Laminatgolv
Laminatgolv är ett golv, vanligen med ett mönster som imiterar trä, sten eller klinker men andra mönster förekommer också. Tillverkningsmetoden är en laminering (sammanfogning) av flera skikt som limmas och pressas ihop under högt tryck. Det är tre skikt, där ytskiktet består av ett specialbehandlat papper med en skyddande plastfilmsyta. Man skiljer på bland annat direktlaminat och högtryckslaminat. Direktlaminat består oftast av ett slitskikt högst upp, därefter mönsterskikt, kärna och balansskikt. Högtryckslaminat består av högtryckslaminatet högst upp, därefter en kärna och ett balansskikt. Högtryckslaminatet är en produkt i sig som limmas/pressas fast ovanpå kärnan och har mycket hög slitstyrka. Det finns varierande kvaliteter av laminatgolv. Golv av lägre kvaliteter tål vanligen inte vatten och har inte så stor slitstyrka. Golv av högre kvalitet kan ha mycket hög slitstyrka och kan vara fuktresistenta genom en hård kärna, samt bestrykning av vax. De är därmed lämpligare än andra att lägga i utrymmen med högre slitage och där det finns större risk för spill, såsom till exempel kök och hall. Det finns även en klassificering, där golven testas för olika bruk: privat och offentligt bruk. Klasserna är 2x för privat, och 3x för offentligt. Första siffran anger vilken klass, och den andra siffran anger vilken slitstyrka golvet har. T.ex. klass 23: privat bruk, hårt slitage. Klass 32 är lämpligt för kök, hall, med högre fukttålighet samt tuffare slitage. Slitskiktet skyddar mönsterskiktet och består ofta av melaminhartser och korund. Mängden korund i slitskiktet avgör slitstyrkan. Mönsterskiktet är ett fotografiskt papper som behandlats med melaminhartser. Kärnan, som är bäraren av golvet, är oftast tillverkad av högdensitetsfiberboard (HDF). I vissa golv av högre kvalitet kan kärnan vara fuktresistent. Balansskiktet är impregnerat och ger golvet stabilitet, ser till att golvet behåller sin form och att det inte bågnar. Dessutom ger det ett visst fuktskydd.
Laminat
Laminat är ett material som består av flera olika skikt som sitter ihop ovanpå varandra. Plywood är en typ av trälaminat medan spånskiva inte är det. Högtryckslaminat är en laminatbeläggning på en träskiva med varierande estetiska mönster. Laminatgolv är ett annat användningsområde eller moduler för tak- samt väggbeklädnad. Ett laminat används i båtbygge, en glasfiberarmerad plastbåt är uppbyggd av polyester eller epoxi samt glasfiber. Det förekommer även laminerade distansmaterial i en båts skrov eller däck som kan bestå av till exempel skivor av polyuretanskum. Laminat används till exempel till bowlingbanor. Laminerat glas kan vara uppbyggt av två eller fler lager av glas med en plastfilm emellan. Laminatstål består av olika skikt av legeringar av stål. Knivar kan göras av laminatstål för att ge vass egg av hårt stål samtidigt som bladet ges viss böjlighet genom ett andra skikt innehåller mer "mjukt" stål. Att sammanfoga flera skikt kallas ibland laminering. Ibland menar man med laminering att man bakar in ett pappersdokument, till exempel ett ID-kort, mellan två plastskikt.
Plastlaminat
Plastlaminat, eller högtryckslaminat, är ett skivmaterial som består av flera skikt papper som beläggs med fenolharts och melamin, som pressats samman under högt tryck. Ett mera folkligt namn för denna produkt i Sverige är Perstorp-Plattan eller Perstorpskiva, då laminatet uppfanns av företaget som sedermera heter Perstorp AB. Laminatets ytskikt kan vara präglat med något form av motiv av till exempel olika träslag, typer av natursten eller enbart fler eller enfärgat. Översta skiktet är skyddat av ett genomskinligt skyddsskikt. Tjockleken på laminat varierar normalt mellan 0,3 mm till 1,2 mm men specialtillverkas ända upp till 20 mm. Standardtjocklek för arbetsbänkar är 0,7 och 0,9 mm. Högtryckslaminat är i kombination med en bärande skiva till exempel spånskiva eller Plywood utgångsmaterial för arbetsbänkar, köksbänkar, fönsterbänkar, väggbeklädnader, laminatgolv och liknande. Högtryckslaminat är mycket reptåligt, tål temperaturer upp till 180 oC och har hög resistens mot många aggressiva vätskor, vilket gör det intressant som ytskikt i tuffa miljöer. I Sverige tillverkade Perstorp AB högtryckslaminat från 1920-talet fram till 2007, då Formica tog över verksamheten och produktionen flyttades utomlands. En svensk tillverkare av högtryckslaminat är Lamiroc i Nordmaling. Pergo AB i Trelleborg, som tidigare var ett dotterbolag till Perstorp AB, är den enda svenska tillverkare som gör laminatgolv av egenproducerat högtryckslaminat.
Parkettgolv
Parkettgolv var ursprungligen ett trägolv lagt av massiva stavar av ett eller flera träslag. Moderna varianter har oftast ett tunnare ytskikt med mönsterträ. Uppbyggt som ett lamellgolv, för att få minimal rörelse: skikt med ädelträ, på ett bärande lamellager, underlager i furu (oftast). Parkettgolv är fjädrande, men slitagekänsligare än t.ex. laminatgolv. De har ett slitskikt av ädelträ på 2,5-3,5 mm, och är därför slipbara. Ger ett behagligt utseende samt är ej så hårt att gå på som ett laminatgolv. Normal tjocklek: 12–15 mm, men finns även 22–23 mm för läggning direkt på reglar.
Klickgolv
Klickgolv används oftast som benämning på ett golv med mekanisk limfri klickfog. Tekniken återfinns i bl.a. laminatgolv, parkettgolv, härdade trägolv och vinylgolv. Tidigare sammanfogades golv genom att en not och en fjäder limmades samman. Klickgolvet utvecklades 1993 av det svenska företaget Välinge Innovation AB som var först i världen med klickgolvet. Uppfinningen patenterades och publicerades i en internationell patentansökan WO 94/26999 PCT. Laminatgolv och parkettgolv som installeras mekaniskt utan lim började benämnas klickgolv eftersom sammanfogningen ofta skedde med ett hörbart klickljud. Klickgolvet uppskattas ha eliminerat 100 miljoner limflaskor årligen som tidigare behövts för att sammanfoga laminatgolv och parkettgolv med den traditionella tekniken. . Klickgolvets mekaniska fog består av en not och en fjäder som finns på golvplankans motsatta sidor. Vid installation läggs golvplankorna med långsidan mot varandra och vinklas ner vilket låser både långsidan och kortsidan på intilliggande golvplanka. Där finns olika typer av mekaniska klicklås, exempelvis 2G och 5G. Till dessa finns flertalet varianter där mindre anpassningar har gjorts och som går under egna namn. En klickfog kan se olika ut beroende på användning. 2G-fogen är anpassad för att användas på en golvbrädas långsida som vinklas in och låser mot intilliggande golvplanka. 5G-fogen används på en golvplankans kortsida och innehåller ofta en plastfjäder som tillåter att kortsidan kan låsas i en vertikal vinkel vid installation. Det första klickgolvet som producerades med den patenterade klickfogen var ett laminatgolv från norska Alloc. Detta golv visades för första gången i Januari 1996 på den internationella mässan DOMOTEX i Tyskland. Det första parkettgolvet med en mekanisk klickfog tillverkades av Kährs år 2000.
Perstorp AB
Perstorp AB (tidigare Stensmölla Kemiska Tekniska Industri och Skånska Ättikfabriken AB) är ett kemiindustriföretag beläget i Perstorp, grundat 1881 av Wilhelm Wendt. Industrin är bland annat känd för sin tillverkning av ättika och plastlaminat, ofta kallad "Perstorp-Plattan" eller "Perstorpskiva". Idag är företaget en koncern inriktad på specialkemi. Företaget grundades 1881 under namnet Stensmölla Kemiska Tekniska Industri av Wilhelm Wendt (1854–1924) i närheten av Perstorp. Wilhelm Wendt hade kommit till Perstorp 1867 sedan hans far köpt säteriet Gustafsborg. Han studerade kemiteknik på KTH innan han återvände till säteriet där fadern börjat arbetet med en karpodling. Han gjorde sedan praktik i Frankrike där han lärde sig hur man utvinner ättika ur lövved. Från början tillverkades ättika, tjära, träkol och träsprit. I 1900-talets början startade även produktionen av formalin och kreosot. Under första världskriget steg efterfrågan efter ättiksyra markant, och företaget började tillverka sina egna glasflaskor. Företaget hette nu Skånska Ättikfabriken AB. 1918 introducerade man Skandinaviens första plastmaterial, indolack och isolit (en motsvarighet till bakelit), på grundval av upptäckter gjorda av företagets Tysklandsutbildade indiske kemist Innanendra Das Gupta. Under 1920-talet kom även tillverkning av högtryckslaminat igång. Årtal då vissa produkter började tillverkas: trätjära 1884, träkol 1881, kreosot 1902, kimrök 1898, metanol 1898, ättiksyra 1884, glas 1914, aceton 1898, formalin 1905, lösningsmedel 1888, paraformaldehyd 1921, hexamin 1921. Otto Wendt övertog ledningen för familjens företag sedan fadern avlidit i en olycka i en av företagets fabriker 1924. Andra världskriget innebar ett uppsving för företaget och vid slutet av kriget var företaget Skandinaviens första moderna plastindustri med över 10 000 olika produkter. Möbelfabriken var fortfarande aktiv. Radio- och TV-möbler utgjorde en viktig produkt. Företagets plastlaminat som marknadsfördes som Perstorp-Plattan kom ut på marknaden 1950. Den fick på 1950- och 1960-talen stor användning i Sveriges bostadsproduktion och företagets omsättning ökade kraftigt under flera år. Perstorp-Plattan består av kraftpapper impregnerad med fenol-formaldehydlack med ett ytskikt av en plast tillverkad av melamin och formaldehyd. 1960 kom plattvarianten med mönstret Virrvarr av Sigvard Bernadotte. År 1950 hade företaget 734 arbetare och 329 tjänstemän. Tio år senare, år 1960, hade företaget 1 071 arbetare och 570 tjänstemän. Av arbetarna arbetade 585 vid plastfabrikerna, 94 vid de kemiska fabrikerna, 275 vid serviceavdelningarna, 72 vid möbelfabriken, 22 vid såg- och emballageavdelning och 23 övrigt. År 1959 började trimetylolpropan att tillverkas. År 1951 började polyalkoholer (polyoler) tillverkas, pentaerytritol. År 1953 var produktionen 250 ton. 1955 slutade Otto Wendt efter 31 år som vd och blev styrelseordförande. Svärsonen Johan Olof Nauclér utsågs till ny vd. 1958 togs ett stort investeringsbeslut för att modernisera tillverkningen. 1961 invigdes den nya laminatfabriken, en 216 meter lång och 30 meter bred byggnad. Här fanns världens då största laminatpress, med ett presstryck av 6 800 ton. År 1961 invigdes också det nya forskningslaboratoriet. År 1966 ändrades företagets namn till Perstorp AB. 1970 börsnoterades företaget och inledde en lång period av både internationalisering och diversifiering från sin bas inom kemi, plast och laminat. På 1980-talet tillkom laminatgolv (Pergo, namnet bildat av PERstorp GOlv) i firmans utbud liksom analysinstrument, fordonskomponenter, akustikprodukter med mera. År 1970 köptes Hammarplast av Perstorp AB varefter fabriken byggdes ut och moderniserades. År 1992 invigdes en fabrik för tillverkning av neopentylglykol.
Tarkett
Tarkett är ett internationellt företag som tillverkar golv. Huvudkontoret ligger i affärsdistriktet La Défense utanför Paris, Frankrike. Antalet anställda i världen uppgår till cirka 13 000 personer fördelade på 34 fabriker och med försäljning i mer än 100 länder. Varje dag säljs det ungefär 1,3 miljoner kvadratmeter Tarkett-golv. I Sverige har man två stora produktionsanläggningar i Hanaskog och Ronneby med cirka 700 anställda. Fabriken i Hanaskog är en av världens största för tillverkning av trägolv medan anläggningarna i Ronneby främst inriktar sig på plastgolv, distribution samt design. Föregångaren till Tarkett AB grundades 1886 i Malmö under namnet AB Malmö Snickerifabrik, och tillverkar då byggnadssnickerier. Produktion av stavparkett inleds 1889. 1914 byts namnet till Limhamns Snickerifabrik AB. Produktnamnet Tarkett införs 1947 som benämning på den första plastplattan i företagets sortiment. På 1950-talet byggs en ny fabrik i Ronneby, och 1958 börjar färdiglackerade parkettbrädor säljas. 1966 köptes 50% av företaget av ett dotterbolag till AB Custos, och 1967 får företaget namnet Tarkett AB. 1970 köper Svenska Tändsticks AB (senare Swedish Match) samtliga aktier i Tarkett AB. STORA köpte 1988 Swedish Match, varvid kopplingen mellan detta företag och Tarkett upplöstes. 1993 såldes Tarkett till en grupp internationella investerare bestående av CWB Capital Partners Ltd London och Goldman, Sachs och Co. Det nuvarande företaget skapades 1997 under namnet Tarkett Sommer genom en sammanslagning av det svenska företaget Tarkett AB (grundat 1886 och med parkettgolv som främsta produkt) med det franska företaget Sommer Allibert. Sommer Allibert hade skapats 1972 genom en sammanslagning av Sommer (grundat 1880) med Allibert (grundat 1913). 2003 kortades namnet från Tarkett Sommer till Tarkett. Tarkett marknadsför idag golv- och väggprodukter för såväl hemmiljö som design- och funktionslösningar för offentlig miljö. Produktportföljen består av plastgolv, golv och vägg för våtutrymmen, väggmattor, trägolv/parkettgolv, designgolv, vinylgolv, linoleumgolv, textilgolv, laminatgolv och sportgolv. Varumärken som ingår i Tarkett-koncernen är, förutom just Tarkett även Johnsonite, Tandus Centiva, Desso, Pegulan, Sommer, Febolit, Sintelon och Lexmark som alla förvärvats under åren. Dessutom är varumärket FieldTurf den världsledande aktören på marknaden när det kommer till konstgräs inom sport med över 20 000 installerade mattor. Man är en del av FIFA Preferred Producer Program där man levererat mattor till bland andra Ajax Amsterdam, FC Barcelona, FC Sevilla, Borussia Dortmund, 1860 München, Olympique Lyonnais, Olympique de Marseille, Tottenham Hotspurs, Everton och West Ham United.
Trossbotten
Trossbotten är utrymmet mellan golvbjälkarna i ett hus. Den är ofta försedd med något materiel för värme- och ljudisolering. Tidigare isoleringsmaterial kunde bestå av torv, halm eller olika träspån från sågverk och hyvelindustrier. Material med ljudisolerade egenskaper kunde tidigare bestå av kolstybb, sand eller torkad lera. I trossbotten är oftast el- och vvs-installationer lagda, även ventilationsrör kan vara förlagda mellan balkar. Numera består isoleringen av mineralull, cellulosafiber eller av returfiber från papper (ecofiber). Bjälklaget beläggs i regel med limmade och skruvade spånskivor som undergolv, därefter finns det olika lösningar. En metod är det så kallade flytande golvet som kan konstrueras på två olika sätt beroende om det monteras golvvärme eller ej. Ett golv med golvvärme kan bestå av en byggmodul av cellplast med en aluminiumplåt med urtag för pexslangar som beläggs med golvgips för att senare beläggas med klinker eller laminatgolv samt parkettgolv. Ett flytande golv kan bestå av undergolv av spånskiva med ett lager mineralull med hög densitet för att motverka stegljud. På mineralullen läggs och limmas en golvspånskiva som får en golvgips skruvad inför valfri golvbeläggning som även här kan bestå av klinker, laminatgolv eller parkett samt heltäckningsmatta. Undertaket i ett mellanbjälklag kan vara i olika utförande, ett kan vara gipsskivor eller någon form att träpanel. Trossbotten är ett utrymme på örlogsfartyg där det meniga manskapet har sina uppehålls- och sovplatser.
Träskiva
En träskiva är en porös eller hård skiva tillverkad av träfiber eller olika träspån samt faner som pressas tillsammans under högt tryck. Träskivor tillverkas för allehanda tänkbara användningsområde samt även i vattenfast kvalité för utomhusbruk. Träfiberskivor kallas även board. Lamellträ är en träskiva som tillverkas av trälameller, oftast rektangulära stavar av trä. Lamellträ tillverkas företrädesvis av torkad furu, även andra träslag kan förekomma. Lameller hyvlas, sorteras samt limmas under press och värme till önskad bredd. När limmet härdat hyvlas skivorna till önskad tjocklek varefter de beläggs med ett yttre skikt av samma materiel på båda sidor. Ytskiktet kan bestå av board eller faner. Även spånskivor eller någon annan ytbeläggning förekommer. Lamellträ tillverkas för inomhusmiljöer. Lamellträ var stommen i möbler eller inredning innan spånskivan började bli vanlig. Limfog (eller limfogskivor) tillverkas i flera olika träslag, oftast furu i olika bredd och tjocklek för vidareförädling till möbler och inredningssnickerier. Limfog säljs i bygghandeln som gör den själv för olika ändamål. Limfog är en annan variant av lamellträ som förr var stommen i fanerade möbler, även i dag vid möbeltillverkning av bättre klass. Lamellträ och limfog har ett liknande tillverkningssätt i grund. Treetex är en porös skiva som kom till stor användning i husbyggen redan under 1930-talet. Treetex har en del akustik- och värmeisolerade egenskaper och var enkel att tapetsera. Plywood är en skiva av faner som krysslimmas till önskad tjocklek. Plywood finns att tillgå i flera olika kvalitéer för olika ändamål. Vattenfast limning är den mest förekommande med olika ytor av faner. Plywood används inom bygg-, möbel- och inredningsindustrin samt inom båtbygge. Asfaltboard är en bitumenimpregnerad, porös träfiberskiva framtagen som vindskydd på träbyggnader och till blindbotten i bjälklag. HDF, High Density Fibreboard, är en skiva av fina träfiber tillsammans med lim som hårdpressas till en hård träfiberskiva. HDF är lik MDF-skivan men av hårdare kvalitet som kan användas till produkter som belastas hårdare, till exempel till målade inredningar, stommen i laminatgolv, det yttre skiktet i till exempel ytterdörrar. Masonit eller board var den första träfiberskivan som kom att tillverkas i Sverige år 1929. Masonit har ett stort användningsområde eftersom den även finns i vattenfast utförande, så kallad oljehärdad masonit. Masonit tillverkas också i en perforerad variant. De största användarna är möbel- och byggindustrin. Masonit är ett varumärke, hård board tillverkades under en rad varumärken som exempelvis Unitex, Fibrex, Karlit och Asfarock. Spånskiva är en träfiberskiva som tillverkas av sågspån som limmas och pressas samman under högt tryck och värme. Spånskivan finns att tillgå även i vattenfast utförande samt cementbunden för brandskydd. Spånskivan har kommit till stor användning inom möbel-, inrednings- och byggindustrin. MDF (Medium Density Fiberboard) är en modernare träfiberskiva som har kommit till användning inom möbel-, inrednings- och byggindustri. MDF tillverkas av fint sågspån från barrträd. OSB (Oriented Strand Board) är en träfiberskiva som tillverkas av hyvlat träfiber som limmas i tre skikt. OSB-skivan började tillverkas i Kanada 1976 och har fått ett stort användningsområde inom byggindustrin där man ställer höga krav på statik.
