Brödrost
Brödrost är en elektrisk apparat som värmer upp bröd och skapar rostat bröd. Oftast används vitt bröd såsom formfranska till detta. Brödet får en lite mörkare yta som dessutom blir lite spröd efter att brödet är rostat. En brödrost har elektriska värmeelement bestående av glödande trådar som värmer upp brödet. Den elektriska effekten hos brödrostar är oftast 500–1 000 watt. Den första elektriska brödrosten hette Eclipse och uppfanns 1893 av det brittiska företaget Crompton och Co. Utseende- och funktionsmässigt hade den inga likheter med dagens brödrostar. År 1909 presenterade företaget General Electric modellen D12 som hade värmetrådar och öppna hyllor på sidorna, men där man själv fick vända på brödskivorna. Den moderna brödrosten uppfanns av amerikanen Charles Strite från Minnesota. Han hade tröttnat på brända brödskivor och fick år 1919 patent på en brödrost med inbyggd timer som efter en viss tid stängde av värmeelementet och sköt ut brödet i en korg. Den första helautomatiska brödrosten började säljas några år senare. Den kallades Toastmaster 1-A-1 och drevs av en urverksmekanism. Samma urverk driver brödrosten Dualit Vario, som finns än idag. Under trettiotalet utvecklades sedan den värmekänsliga katapultfunktionen som i Sunbeam T9 hade både "pop up" och "keep warm" som valmöjligheter. Sunbeam T9 skapades i USA av Ivar Jepson från Skåne, en formgivare som flyttade till Chicago på 1920-talet. I en äldre modell lade man brödskivorna på utsidan av brödrosten där de klämdes fast med ett par luckor, en på vardera sidan. När ena sidan var färdig så öppnade man luckan och vände och rostade den andra sidan. Risken för brända bröd och eldsvåda är överhängande med denna manuella hantering. Moderna automatiska brödrostar har oftast två springor för två eller fyra brödskivor. Brödskivans undersida står på en fjäderbelastad arm av metall som kan föras upp och ned med ett reglage på utsidan av brödrosten. När reglaget trycks ned förs brödskivan ned i brödrosten och samtidigt slår en strömbrytare till. En elektromagnet håller reglaget fast i sitt nedre läge. Efter en viss tid, vilken kan ställas in med en ratt utanpå brödrosten, stängs elektromagneten av, reglaget släpps, värmeelementen stängs av och brödskivan hoppar upp. Nutida modeller har ofta upptiningsfunktion så att man kan rosta otinat bröd, och vissa har galler ovanpå för att värma upp och rosta till exempel bagels och tekakor. I Danmark är en grilliknande brödrosttyp vanlig, där brödet läggs på ett galler ovanför en värmeslinga. Fördelen med denna typ av brödrost är att det även går att rosta bullar etcetera. Det finns även brödrostar som rostar in ett motiv i brödet, exempelvis en logotyp. Effekten hos en brödrost är ungefär 1 000 watt. För att sätta det i relation till något brukar man säga att fem minuters brödrostande omvandlar ungefär samma mängd energi som en konventionell glödlampa gör under en timme. Brödrostar – artikel ur Råd och Rön 5/2003.
Hushållsapparater
Hushållsapparater är ett samlingsnamn för mindre elektriska maskiner som finns i många hem och används vid matlagning, städning eller tvätt, som till exempel brödrost, vattenkokare, kaffebryggare, mixer, mixerstav, matberedare, elvisp, dammsugare, strykjärn, hushållsassistent, smörgåsvärmare och våffeljärn. Lite mer ovanliga hushållsapparater är till exempel glassmaskin, långsamkokare, pastamaskin, bakmaskin, iskrossmaskin, råsaftcentrifug, juicepress, fritös, riskokare, kaffekvarn, potatisskalare, ångkokare, espressomaskin, sous vide, perkolator, rånjärn och ismaskin. Exempel på tillverkare av hushållsapparater.
Formfranska
Formfranska är ett franskbröd gräddat i en avlång bakform. Formfranska bakas på vetemjöl och beströs ibland med vallmofrö. Det är vanligt att skivor av formfranska rostas i brödrost och äts till frukost med pålägg som till exempel marmelad, sylt, ost och skinka. Brödet kan även rostas i ugn tillsammans med pålägg som exempelvis tomat, skinka, champinjoner och ost. Maträtten kallas då varma smörgåsar eller varma mackor. Ytterligare ett alternativ att värma brödet i en smörgåsgrill. När brödet är upphettat kallas det för rostat bröd eller "toast" (lånord från engelskan). Formfranska används även som bas till snittar och smörgåsen landgång. Formfranska i butik brukar säljas färdigskivad. Formbröd kan även bakas på grahamsmjöl och rågmjöl.
Tändare
Bensin och andra petroleumprodukter (fotogen var ett vanligt bränsle under tändarnas barndom) kom tidigt i produktion, de ger en säker tändning men också besvärande doft eftersom bränslet konstant avdunstar. "Engångständare" är billiga, massproducerade tändare för 1500–3000 tändningar och torde numera vara den vanligaste typen av tändare. Engångständaren kan inte fyllas på med nytt bränsle. På dessa är gasmunstycket utformat enligt Bernoullis ekvation så att utflödet sker med större hastighet (men samma tryck!) jämfört med vanliga tändare. Detta ger en spetsig låga, helt blå till färgen, som med sina c:a 1300 °C är betydligt hetare och med sin högre, riktade strömningshastighet är betydligt mindre känslig för vind. Tändmekanismen är så gott som uteslutande piezoelektrisk. Bland bensintändarna intar Zippotändaren en särställning. Den har vid det här laget tillverkats i mer än 400 miljoner exemplar och är något av tändarnas "Rolls Royce". Den vanliga typen av "evighetständsticka" (engelska "permanent match" eller "everlasting match") består av ett metallhölje fyllt med lacknafta och en metallstav som fungerar som både slagstift och veke. Metallstaven förvaras fastskruvad i bränslebehållarens hölje. Den bränslemättade metallstaven skruvas loss och repas mot en tändsten på utsidan för att skapa gnistan. Metallstavens veke fattar eld och får metallstaven att fungera på samma sätt som en tändsticka. Vekens eld släcks genom att staven stoppas tillbaka i bränslebehållaren, där den suger upp nytt bränsle inför nästa användning. Tändare utan öppen låga (engelska flameless lighter) är ett alternativ för den som vill slippa öppen låga. Denna typ av tändare har en spiral eller ett element som värms upp så att det glöder. Den fungerar givetvis var som helst, men är utformad för miljöer där tändstickor och konventionella tändare inte är tillåtna, till exempel i fängelser, vissa sjukhus och militäranläggningar, liksom platser där petroleumprodukter hanteras. Inte alla tändare som sorterar i den här kategorin saknar öppen låga. I vissa fall är lågan endast osynlig. Det kan därför vara värt att prova att tända ett papper med tändaren. Om pappret är lätt att tända har förmodligen tändaren en osynlig, men öppen låga och bör hanteras därefter. Tändaren utan öppen låga är en brittisk uppfinning av bröderna Douglas och David Hammond som registrerades 1966 under namnet "Ciglow". Katalytiska tändare har metanol eller denaturerad sprit som bränsle och en tunn platinatråd som fungerar som katalysator och värms upp i närvaron av spritångorna och ger upphov till lågan. Denna typ av tändare bygger på den katalytiska process som Döbereiner upptäckte 1823. Platina är en ädel metall som står emot korrosion bra. Då och då kan istället tråden kapslas in. Till skötseln av katalytiska tändare hör därför att ibland bränna platinatråden så att dess katalytiska förmåga kan behålla sin funktion. Bilar var tidigare ofta försedda med cigarettändare. Dessa består av en resistor som värms när elektrisk ström flyter genom den, ungefär som en brödrost. Cigarettändaruttaget kan därför också användas för att ansluta andra apparater med passande kontakt. De första cigarettändarna i bilar lanserades 1925-1926. Den typ av cigarettändaruttag som bilar är utrustade med idag utvecklades 1956. Från och med den 11 mars 2008 är det förbjudet att sälja eller på annat sätt tillhandahålla engångständare som saknar barnsäkerhetsspärr inom EU. I en tändare förs bensin till brännarmunstycket medelst veke, medan kondenserade kolväten, som är gasformiga vid atmosfärstryck (därav den oegentliga benämningen "gaständare"), passerar en, eventuellt reglerbar, reduceringsventil. Bensinångan respektive gasen antänds av glödande filspån av auermetall (en järn–ceriumlegering), av elgnista eller – mera sällan – av en elektrisk glödtråd.
Familjen Anderssons sjuka jul
Familjen Anderssons sjuka jul var Sveriges radios julkalender 1998, och är baserad på Suneserien av Anders Jacobsson och Sören Olsson. Den gavs 1998 också ut som bok, då under titeln Sune och familjen Anderssons sjuka jul. Även i julkalendern Håkan Bråkan 2003 blir Karin sjuk, och handlingen i den TV-serien är baserad på radioserien/boken Familjen Anderssons sjuka jul. Papperskalendern visar familjen Andersson och en läkare i en sjukhuskorridor, prydd med diverse julpynt. Karin sitter i en rullstol som är på väg att börja rulla nerför trappan. Bokomslaget visar familjen Andersson, och Håkan är utklädd till tomte. Vid frukostbordet blir Sunes mamma konstig, klipper av pappas slips och stoppar den i brödrosten. Hon är utarbetad, och behöver vila på sjukhus. Pappa får nu sköta hemmet ensam, samtidigt som han har ett jobb att sköta (vilket kallas "momsredovisningsprogrammet"). Sune, Anna och Håkan tycker inte han är jordens mest praktiska och effektiva människa. Ingen vet dock vad lilla bebisen Isabelle tycker, då det redan är besvärligt att hon är "blöjbajsmästare". Serien berömdes bland annat för att ta upp ämnet att julen firas till minne av Jesu födelse. Musik och sketcher från kalendern gavs ut på CD samma år på skivmärket Bolero, inklusive en singel med Linda Östergren.
Rostat bröd
Rostat bröd, eller toast, är bröd som fått en krispig yta och blivit varmt, vanligtvis i en brödrost, ugn eller grill. Även smörstekt bröd kan ibland oegentligt benämnas rostat bröd. Annars syftar rostning (liksom grillning) på upphettning av matvara utan tillsats av fett eller vatten. Oftast används vitt bröd, men även mörkare bröd kan rostas. Brödet som rostas kan vara fryst, färskt eller några dagar gammalt. När brödet rostas sker en kemisk reaktion på brödytan, en maillardreaktion. Den ger upphov till mörkare färg på brödet, förändrade smaker och doftnyanser. När stärkelserik mat rostas, såsom bröd, bildas akrylamid. Ju hårdare det är rostat, desto högre halter. Det är en vanlig metod att rosta olika livsmedel. Att rosta bröd är betydligt äldre än den elektriska brödrosten. Romarna rostade bröd för att det skulle hålla längre. Det var troligen romarna som förde vanan till Storbritannien. Det blev vanligare att rosta bröd i samband med industrialiseringen av brödtillverkning kring år 1900. I Sverige blev rostat bröd vanligt först efter andra världskriget, i mitten av 1900-talet. Ordet toast, som i svenskan ofta betyder en skiva rostat bröd, kommer från engelskans toast ('rosta'). Det finns nämnt i svensk skrift sedan 1780. Det engelska ordet går tillbaka på fornfranskans toster, med betydelsen 'rosta', från latinets tostum, som betyder rosta eller bränna. I många länder är rostat bröd vanligt som en del av en frukost tillsammans med pålägg som smör, sylt, marmelad eller gelé. Variationer förekommer och exempel på andra pålägg är cream cheese, hårdost, skinka, honung, chokladkräm och jordnötssmör. En traditionell engelsk frukost brukar innehålla rostat bröd, stekt ägg, vita bönor i tomatsås, korv och bacon. I Storbritannien förekommer även toast soldiers (toastsoldater), vilket är rostat bröd delat i stavar. Dessa brukar dippas i löskokta ägg. Det finns maträtter och efterrätter baserade på rostat bröd. En maträtt med rostat bröd är varma smörgåsar/varma mackor/gratinerad smörgås. Vanligtvis är det vitt formbröd som rostas eller värms tillsammans med pålägg som exempelvis smör, skinka, tomat och ost i ugn, panna på spisen eller smörgåsgrill. En vanlig variant på varma smörgåsar är croque monsieur. Rostat bröd används även till att skapa krutonger.
Ernie (tecknad serie)
Ernie (engelsk originaltitel: Ernie, sedermera ändrad till Piranha Club 1998) är en amerikansk dagspresserie av Bud Grace som startade 1 februari 1988 och som år 2005 publicerades i över 200 tidningar över hela världen. Serien ursprungliga engelska namn var Ernie, men i september 1998 bytte den officiellt namn till Piranha Club (Pirayaklubben). Många tidningar, inklusive de svenska, publicerar den emellertid fortfarande som Ernie. I Sverige publiceras Ernie i bland annat Sydsvenskan och Kristianstadsbladet. Dagens Nyheter har numer bara Ernie på internet. Förutom i dagspressen har Ernie publicerats i serietidningen Larson! och åren 1996–2015 hade Ernie även en tidning som gav ut av Egmont Kids Media Nordic och utkom 4 gånger per år. Ernie utspelas i staden Bayonne, New Jersey, väster om New York. Ernie Floyd är seriens huvudperson. Han utmärker sig genom att köra en 1957 års Desoto, samla på brödrostar och regelbundet råka ut för sin flickväns folkilskna katt Bobo. Sid Fernwilter är Ernies farbror. Han är en skrupelfri lurendrejare i affärsvärldens understa regioner. Sid är ständig kassör i Pirayaklubben, en position han mest utnyttjar för att plundra klubben på pengar. Ed Fernwilter är Sids pappa och Ernies farfar, och man förstår var sonen fått sina egenskaper från. Ed bor i huvudsak på Bayonnes vårdhem där han säljer lösgommar, skamlöst stulna från vårdhemmets övriga inneboende. Doris Husselmeyer är Ernies flickvän, de har sedan 2012 dottern Fillmore tillsammans. Effie Munyon är Ernies äldre hyresvärd. Hon har varit gift 12 gånger och dejtar Sid, även om Sid bara utnyttjar henne för att få gratis mat. Effie är känd för sin tvivelaktiga kulinariska förmåga och för att hennes mat innehåller oftast bläckfisk i någon form. Arnold Arnoldski är en 19-årig överviktig och korkad pojke som oftast umgås med Sid och Ernie. Han är förälskad i Ernies flickvän Doris. Arnoldina Arnoldski är Arnolds lika korkade syster. Dr. Enos Pork en inkompetent läkare som är specialist på nageltrång, öron, näsa och hals, samt hjärnkirurgi. Han är Sids bästa vän och ligger ständigt i strid med sin svärmor. Trots att han är läkare kedjeröker han. Han är medlem av Pirayaklubben. Mamma Packer är Enos Porks slagfärdiga svärmor som gärna klår upp honom så fort hon får minsta chans. Spencer Husselmeyer är Doris 10-åriga lillebror som gör allt för att göra livet till en plåga för sin omgivning och främst för Ernie. Han har högsta betyg i allt utom uppförande. Elvis Zimmerman är försäljare av begagnade bilar och medlem av Pirayaklubben. Pastor Bob är en TV-evangelist och medlem av Pirayaklubben. Willie O'Haberman är advokat och medlem av Pirayaklubben. Zerblatt är en utomjording från planeten Grelzak. Han har varit gift med blonda Buffy och har flera hybridbarn med henne. Syster Agnes spelar och sjunger i kyrkan, väldigt falskt. Skäggiga Damen Skäggina (i vissa översättningar Beardo) bor i en husvagn och är gift med ankan Quacko. Är otrogen med Arnold. Skäggina har egentligen bara lösskägg. Ankan Quacko är en mänsklig anka (eller ankliknande människa) som bor tillsammans med Skäggina i deras husvagn. Bröderna Wurlitzer sägs vara de slugaste skurkarna i Bayonne. Pirayan Ernst (i vissa översättningar Earl) i Pirayaklubbens akvarium - äter precis allt utom broccoli. Gullan Honungslår är Bayonnes vackraste kvinna och blev en gång under en kort period medlem i Pirayaklubben som kassör, men hon åkte sedan i fängelse när hon blev fast för checkbedrägeri när hon skulle shoppa på Pirayaklubbens checkhäfte. Bud Grace är en serietecknare som tecknar serien Ernie och ibland förekommer som person i själva serien. Ibland tar han semester varvid hans ersättare ändrar serien radikalt.
