Högtryckstvätt
En högtryckstvätt är ett redskap som huvudsakligen används för rengöring. Den fungerar genom hydromekanisk bearbetning samtidigt som vatten och rengöringsmedel löser smuts och fett. Grundfunktionen är en motor som driver en pump som i sin tur pressar vätskan genom ett munstycke. Förutom ett traditionellt spruthandtag finns olika tillbehör och munstycken för olika typer av uppgifter. Det finns högtryckstvättar som använder varmt respektive kallt vatten. Högtryckstvättarna utvecklades i USA under 1930-talet och framåt. Till Europa kom de via de amerikanska trupperna som var stationerade i Västtyskland efter 1945. Alfred Kärcher gavs i uppdrag att underhålla och reparera de amerikanska maskinerna. Utifrån dessa högtryckstvättar utvecklade Kärcher en egen variant med förbättringar, bland annat förbättrat tryck, en variant vars konstruktion än idag är gällande. Högtryckstvätten kan därmed sägas ha vidareutvecklats 1950 av Kärcher och hans företag Kärcher. I Tyskland har verbet Kärchern bildats för att beskriva rengöring med högtryckstvätt och på franska har varumärket bildat substantivet le kärcher för att ange högtryckstvätt. Högtryckstvättar kan indelas i två huvudtyper, kall- eller hetvattentvättar. Kallvattentvättar kan användas med varmt eller kallt vatten. Hetvattentvättar är generellt dyrare och värmer kallt vatten för att effektivare lösa smuts och fett. Ofta sker uppvärmning genom förbränning av till exempel diesel. Högt tryck och effektiv rengöring gör att utrustningar med goda prestanda kan spara upp till 80 procent av den vattenförbrukning som en vanlig vattenslang med bevattningsmunstycke skulle använt för samma uppgift. inblandning av i vattnet och begränsat behov av rengöringsmedel bidrar ytterligare till att högtryckstvätten kan reducera miljöpåverkan för många rengöringsuppgifter.
stor-okning-av-papegojsjuka-i-vinter
Antalet fall av den så kallade papegojsjukan – som smittar människor via fåglars avföring – har ökat markant i vinter.– Det är betydligt fler än det tidigare varit under en säsong, säger Anders Wallensten på Folkhälsomyndigheten. Papegojsjukan, eller psittakos som bakteriesjukdomen egentligen heter, verkar vara på uppgång i Sverige. I vinter har ovanligt många fall – hittills 59 personer sedan i november – rapporterats in. Vi ser att det varierar över åren. Det var rätt många fall redan för två år sedan, men nu är det betydligt fler, säger Anders Wallensten, som är biträdande statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten, till TT. Anledningen till att sjukdomsfallen har ökat är inte helt klarlagd. Men enligt Anders Wallensten är det troligen en kombination av att andelen smittade fåglar varierar över åren och att sjukvården blivit bättre på att upptäcka smittan. Sjukdomen är fortfarande relativt ovanlig, men kan i svåra fall leda till lunginflammation och i undantagsfall även ha dödlig utgång. Det kan bli allvarligt, men de allra flesta får en influensaliknande sjukdom om de blir sjuka, säger Anders Wallensten. Men vissa får lunginflammation som behöver behandlas på sjukhus. Tack och lov går det att behandla med antibiotika. Antalet personer som får papegojsjuka är med marginal störst under vinterhalvåret. Det tros bero på att många människor då matar småfåglar och har närkontakt med fågelspillning. Det finns en smittorisk bland annat när man gör rent fågelbord eller ska rengöra ventilationstrummor eller stuprännor. I vinter har bland annat åtta personer i Jönköpings län på kort tid blivit svårt sjuka av bakterien, rapporterar Värnamo Nyheter. Man smittas genom att andas in bakterierna som kan fara upp i luften. Det är alltså inte lämpligt att spola fågelbord med vatten inomhus eller ta fram högtryckstvätten för att ta bort avföringen från altanen. Gör man det ändå så ska man ha ansiktsmask, säger David Edenvik, biträdande smittskyddsläkare i Jönköpings län, till tidningen. Papegojsjukan, eller psittakos som den också heter, har fått sitt namn av att den först upptäcktes hos människor som kommit i kontakt med papegojfåglar. Bakterien som orsakar sjukdomen är dock allmänt förekommande bland vilda fåglar. Även andra djur, exempelvis hästar, nötkreatur, får och getter, kan smittas. Det tycks dock vara främst från fåglar som sjukdomen överförs till människor. Smittämnet finns främst i de smittade fåglarnas avföring och kan spridas till människa via damm från torkad avföring. Sjukdomen kan också smitta från människa till människa. Bakterien kan leda till svåra luftvägsinfektioner och behandlas med antibiotika. Om sjukdomen inte behandlas har i vissa utbrott uppemot 20 procent av de drabbade dött. I Sverige ligger dödligheten på cirka en procent. Förebyggande åtgärder. Rengör fågelbordet utomhus, med såpvatten eller desinfektionsmedel. Tvätta händerna noga efteråt. Använd inte högtryckstvätt, eftersom det kan sprida smittämnet i luften. Om man ska ta bort fågelavföring och fågelbon i slutna utrymmen som exempelvis ventilationstrummor bör man också ha ett andningsskydd med partikelfilter.
Blästring (rengöring)
Första gången blästring patenterades var det av Benjamin Chew Tilghman 1870. Sugen började tillverkas av A/S Nika i Sandefjord under namnet NIKA-sugaren. År 1966 startades Norclean i Sverige och nämnda sugare blev under namnet Norclean-sugaren synonymt med all blästring, även sedermera internationellt. Blästerklocka är den apparat som blandar blästermedlet med tryckluft i rätta proportioner och som med tryckluftens hjälp slungar partiklarna mot aktuell yta. Den apparat som fanns tillgänglig, uppfyllde inte kraven. Blästerklockor med de rätta egenskaperna fanns i Nederländerna hos företaget van Kranenburg. Många blästerklockor finns i dag på marknaden, mer eller mindre kopior av den ursprungliga van Kranenburgklockan. Det finns två huvudgrupper av blästring. Vakuumblästring används oftast för blästring av mindre ytor. Vid våtblästring blandas blästermedlet med fuktande medel, oftast vatten, i syfte att minska dammet. Vid blästring med torris (CO2) gör anslaget att isen expanderar. Den termiska chocken får smutsen att krackelera. Stora fördelar i känsliga miljöer är till exempel att blästringsmedlet torris "förångas", övergår i gasform direkt när det träffar ytan som blästras. Alltså uppstår inga blästerrester mer än smutsen, som sedan kan dammsugas eller sopas upp. Faran med metoden är kvävning för den som arbetar med metoden, om ventilationen är otillräcklig eller om operatören saknar andningsmask. Även förfrysningsskador (brännskador) på huden kan uppstå vid ovarsam hantering av torris (CO2 är -78 grader Celsius). Vid blästring med vatten utgör vattnet själva blästermedlet och trycket gör att ytan blästras. Gränsen där högtryckstvätt övergår till vattenblästring är normbestämt till 700 bar. Svepblästring används för rengöring av material där god vidhäftning krävs, till exempel vid målning. Även kallad slungrensning, vilket innebär att man med slunghjul som roterar med hög hastighet kastar blästermedlet mot den yta som skall rengöras. I denna kategori inryms även shot-peening. Slungrensning var ett ursprungligt begrepp för att korrosionsskydda konstruktionsstål under tillverkningsfasen. I allmänhet användes kraftiga gasolbrännare som spräckte glödskalet. Sedan använde man slunghjul som med ett tungt blästermedel av till exempel stål rensade stålets yta. Därefter belades den rena ytan med ett tunt skikt (18-22 mym) av järn- eller zinkoxidprimer. Kulhamring är en metod då man med hjälp av runda partiklar bombarderar en yta. I och med att metallen är kall när den bearbetas bildas spänningar i metallen. I svetsfogar kan även lokala spänningar jämnas ut. Därigenom blir metallen mycket starkare och ej lika korrosionsbenägen. Under de första 10-15 åren av blästringens historia, fram till mitten av 1970-talet, var användningen av kvartssand vanlig inom tung blästring. Sanden kom ofta från Vätterns stränder, med ett minimum av saltföroreningar. Kvartssanden är hård och kantig (7-8 på Mohs hårdhetsskala) och har mycket god verkan på rost och gammal färg. Kvartssanden lämnar ej heller rester kvar i stålet som kan orsaka framtida korrosionsangrepp under den påförda färgen. Användningen av kvartssand upphörde gradvis under 1970-talet då blästermedlet förbjöds av arbetsmiljöskäl. De fina partiklarna i sanden kunde orsaka silikos. Det nederländska företaget Nietim i Dordrecht lanserade då en metod som gick ut på att man använde kolslagg från kolkraftverk i Tyskland. De kraftverk som hade en högre förbränningstemperatur fick slaggprodukter som var nästan lika hårda som kvartssanden (upp mot 7 på Mohs skala). Detta blästermedel kallas för aluminiumsilikat. Övriga blästermedel kan vara granater (en. garnet, en grupp av silikatmineral), stålsand, aluminiumoxid, torris-pellets, kiselkarbid, vatten, vetestärkelse, majsstärkelse, valnötsskal, eller polyuretansvamp med inbakat avverkande medel (Sponge Media®).
Kärcher
Kärcher (Alfred Kärcher GmbH och Co. KG) är en tysk tillverkare av sanitetsmaskiner och komplett rengöringsutrustning. Kärcher har sitt huvudkontor i Winnenden i Baden-Württemberg och har egna dotterbolag i 66 länder världen över. I företaget arbetar 10 900 anställda i slutet av 2013. Kärcher grundades 1935 av Alfred Kärcher (1901-1959). Alfred Kärcher hade studerat på Stuttgarts tekniska högskola och startade bolaget med hjälp av sin far och började utveckla tekniska lösningar, bland annat en saltbadspanna. Verksamheten utvecklades och bland annat levererades utrustning till Lufthansa för att tina upp flygplansvingar och flygplansmotorer. Framgångar gjorde att Kärcher kunde köpa en fabrik i Winnenden som under två år byggdes om. 1939 flyttade man företaget från Stuttgart till Winnenden där bolaget varit kvar sedan dess. Efter andra världskriget tillverkade Kärcher bland annat enkla kakelugnar, där man använde sig av kanonrör som byggdes om och enkla kärror för transporter. 1949 gifte sig Kärcher med Irene Herzog som efter makens död ledde företaget. 1950 lanserade Kärcher högtryckstvätten, modellen KW 350, som en innovation, och har sedan dess varit ledande på området. Till Europa kom högtryckstvättarna via de amerikanska trupperna som var stationerade i Västtyskland efter 1945. Alfred Kärcher gavs i uppdrag att underhålla och reparera de amerikanska maskinerna. Utifrån dessa högtryckstvättar utvecklade Kärcher en egen variant med förbättringar, bland annat förbättrat tryck, en variant vars konstruktion än idag är gällande. Bolaget fortsatte att tillverka olika produkter, bland annat tillverkades plastdetaljer och utrustning för njurpatienter. Efter Alfred Kärchers död 1958 tog hans fru Irene Kärcher över som chef över bolaget och valde att renodla verksamheten och satsa helt på rengöringsprodukter där bolaget tillhörde de ledande i en bransch som hade stor utvecklingspotential. Irene Kärcher hade tidigare arbetat inom Daimler-Benz. Verksamheten expanderade och första exportmarknad blev Frankrike 1962 följt av Schweiz och Österrike. Den gula färgen på företagets produkter har blivit dess signum och en stark del av varumärket sedan den infördes 1974. Under 1980-talet började Kärcher även tillverka för hushållskunder och utvecklade nya modeller. Den första modellen för privatkonsumenter var HD 555, som lanserades 1984. Från och med 2013 är alla Kärchers produkter avsedda för yrkesmässig användning gråa eller antracit. I det tyska språket har företagsnamnet bildat verbet kärchern, med betydelsen att använda en högtrycksspruta (för att göra rent), i det franska språket har le kärcher blivit ett substantiv för högtrycksspruta. Förutom högtryckstvättar tillverkar och säljer Kärcher idag ett omfattande sortiment av rengöringsutrustning, bland annat grovdammsugare, trädgårdspumpar, fönstertvättar, ångtvättar, skurmaskiner, sopmaskiner och industridammsugare - både för konsument och för proffs. Kärcher säljer även ett stort antal gör-det-själv biltvättanläggningar samt borsttvättanläggningar för person- och lastbilar. Det svenska dotterbolaget Kärcher AB etablerades 1975 i Hjo, och då introducerades högtryckstvättarna på den svenska marknaden. 1986 flyttade Kärcher till Göteborg där det i dag arbetar cirka 75 personer med uppgift att marknadsföra och distribuera varumärket Kärcher och produkterna i Kärchers sortiment. Företaget förser cirka 2000 återförsäljare och 60 auktoriserade serviceverkstäder med varor. Den svenska verksamheten omfattar sedan 2011 även utveckling av redskapbärare efter köp av Belos i Tranås.
Nilfisk
Nilfisk är en dansk tillverkare av städutrustning. Nilfisk vänder sig till professionella användare som städbolag, facility management-bolag, fastighetsbolag, kommuner och landsting. Företaget har 3800 anställda och finns i över 80 länder världen över. Företaget var en del i det danska börsnoterade företaget NKT (Nordisk Kabel och Tråd). Nilfisk har fabriker i USA, Italien, Ungern och Kina. Företaget har även produktutveckling i Sverige, Danmark, Tyskland och Korea. Nilfisk är mest känt för att tillverka dammsugare och grundades år 1906 just för att tillverka dammsugare under namnet P.A Fisker och Nielsen, efter de personer som grundade företaget. 1909 tog de fram sin första fungerande dammsugare. Försäljningen gick framåt och 1954 hade företaget sålt en miljon maskiner. Åren 1919-1926 och 1934-1960 tillverkade man även 4-cylindriga motorcyklar under namnet Nimbus Idag tillverkar Nilfisk alla tänkbara städmaskiner: allt från dammsugare och polermaskiner till industridammsugare, åkbara städmaskiner och gatusopmaskiner. År 1998 bytte Nilfisk namn till Nilfisk-Advance. Nilfisk i Sverige tillverkar och saluför dessutom alla typer av rengöringsmedel (som exempelvis klorrent och städredskap under varumärkena Nilfisk-Advance, Nordex och Euroclean. I sortimentet finns allt från enklare tvätt-, disk- och allrengöringsmedel till professionella golvvårdssystem och medel för rengöring inom industrin. Även doseringssystem ingår i produktportföljen. På redskapssidan ligger betoningen på ergonomi och företaget utvecklar nya produkter i nära samarbete med både ergonomer och slutanvändare. Från borstar, fönsterputsredskap och rondeller till moppar, städdukar, skaft och städvagnar. Nilfisk har även en konsumentdivision med ett brett utbud av dammsugare för hushållsmarknaden. Systerbolaget Nilfisk-ALTO tillverkar och säljer högtryckstvättar både för proffsanvändare och för konsumenter.
I år har rekordmånga smittats av papegojsjukan, en sjukdom som i värsta fall kan ha dödlig utgång. Värst drabbat är södra Sverige. Vi har snart redan överstigit antalet för hela förra året, så vi är lite oroliga, säger Marianne Alanko Blomé, biträdande smittskyddsläkare i Skåne. De senaste tio åren har fler och fler smittats av den så kallade papegojsjukan, framför allt under vintersäsongen. Det kan ge ger en allvarlig lunginflammation och vi har en hel del fall där folk blivit riktigt sjuka och får vårdas på intensiven med respirator, säger Marianne Alanko Blomé. År 2018 dokumenterades 37 fall av papegojsjuka under hela året. I år har redan 33 fall rapporterats. Trots att bara 2, 5 månad av året har gått. Vi har snart redan överstigit antalet för hela förra året så vi är lite oroliga. Antalet fall under den här vintern är fler än vad som någonsin uppmätts de senaste 20 åren, säger Marianne Alanko Blomé. November 2018 till februari 2019 har sammanlagt 53 personer fått sjukdomen, varav mer än hälften i Sydsverige. Att det särskilt drabbar södra Sverige är en återkommande bild varje vinter. En orsak kan vara att det är fler fåglar som övervintrar i södra Sverige men även att man har bättre diagnostiska metoder för att upptäcka smittan, säger Anders Wallensten, biträdande stadsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten. Enligt Värnamo Nyheter har åtta personer smittats sedan november i Jönköpings län, och några av dem har blivit så svårt sjuka att de får legat i respirator. 1 november 2018 - 28 februari 2019. År 2013 avled en 75-årig man i Växjö i sviterna av papegojsjuka. I samband med det fallet var det även första gången i Sverige som sjukdomen smittade från människa till människa. Bland annat blev flera av personalen som vårdat mannen smittade. Man blir klart orolig över att det ska hända igen och vad det unika fallet berodde på, för man vet inte riktigt, säger Marianne Alanko Blomé. Den senaste tidens ökning av smittan har väckt oro hos både läkarkåren och Folkhälsomyndigheten – som nu bedriver ett aktivt arbete för att sprida information om sjukdomen. Vi ser ökningen och är därför extra vaksamma och försöker lyfta frågan ännu mer än vanligt i år, säger Anders Wallensten. Papegojsjukan kommer från en bakterie som många fåglar bär på utan att själva bli sjuka. Det smittar via inandningsluften som kontaminerats med partiklar från fågelträck. Därför är det är viktigt att vara försiktig när man till exempel torkar bort fågelspillning från utemöbler eller rengör fågelbord. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att man blöter ner ytan man ska rengöra innan man börjar, på så vis dammar inte partiklarna upp. Framför allt ska man inte rengöra till exempel fågelbord inomhus. Man ska vara utomhus där det är väl ventilerat. Man ska inte stå och skrubba eller använda högtryckstvätt för då frigörs bakterierna lättare. Dessutom ska man tvätta händerna efteråt, säger Marianne Alanko Blomé. Undvik kontakt med fågelavföring och sjuka fåglar. Om du ska rengöra fågelbord: gör det utomhus. Blöt ner med exempelvis såpvatten för att undvika att intorkad avföring dammar. Använd inte högtryckstvätt för att spola bort fågelavföring – det kan öka mängden smittämnen i luften. Tvätta händerna noga efter kontakt med fågelbord och fågelmatare. Använd helst fågelbord eller fågelmatare konstruerade så att avföringen inte hamnar på bordet eller i fodret. Har man blivit smittad av sjukdomen så tar det i snitt 10 dagar innan man märker några symptom. Symptomen kan vara lite ospecifika, alla får inte allvarliga symptom. De som blir svårt sjuka utvecklar ofta lunginflammation men det kan också vara lite influensaliknande. När man då söker vård ska man berätta om man varit i kontakt med fåglar på något vis så att man snabbare kan få rätt diagnos, säger Anders Wallensten och fortsätter.
