomhus, med såpvatten eller desinfektionsmedel. Tvätta händerna noga efteråt. Använd inte högtryckstvätt, eftersom det kan sprida smittämnet i luften. Om man ska ta bort fågelavföring och fågelbon i slutna utrymmen som exempelvis ventilationstrummor bör man också ha ett andningsskydd med partikelfilter.
Skyddsmask
Luftfiltren på skyddsmasker är ofta utformade som externa moduler på masken och brukar se ut som burkar eller askar. De sitter oftast på sidorna eller frontalt på skyddsmasken men i vissa fall sitter de på änden av en slang som sitter monterad på masken i motsatt ände, varav dessa filter bärs i en väska eller annat fäste på användarens kropp. Andningsventilen sitter oftast framför munnen på masken. Luftfiltren brukar i regel vara borttagbara för att tillåta rengöring och utbyte av filter. Luftfiltermodulerna brukar i sig gå att öppna för att komma åt själva filtren för underhåll, vanligen genom att skruva isär de som en burk med lock. Beroende på modell är det även vanligt att andra komponenter av masken går att ta bort för underhåll eller utbyte, till exempel andningsventilen och ögonglasen. Skyddsmasken kan skydda mot olika ämnen beroende på val av filter. I militära sammanhang är det vanligaste att man vill skydda soldater mot kemiska och biologiska stridsmedel. Relativt inerta gaser av låg molekylvikt, såsom kolmonoxid, och gaser i mycket hög koncentration, såsom klorgas vid stora läckage, kan vara svåra eller omöjliga att filtrera bort. I dess fall när filter inte längre är dugliga används istället så kallande andningsmasker som då är kopplade till en luftreservoar och undviker filtrering. Vid dessa fall använder man även skydd mot gift som tar sig in genom huden i form av en helskyddsdräkt med egen luftförsörjning som kallas kemdykardräkt inom räddningstjänsten. Det finns diverse namn och benämningar för skyddsmasker i vardagligt tal och många namn gränsar även över till andra typer av skyddande ansiktsmasker, vilket i sin tur lägger en gråzon över definitionen av en skyddsmask. Till exempel finns det så kallade "andningsskydd", vilka fungerar som en skyddsmask i att de filtrerar luften som andas in av användaren, men skiljer sig i att de primärt bara skyddar mot luftburna partiklar och inte mot gas. De är traditionellt engångsapparater som ska slängas efter användning. De är dessutom vanligen utformade som halvmasker och skyddar därför inte ögonen. Lufttillförseln är även mycket låg och de rekommenderas inte för stängda utrymmen. I vissa fall används dock benämningen andningsskydd på kommersiell nivå som benämning för skyddsmasker och som samlingsnamn för skyddande ansiktsmasker vilket gör definitionen av benämningen en gråzon. I USA till exempel är benämningarna skyddsmask (engelska: gas mask) och andningsskydd (engelska: respirator) synonymer till varandra och särskiljs egentligen bara formellt av att "gas mask" (skyddsmask) är en specifik typ av "respirator" (andningsskydd). Sedan finns det så kallade "andningsmasker" (ibland även kallade andningsskydd), vilka ej liknar ovan nämnt "andningsskydd" men liknar den traditionella skyddsmasken. Andningsmasker liknar skyddsmasker i utformning då de oftast täcker hela ansiktet och består av kraftigare materiell som gummi och härdplast, men skiljer sig i att de inte filtrerar luften som andas in, utan istället förser användaren med syre från ett luftpaket (även kallat flaskpaket) som vanligen sitter på användarens rygg. Andningsmasker fungerar därför inte som eget system utan tillhör större system kallade andningsapparater (exempeltyper: tryckluftsapparat, syrgasapparat), vilka innehåller mask, syreförråd och syretillförsel. Andningsmasker används under förhållanden där det inte finns tillräckligt med syre i omliggande utrymme för kunna andas ens med filtreringssystem. Andningsmask används vanligen för lättdykning, rökdykning och kemdykning.
Coronaviruspandemin 2019–2021
När situationen lättade i Europa förvärrades den i Latinamerika och Mexiko. Antalet döda i Amerika totalt var 69 087 den 1 maj 2020. Den 30 maj 2020 157 702 död och 30 juni 2020 247 000 döda dvs per månad 88 000 i maj och 90 000 döda i juni. Amerika hade i slutet av juni 2020 247 000 döda mot Europas 197 000 och även om man räknar bort USA från siffrorna så hade Amerika utanför USA 65 000 döda under juni månad 2020. Globalt hade pandemin skördat över 500 000 döda den 30 juni 2020 dvs under första halvåret 2020 med absoluta flertalet döda andra kvartalet. Den 27 september 2020 passerade antalet döda 1 miljon människor i världen. Tredje kvartalet 2020 hade alltså haft ungefär samma antal döda i sjukdomen som andra kvartalet. Superspridare är personer som smittar oproportionerligt många. Överhuvudtaget finns det mycket stor variation på hur många som smittas av en enskild smittobärare. En majoritet av de smittade för inte smittan vidare överhuvudtaget, medan en tiondel står för fyra femtedelar av smittspridningen. Vad detta beror på är inte klarlagt. Faktorer som kan inverka är förstås hur socialt aktiv personen är, men också sjukdomsförloppet hos personen, hur personen andas och i vilken fas av sjukdomen en smittad rör sig bland många människor – covid-19 är som mest smittsam under en kortare tid. Om en person är mycket smittsam i samband med en större sammankomst kan följden lätt bli en superspridarhändelse. Det är svårt att förutsäga smittsamheten, men man kan begränsa spridningen genom att begränsa antalet närvarande i situationer där superspridning är möjlig. För att bekämpa smittspridningen av viruset rekommenderar WHO individer att noggrant tvätta händerna med tvål och vatten eller handsprit, äta väl tillagad mat och genomstekt kött samt hålla sig borta från smittade individer. Man uppmanas också att stanna hemma även om man har lindriga symptom som huvudvärk, hosta eller feber, samt hålla avstånd till andra om det finns lokal smittspridning i ens lokala gemenskap eller närområde. Människor uppmanas att röra sig ute så lite som möjligt i områden där viruset har inhemsk spridning. För att undvika att smitta andra rekommenderar Centers for Disease Control and Prevention att man är hemma om man är sjuk, täcker mun och näsa när man hostar eller nyser, och omedelbart tvättar händerna i minst 20 sekunder. CDC rekommenderar att använda andningsskydd om man är sjuk, men inte annars, eftersom de skydd som finns i första hand behöver gå till vårdgivare. På ett samhälleligt plan har man använt sig av skilda åtgärder i olika länder, men även lokalt. På många platser hålls arbetsplatser, skolor och affärer hålls stängda. I Europa har flera länder stängt ner skolor och förbjudit större sammankomster. Strategierna skiljer sig dock åt. I Italien, Frankrike och Spanien har man beordrat medborgare att stanna inomhus, vilket upprätthålls genom att militär och polis patrullerar gator. I Storbritannien hålls däremot pubar öppet, och i Sverige grundskolor. På federal nivå har man i USA rekommenderat folk att undvika folksamlingar om mer än 10 personer, men i San Francisco har alla beordrats att stanna hemma. Sydkorea, Singapore och Hongkong har genom ett mycket stort antal tester och smittspårning lyckats begränsa utbrott och spridning utan att använda de auktoritära metoder som använts i Kina, men samma metoder har fungerat sämre på annat håll. De olika åtgärderna kan dels bero på var i smittspridningskurvan man befinner sig, dels på landets eller områdets kultur, resurser, styre och lagar. Det finns också olika teorier om vad som fungerar bäst. Världshälsoorganisationens generalsekreterare Tedros Adhanom Ghebreyesus framhåller dock att det inte räcker med en metod: "Inte bara tester. Inte bara smittspårning. Inte bara karantän. Inte bara social distansering. Gör allt av det.".
