Passersystem
Ett passersystem är ett tekniskt system av elektroniska lås. För öppning av en dörr brukar man säga att det krävs. För en säker lösning skall man kombinera minst två, men gärna alla tre av dessa. Normalt räknas kodlås inte in i kategorin passersystem. I de flesta passersystem används idag kort eller nyckelbrickor som elektroniska nycklar. Nyckelbrickorna har många namn - ofta är det lokala namn som myntats av en låssmed och som sprids till användare. Det förekommer namn som droppe (baserat på formen på många tidiga brickor), tagg (från engelskans key tag), plopp, plastnyckel, elektronisk nyckel, nyckelbricka, närhetstoken, och så vidare. Idag kallar många brickorna helt enkelt för nyckel och kallar gamla mekaniska nycklar för nyckelämnen. Den största skillnaden jämfört med ett traditionellt låssystem är normalt följande. I Sverige förekommer fortfarande i gamla befintliga passersystem magnetkort, som är extremt lätta att kopiera och vars läsare slits fort och är enkla att sabotera. Några drag med ett sandpapper och läsarhuvudet måste bytas. I nyinstallationer används främst Mifare för mer avancerade företagsinstallationer. I enklare företagsinstallationer och bostadsfastigheter är EM 4102 - Electromarine-standarden det absolut vanligaste. Säkerheten mellan kodbäraren och kodavläsaren beror uteslutande på den teknik man väljer och man kan förenklat säga att magnetkort är det minst säkra och beröringsfri krypterad teknik som exempelvis Mifare är betydligt säkrare. De okrypterade electromarinstandarderna kan läsas av på distans även om nyckeln ligger i en ficka - dock är tekniken än så länge lite svårare och dyrare än att skimma magnetkort. Gemensamt för beröringsfria tekniker är att de är svårare att sabotera och enklare att skydda. Wiegandkort är en föråldrad teknik som är betydligt säkrare, men mycket dyrare än magnetkort. Dess slits kan dock slitas, fyllas med smuts och enkelt saboteras. Dallasbrickor ser ut som ett litet batteri på en plastbit och kräver elektronisk kontakt mellan nyckel och läsare, vilket gör att ett tuggummi eller annat liknande effektivt stoppar potentiella passageintresserade. Sverige är relativt unikt avseende de relativt standardiserade kortformat som förekommer. Till stor del beror detta på att Posten strax efter millennieskiftet beslutade att de sätt som brevbärare skulle ges tillträde till allmänna dörrar var IR-sändare, kod och EM 4102. Skälet till valet av just den tekniken var att fabrikatet Aptus var dominerande på marknaden för bostadsfastigheter och att detta spritt sig till de flesta leverantörer av passersystem till bostadsfastigheter. I Sverige förekommer dock förmodligen tiotals eller kanske hundratals varianter av nycklar. Biometriska tekniker har under lång tid setts (och kanske i praktiken varit) hi-tech och främst varit i drift i Hollywoodproduktioner. Det har under slutet av 00-talet uppkommit flera biometriska enklare lösningar, men i och med introduktionen av GDPR och det faktum att biometriska uppgifter anses särskilt känsliga har biometri inte slagit i Sverige och flera av de biometriska lösningarna som satts upp tidigare har plockats ned. Svenska regler: SSF 210:2 Projektering och installation - Elektromekanisk låsanläggning. något man har (en passerbricka). något man är (biometrisk information). Systemet loggar användandet, så att man i efterhand kan kontrollera vem som passerat den aktuella dörren vid vilken tid. Administratören kan koppla olika tidszoner till dörren så att man kan låta personen med nyckeln passera endast vid vissa tider. Administratören kan enkelt spärra nycklar som tappats bort. Användaren kan normalt utgå ifrån att det inte existerar någon "dubblettnyckel", vilket finns i traditionella nyckelsystem. Det är idag dock relativt enkelt att kopiera vissa former av kort eller brickor och även om det inte finns kända brott begångna med sådan teknik är det mycket troligt att det förekommit. Beröringsfritt (exempelvis NFC eller RFID).
Systemlås
Systemlås är lås med ett låssystem där en huvudnyckel går till alla lås i gruppen och övriga nycklar, går endast till vissa lås. Likalåsning är när alla nycklar passar samtliga lås i gruppen. Moderna systemlås har ett serviceläge, där det endast är möjligt att öppna låset med låsgruppens servicenyckel (huvudnyckel), när låsets speciella nyckel tagits ur låset i serviceläget. Vid normalläget, kan bara låsets speciella nyckel öppna låset. Systemlås används också som benämning på vissa Nokias mobiltelefoner och är ett alternativ till knapplås utan kod och gör telefonen obrukbar.
Lås
Ett lås är en mekanisk, elektromagnetisk eller elektromekanisk anordning som ska förhindra oönskat tillträde till ett utrymme eller otillbörligt tillgrepp av egendom. En nyckel, elektronisk nyckel eller en elektronisk eller mekanisk kod används för att öppna ett lås. För att låsa upp ett lås utan nyckel kan man använda en dyrk. Låssmed kallas den som har som yrke att tillverka lås, kopiera nycklar eller montera låssystem. De äldsta konstruktionerna för "låsning" av dörrar är en regel eller hasp som fixerar dörren på insidan, ett förstadium till låset. Det grekiska tempellåset var försett med en rem som från bommens insida gick ut genom ett hål i dörren. På det viset kunde man skjuta för dörren utifrån. Man öppnade med en böjd metallstav, en föregångare till nyckeln. Sådana lås var i bruk på 400-talet f. Kr. och beskrivs av Homeros. Fallregellåset, en föregångare till cylinderlåset förekom i Egypten redan 2.000 f. Kr. Fallregellåset hade ett antal sprintar, som av egen tyngd föll ned i fördjupningar i dörregeln och hindrade att den sköts åt sidan. En "nyckel" i form av en vinklad träbit motsvarande regelns fördjupningar sköts in genom ett hål i dörren till ett urtag i bommen. Lås där låskolven hölls på plats med fjädrar, och öppnades med en järnnyckel, uppfanns i Romarriket. Dessa kom till Norden redan under romersk järnålder. I Norden var lås vanliga redan på vikingatiden och de så kallade iriska kopplen finns ristades som betydelsefulla detaljer på dåtidens runstenar. Kistor, dörrar och skrin behövde givetvis också låsas och ett par sådana låstyper som förekom var fallregellåset och trapetslåset, i slutet av vikingatiden kom även bultlåset. Fällbomslåset, som bygger på romartida konstruktioner fanns sin form i Tyskland under medeltiden. En medeltida låstyp som ännu är vanlig på äldre härbre- och kyrkdörrar kallas draglås. Med ena handen placeras nyckeln i låset och vrids om, varvid ett antal spärrfjädrar frigörs. Med andra handen skjuts låskolven åt sidan, genom ett handtag som placerats i en springa på dörren. Springlåset eller smällelåset, där låskolven hålls i låst läge av en fjäder, och endast kan öppnas medan belastning hålls på nyckeln och kan "smällas igen" uppfanns på 1400-talet. Fram till 1700-talet kom den att bli den vanligaste konstruktionen för kistlås och en snarlik princip används ännu i vanliga dörrlås. Under 1600-talet spred sig de franska tillhållarlåsen att sprida sig, då de var betydligt svårare att dyrka upp. 1778 uppfanns flertillhållarlåset av Robert Barron och 1784 det så kallade Bramahlåset, ett kombinationslås vilka båda ytterligare försvårade dyrkning. 1818 uppfanns Chubblåset och i början av 1800-talet uppfann den amerikanske uppfinnaren Linus Yale den äldre cylinderlåset. Kombinationslås som öppnas helt utan nyckel, så kallade "bokstavslås" i form av hänglås, uppfanns redan 1540 av Hans Eneman. Då hade enklare varianter av samma teknik redan existerat länge. Ordet lås är av nordiskt ursprung och kommer från fornsvenskans las, troligen besläktat med norskans lam för dörrhake. I äldre svenska använde man orden lycka och läsa istället för låsa. Därtill finns begreppet "lås och lycklar" i betydelsen lås och nycklar, en fras som bland annat fortlever inom den juridiska termen "lyckta dörrar". Benämningen konstlås hänför sig till lås av sådan konstruktion att det fordras en mera ingående kännedom om hur man skall öppna eller stänga det, till exempel bokstavslås och kodlås. Se separat artikel Stöldskydd (bil). Ett försäkringskrav är att billås av ett visst fabrikat ska kunna tillverkas i minst 1 000 unika varianter, och att dessutom, då serien upprepas, leverans ska ske till vitt skilda orter. Icke desto mindre händer det någon gång att en viss nyckel passar till två olika bilar, som råkar befinna sig på samma ort, även om sannolikheten för att detta ska ske är låg. Liknar ett stort hänglås. Se Cykellås § Bygellås.
Local Interconnect Network
Applikationer programmeras för mastern och alla slavar. Applikationerna kommunicerar med LIN genom ett standardiserat gränssnitt som sedan via en communication manager, LIN protocol, bus transceiver och det fysiska lagret sköter hanteringen till mottagaren. Till hjälp vid programmeringen och testningen finns en signal manager som dels sköter konfigureringen av nätverket och dels en bus emulator / analyzer. LIN-konsortiet erbjuder certifierare som kan testa utvecklade komponenter och godkänna dem för den miljö som bilfabrikanterna kräver. Indelningen i delnät beskrives bäst med ett exempel från en välutrustad bil från 2011 . Mastern i varje nät är i kursiv stil. LIN undvikes för funktioner som ska vara aktiva när bilen lämnas låst och då det är viktigt med låg strömförbrukning. Exempel på sådana funktioner är larmkontakter för dörröppningar (engelska ajar) och beröringssensorer för nyckellöst låssystem. LIN undvikes även vid funktionskritiska system som SRS-systemet som måste fungera även om batteriförsörjningen upphör vid en krock. LIN är oanvändbart vid snabba kommunikationer då nätverket CAN (Controller Area Network) i stället används. Exempelvis styrningen av tändning och insprutare i motorn och antisladd/bromssystem som måste reagera extremt snabbt. LIN är även oanvändbart för strömmande data med garanterad bandbredd för ljud och bild då i stället nätverket MOST (Media Oriented Systems Transport) används. Utnyttja enkla billiga beprövade kretskomponenter (chips). Man kan använda komponenter med en UART, en välanvänd standard. Utöka kundvärdet (funktionaliteten i systemen) genom att göra komponenterna programmerbara. Reducera felrisken genom att antalet kablar reduceras och genom att ha svaga signalströmmar som inte bränner kontakter. Matningsspänning. Standarden är +12V. Jordledare. Vanligen till fordonets chassi. Signalkabel som förbinder alla noder med varandra. Behöver varken skärmas eller tvinnas mot störningar. Signalkabelns returström leds genom jordledningen. Synkroniseringssignal (>, 13 bitar). Synkroniseringskod (1 byte). Identifierare (1 byte, UART-format). Identifiering av alla noder kan ske vid uppstart av nätet. Nya noder kan läggas till dynamiskt. Meddelande (Data) (1-8 bytes). Kontrollsumma (1 byte). Felkorrigering sker automatiskt. Bilens centraldator (master bus 0), Kameror i backspeglarna för att uppmärksamma fordon inom vänstra resp. högra döda vinkeln (vid filbyte). Bilens centraldator (master bus 1), blinkerspak, torkarspak, vänster rattknappar (farthållare), höger rattknappar (infotainment), ljusreglagepanel (strålkastare, parkeringsljus, dimljus mm). Centraldatorn aktiverar sedan de olika lamporna, torkarna, farthållaren, ljudanläggningen mm. Bilens centraldator (master bus 2), rörelsedetektor i taket, larmsiren med inbyggd lutningsensor. Centraldatorn hanterar sedan utlösning av stöldlarmet. Bilens centraldator (master bus 3), Tändlåsets antenn för nyckelkoden (immobilizern), elektriska rattlåset. Centraldatorn godkänner sedan start. Bilens centraldator (master bus 8), Batterimonitor (mäter ström, spänning och temperatur), regnsensor, ruttorkare. Styrdator för nyckelfritt låssystem (master), radiomottagare/sändare för fjärrnyckelhantering. Styrdator för automatväxellådan (master), växelväljaren. Styr automatlådan, tänder indikatorer och spärrar spaken. Dator för klimatstyrning (master), 5 olika spjällmotorer med lägesgivare för olika utblås, panel för baksätesuppvärmning, 4 styrenheter för eluppvärmning av 4 olika säten (skapar olika pulsfrekvenser för de olika värmelägena), backspegel med automatisk avbländning och fuktsensor. Bilens dator för motorstyrning (master), generatorns laddregulator, kylargardin. Förardörrens styrdator (master som även har snabb CAN-kommunikation med bilens centraldator), 4 elektronikenheter i de 4 dörrarna som styr fönsterhissar, centrallås, backspeglar mm, förardörrens reglagepanel för alla 4 dörrarna, backspegeljustering mm.
Stöldskydd (bil)
Låsen kompletteras med funktioner som kan upptäcka tillgreppsförsök. Exempel på sensorer är bl.a. På bakluckan har man normalt ingen beröringssensor utan utnyttjar en vanlig brytare. Nästa funktion som används är att kunna starta bilen med nyckeln i fickan. Metoden är likartad i fyra steg. Dessa passiva system kräver att flera olika situationer kan hanteras för att undvika problem. Billeverantörerna har olika benämningar på denna typ av låssystem och någon vedertagen terminologi fanns ej 2012. Rätt vanligt är dock engelska Keyless Entry medan Remote Keyless Entry ofta syftar på aktiva fjärrnycklar med knappar. Tidigt insåg man att koderna i nycklarna måste skyddas mot intrång. Numera kan man ha kryptering/dekryptering i nyckeln resp. i bilen. Vidare kan man ha "rullande" nycklar som ständigt byts så att avlyssnande utrustning inte kan ta meningsfulla kopior. Ett annat fenomen som bör hanteras är skydd mot "relä"-utrustningar (se vidstående figur). De innebär att en person med en bärbar dator är nära föraren som befinner sig långt från bilen. Datorn simulerar bilen och aktiverar den passiva fjärrnyckeln. Nyckelns svar tas emot av datorn och reläas vidare med en kraftig radiosignal till en annan person med en dator utanför bilen. Denna dator simulerar då fjärrnyckeln och låsen öppnas. Många passiva system mäter dock fördröjningar och har andra knep för att upptäcka att signalerna reläas. En styrenhet i bilen kan enkelt reservera plats i sitt minne för olika data kopplade till ägaren av varje nyckel som finns för bilen. Exempel på sådana data är olika inställningar av förarplatsen. Inställningarna lagras i nyckelminnet vid låsningen och när bilen senare öppnas med samma nyckel, så återställs dessa inställningar i bilen. När man öppnar får man automatiskt sina egna inställningar även om en annan kört bilen med andra inställningar. Beroende på bilens exklusivitet varierar de inställningar som kan lagras: Förarstolens inställningar, yttre backspeglar och ibland även den inre, ljudsystemets inställningar av favoriter, rattens och eventuellt pedalernas inställningar, klimatsystemets inställningar av temperatur mm, antisladdsystemets och chassisystemets eventuella inställningsmöjligheter, mm. Något bilmärke möjliggör även att låsa en hastighetsbegränsning till exempel vid utlåning till en ungdom. Många anser att tillgången till en bil i framtiden ska styras av en biometrisk autenticering av föraren och inte av vem som för tillfället råkar besitta nyckeln. Biometrisk identifiering innebär att biologiska kännetecken hos en individ avläses och verifieras. Det kan vara avläsare av fingeravtryck, mönstret hos ögats iris eller andra indikatorer. 2012 fanns sådana prototyper men ännu ej kommersialiserade. En variant av biometri finns dock redan, men mer som kontroll av förarens lämplighet än autentisering. Det gäller alkolås. Alkolåset är en sensor som mäter alkoholmängden i utandningsluften. Innan bilen kan startas måste utandningsprov genomföras. Citat från deras rapport 2011: "Under 2011 anmäldes omkring 20 000 bilstölder. Under de senaste tio åren har dessa brott, som nästan alltid anmäls, minskat med 65 procent. När det gäller stölder ur och från fordon anmäldes omkring 66 700 brott. Även här har det skett en kraftig minskning. Risken att utsättas för bilstöld har inte varit så låg som den är nu sedan statistiken infördes på 1970-talet. Hur stor risken är beror i hög grad på vilken bil du har och i viss utsträckning på var du bor. Minskningen av bilbrottsligheten sammanfaller med att ett EU-direktiv om krav på elektroniskt stöldskydd som gör det svårt att tjuvkoppla bilen." Man tror att minskningen inte bara beror på att låsningen är mer svårforcerad utan även att låsningen nu är så enkel att man även låser när man tillfälligt lämnar bilen vid till exempel en kiosk. En negativ inverkan är att mängden bilrån i stället ökat, dock ej i samma mån.
