Rengöringsmedel
Rengöringsmedel är ett samlingsnamn på medel som används vid olika former av rengöring. Många är detergenter baserade på tensider (ytaktiva ämnen). Oftast tänker man på hushållsrengöringsmedel som används vid till exempel tvättning, diskning eller städning. Det finns även många rengöringsmedel för specifika tillämpningar inom industrin – inte minst i kemi- och bioindustrin. Ytaktiva ämnen (tensider).
Konserveringsmedel
Konserveringsmedel, ämnen som tillsätts textilier, papper, läder, livsmedel, rengöringsmedel, kosmetika m.fl. produkter för att förlänga deras hållbarhet och bevara deras egenskaper. Ämnena hindrar till exempel skador från mikroorganismer och inverkan från syre. Konserveringsmedel som livsmedelstillsats har E-nummer från E 200 till E 297. Utöver detta finns även lysozym som har E 1105. Den som inte tål acetylsalicylsyra, som finns i vissa febernedsättande preparat, kan reagera mot konserveringsmedlet bensoesyra och dess salter, bensoater (E200, E202, E203, E210, E211, E212, E213 och E214-219). Astmatiker kan reagera mot sulfit (E220-E228). En tredjedel av alla äggallergiker reagerar mot lysozym som tillverkas av ägg (E1105). Konserveringsmedel E250 (natriumnitrit) tillsätts i charkuterivaror och färdiglagade portioner (Findus, Dafgård, Felix, Billys). Det är ett omdiskuterat ämne där djurförsök har visat att natriumnitrit ökar risken för cancer. Det tillåts därför inte av Krav. Konserveringsmedel med E-nummer.
Morden på Malmö Östra sjukhus
Morden på Malmö Östra sjukhus var ett svenskt fall av seriemord. Mellan oktober 1978 och januari 1979 förgiftade en 18-årig beredskapsarbetare på Malmö Östra sjukhus åldringar med de frätande rengöringsmedlen Gevisol och Ivisol på Långvårdsklinikens avdelning 26. Totalt drabbades 27 patienter varav 24 dog. I augusti 1979 dömdes gärningsmannen till sluten rättspsykiatrisk vård för 11 mord och 16 mordförsök. Den 4 september 1978 anställdes den 18-årige Anders Hansson som beredskapsarbetare på sjukhusets avdelning 26, en långvårdsavdelning där de flesta var dementa. Mellan den 6 mars och den 31 maj 1978 var mannen anställd som vikarierande vårdbiträde på långvårdskliniken vid Värnhems sjukhus i samma stad, och i hans betyg därifrån uppgavs det följande: "Avd. har uttalat sig muntligen ang. honom. Har ingen som helst initiativförmåga. Ter sig konstig på avd., verkar inte alls fatta vad man säger till honom. Skall ej återanställas." Med dubbel understrykning resolverades "Skall ej återanställas". Detta intyg visades dock aldrig upp för hans nya arbetsgivare. Från den 1 juni 1978 och sex veckor framåt hade han en liknande anställning på Segevångsgården i Malmö, där han tidigare hade fullgjort praktisk yrkesorientering. Föreståndaren där var inte glad över att få honom tillbaka, då han redan tidigare visat sig olämplig för arbetet. Han hade också stora kontaktsvårigheter gentemot den övriga personalen. På Malmö Östra sjukhus hade mannen genomgått introduktionskurs, innan han började sitt arbete på avdelningen. En dag kom mannen springande till sina arbetskamrater och berättade att en av patienterna hade andningssvårigheter på grund av vätska i luftstrupen. Patienten räddades till livet och han fick beröm för sitt rådiga ingripande. Snart började ett flertal liknande fall upprepas, alltid med samma förlopp och alltid med den 18-årige beredskapsarbetaren som den som slog larm. Då han varit tre veckor på sin arbetsplats, begick han sitt första mord, då han gav en 66 år gammal blind man en blandning av rengöringsmedel och vatten. Då det första försöket ej lyckades, gjorde han ett nytt nästa dag. Som motiv för sin handling uppgav han att han "tyckte synd" om den blinde mannen, som därtill visade psykiska åldersförändringar. För de i fortsättningen förövade 26 morden och 15 mordförsöken uppgav han samma motiv. Han tyckte synd om de gamla eftersom de var så hjälplösa, i så hög grad oförmögna till givande kontakt med omgivningen. Efterhand började han förgifta även åldringar som han uppfattade som besvärliga. Mannens uppgivna motiv till sina handlingar var att han ville förkorta de åldriga patienternas lidande. Han erkände under förhörens gång 27 mord och 15 mordförsök. Såväl polis som rättskemister ansåg det emellertid oklart hur många av patienterna som verkligen dött av fenolförgiftning eller av andra orsaker. När åtalet efter fyra månader låg färdigt, ansåg sig chefsåklagare Sten Runerheim kunna bevisa 16 mord och 11 mordförsök. Mannen dömdes till slut i Malmö tingsrätt till sluten psykiatrisk vård för 11 fall av mord och 16 fall av mordförsök. De resterande dödsfallen kunde inte med säkerhet bindas till 18-åringen. Den 6 februari 1980 överfördes han, efter att domen mot honom fallit den 28 augusti 1979, till rättspsykiatriska kliniken vid Sankt Lars sjukhus i Lund. Han hade inte förstått vidden av sitt handlande. I den rättspsykiatriska undersökningen slog professor Bo Gerle fast att han var att betrakta som sinnessjuk och i behov av psykiatrisk vård. Personalen på "dödsavdelningen" ansågs inte ha någon skuld i händelsen. Tvärtom, menade utredarna, var det personalens observans som främst bidrog till att morden avslöjades. Dokumentärserien Dagar som skakade Sverige på TV3 under 1990-talet. Sveriges Radio P3 i programmet P3 Dokumentär i november 2009. GW:s mord i TV4 den 4 december 2018.
Kanariefågel
Kanariefågelns häckningstid börjar på våren. Hanarna förstärker sången och utför även förföljelseflygningar och näbbfäktningar. Kanariefåglar som hålls som husdjur kan dock komma i häckningsstämning och häcka under varje årstid. Buren ska ställas i människornas ögonhöjd och stå med en sida mot väggen. Den får inte sättas ut i direkt solljus och måste stå på en rubbningsfri plats. Ljusa hörn ger kanariefåglarna en känsla av säkerhet. Att täcka buren på natten är sinnrikt, men inte tvingande nödvändigt. Buren ska inte innehålla mer än två till tre pinnar på ett avstånd från 30 till 40 cm. Mest lämpliga är vide- och fruktträdsgrenar med bark, som har olika diameter, så att fågeln ständigt kan träna sina leder. Dessa måste minst en gång i månaden bytas ut, då kvalster samlas på dem. Fyrhörniga och konstgjorda pinnar är olämpliga. Som golvströ lämpar sig bäst ett en centimeter tjockt skikt av grov sand, som regelbundet byts ut. Ofta används också bokträgranulat eller hamphalm (då är det dock nödvändigt att ge sandsten och mineraler i en extraskål). Inte lämpligt är galler över burbotten och prefabricerat sandpapper. Foder och vatten erbjuds i skålar eller automater, som inte får ligga direkt under sittpinnarna. De rengörs, torkas och kontrolleras dagligen. Möjlighet till bad ska dagligen finnas genom ett badkar eller badskål på golvet. Grov sand respektive sandsten krävs för att kanariefågelns mage ska kunna finfördela korn. Det kan erbjudas i en liten skål. Kalcium i form av kalksten, sepiaskal eller kalksand måste alltid finnas tillgängligt. Temperaturerna i burrummet ska vara olika, så att en dag- och nattrytm är möjlig. För höga är temperaturer över 40°C, för låga under 7°C. Voljärfåglar är då väsentligt mer robusta och klarar vinterkyla till minus 20°C, om energirikt foder och dricksvatten kan ges. För dagsljus i rummet där buren står ska den på sommaren ställas ut i skuggan under uppsikt, för att fågeln ska njuta solljuset och förbli frisk. På grund av deras höga ämnesomsättning har kanariefåglar ett stort behov av syre. Dålig och dammig luft, drag, cigarettrök är tabu. En luftfuktighet på 60 till 70 procent i rummet för buren är optimal. Kanariefåglar måste för att stärka sina muskler regelbundet ha möjlighet att utföra några flygrundor i rummet. Man ska då först stänga alla fönster och dörrar och inte erbjuda något foder utanför buren under den fria flygningen. Farokällor måste avlägsnas före friflygningen. Dessa är bland annat bokhyllor, fönsterskivor, glasväggar samt öppna fönster och dörrar. Men även kärl med vatten (glas, kannor, vaser, rengöringskärl), papperskorgar, prydnadsföremål, öppna skåp eller lådor, tomrum mellan vägg och möbler samt heta spisplattor, öppna grytor eller brinnande ljus utgör faror. Genom att knapra på giftiga växter eller genom kontakt med alkohol, kemikalier och rengöringsmedel kan fågeln förgiftas, i värsta fall dödligt. Foderutbudet ska variera med årstiderna, för att undvika ämnesomsättningsstörningar. Man ska förutom de foderblandningar som finns i handeln, som i det väsentliga består av kolhydrater (växtfrön), ge fågeln animaliskt protein, vitaminer och mineraler. Dagligen upptar kanariefågeln beroende på omgivningens temperatur och fodrets beskaffenhet 10 till 20 procent av sin kroppsvikt i vatten. Med dricksvattnet upptar fågeln också jodoch mineralämnen. Avkokt och filtrerat vatten är olämpligt. Man ska ge mineralvatten utan kolsyra eller vanligt kranvatten. Ett bra kanariefågelfoder i handeln består av kolhydratrika frön (så kallat kanariefrö), hirs, havren och av en mindre andel fetthaltiga frön (negerfrö, linfrö, rybsfrö och mycket lite hampa). En gång i veckan ska man ge animaliskt protein i form av ägg (ska kokas minst tio minuter: Vitamin A). Under ruggningen och äggbildningen är behovet större. I handeln finns ägg- och mjukfoderblandningar, som inte behöver tillföras kokt ägg.
Sinners cirkel
Sinners cirkel är en modell för hur olika faktorer påverkar resultatet vid rengöring. Cirkeln består av de fyra komponenter – kemikalier, mekanisk bearbetning, temperatur och tid – som krävs för att nå ett resultat vid rengöring av textilier, utrustning och lokaler. De fyra komponenterna kan beskrivas som tårtbitar i en cirkel. Om en av dessa minskas måste en eller flera av de övriga ökas för att uppnå samma resultat. Rengöringsmedlen kan delas in i. Den mekaniska rengöringen kan bestå av till exempel. Både löslighet och flyktighet hos smutsen ökar vid högre temperaturer. Om till exempel kemikalier eller värme inte kan användas eller är för milda krävs mekanisk bearbetning och tid. Cirkeln beskrevs 1959 av Dr. Herbert Sinner (1900-1988), kemist och chef för utvecklingen av tvättmedel på Henkel i Tyskland. Alkaliska medel, som effektivt löser upp organiska ämnen. Sura medel, som hindrar att salter lämnar rester. Tensider, som löser olja och fett och som även ändrar ytspänningen och gör att vatten lättare tar upp smuts. Komplexbildare, som och hindrar att kalk och mer svårlösliga salter lämnar rester. Avblåsning med tryckluft. Tumling samt flöden av tvätt- och sköljvatten i en tvättmaskin. Borstning med skurmaskin.
JAB Holding Company
JAB Holding Company S.a.r.l. (med namnet från initialerna till Johann Adam Benckiser) är ett i Luxemburg registrerat tyskt familjeföretag med verksamhet framför allt inom livsmedelsbranschen i USA. Det äger bland andra de amerikanska kaffe- och bageriföretagen Peet's Coffee (köpt 2012), Keurig Big Mountain (köpt 2016), Krispy Kreme och Panera Bread. Det har en minoritetsandel i det brittiska konsumentvaruföretaget (rengöringsprodukter) Reckitt Benckiser. Det äger också sedan 2006 det schweiziska skoföretaget Bally, men har annonserat planer att avveckla detta och andra lyxmärkesföretag. År 2017 sålde det skotillverkaren Jimmy Choo Ltd. JAB Holdings köpte 2015 den svenska kafékedjan Espresso House. Det har under 2010-talet gjort ett stort antal förvärv på den amerikanska livsmedelmarknaden, framför allt av kaffe- och bageriföretag. År 2018 köptes också det amerikanska läskedrycksföretaget Dr Pepper Snapple Group. Kemisten Johann Benckiser (död 1851) grundade ett företag 1823 i Pforzheim i Tyskland, som framför allt tillverkade industriella kemikalier. Kemisten Karl Ludwig Reimann (1804–1872) blev kompanjon till Benckiser 1828 och gifte sig med Benckisers dotter. Efter Benckisers död 1851 blev Reimann ensam ägare till företaget. Han byggde en ny fabrik och flyttade verksamheten 1858 till Ludwigshafen. Under hans ättlingar utvidgades verksamheten under senare delen av 1900-talet. Bland annat köptes 1992 den amerikanska tillverkaren av skönhetsprodukter Coty, Inc. Företaget Benckiser börsnoterades 1997, vilket 1999 fusionerades med det brittiska Reckitt och Sons till Reckitt Benckiser. Albert Reimann junior (död 1984), son till Albert Reimann senior (1868–1954) och sonsonson till Karl Ludwig Reimann, uppfann på 1960-talet vattenavhärdaren Calgon och andra rengöringsmedel. Denna verksamhet avskiljdes i den företagsgrupp för tvätt- och rengöringsmedel, som senare ingick i Reckitt Benckiser. Sedan 2012 har familjen Reimanns företag engagerat sig i livsmedel, framför allt i kaffebranschen i USA, först genom köp av det amerikanska kafferosteriet och kaffebarkedjan Peet's Coffee och Tea. År 2013 köptes det nederländska kaffe- och teföretaget D.E Master Blenders 1753 N.V. (tidigare Jacobs Douwe Egberts), som 2014 slogs samman med Mondelēz International. År 2015 köptes tillsammans med andra investerare det amerikanska kaffekapselföretaget Keurig Green Mountain. Ägare är den tyska familjen Reimann, som är ättlingar till Karl Ludwig Reimann (1804–1872). Så gott som hela ägandet ligger numera hos fyra av de nio adoptivbarnen till Albert Reimann junior (död 1984), som tog över företaget av sin far 1952. Formell huvudägare till JAB Holding Company är det i Österrike registrerade Agnaten Holding SE, vilket är ett dotterföretag till Joh. A. Beckinser GmbH, Reimannfamiljens investeringsföretag.
Högtryckstvätt
En högtryckstvätt är ett redskap som huvudsakligen används för rengöring. Den fungerar genom hydromekanisk bearbetning samtidigt som vatten och rengöringsmedel löser smuts och fett. Grundfunktionen är en motor som driver en pump som i sin tur pressar vätskan genom ett munstycke. Förutom ett traditionellt spruthandtag finns olika tillbehör och munstycken för olika typer av uppgifter. Det finns högtryckstvättar som använder varmt respektive kallt vatten. Högtryckstvättarna utvecklades i USA under 1930-talet och framåt. Till Europa kom de via de amerikanska trupperna som var stationerade i Västtyskland efter 1945. Alfred Kärcher gavs i uppdrag att underhålla och reparera de amerikanska maskinerna. Utifrån dessa högtryckstvättar utvecklade Kärcher en egen variant med förbättringar, bland annat förbättrat tryck, en variant vars konstruktion än idag är gällande. Högtryckstvätten kan därmed sägas ha vidareutvecklats 1950 av Kärcher och hans företag Kärcher. I Tyskland har verbet Kärchern bildats för att beskriva rengöring med högtryckstvätt och på franska har varumärket bildat substantivet le kärcher för att ange högtryckstvätt. Högtryckstvättar kan indelas i två huvudtyper, kall- eller hetvattentvättar. Kallvattentvättar kan användas med varmt eller kallt vatten. Hetvattentvättar är generellt dyrare och värmer kallt vatten för att effektivare lösa smuts och fett. Ofta sker uppvärmning genom förbränning av till exempel diesel. Högt tryck och effektiv rengöring gör att utrustningar med goda prestanda kan spara upp till 80 procent av den vattenförbrukning som en vanlig vattenslang med bevattningsmunstycke skulle använt för samma uppgift. inblandning av i vattnet och begränsat behov av rengöringsmedel bidrar ytterligare till att högtryckstvätten kan reducera miljöpåverkan för många rengöringsuppgifter.
