Diskmaskin
Diskmaskin är en teknisk apparat som används för att diska framförallt tallrikar, dricksglas och bestick men även annat som också används i samband med mat och matlagning. Diskmaskinen är oftast formad som en låda som har en lucka framtill som tippas ned. Diskmaskiner för hushåll finns huvudsakligen i två utföranden: bänkdiskmaskiner placeras på en bänk, oftast i ett kök. Golvdiskmaskiner placeras på golvet, oftast under en bänk i köket. Diskning i denna typ av maskiner tar normalt 2-3 timmar, men miljöprogram med lägre förbrukning kan ta längre tid. Även om disktiden är relativt lång har diskmaskinen inneburit en betydande minskning av hushållsarbetet. Knappt 65 procent av hushållen i Sverige hade 2007 tillgång till diskmaskin. Diskmaskinen räknas som en vitvara. För restauranger och storkök är diskmaskinerna annorlunda utformade. De består av en stor maskin som är delad i två delar. Den öppnas genom att man för upp den övre delen av maskinen och därefter skjuter man in en platt back med de föremål som ska diskas. Det finns också större maskiner som själva matar in backarna på ett band. Denna typ av diskmaskin kräver manuellt förarbete innan diskningen kan påbörjas i maskinen. Diskningen i maskinen går däremot snabbt, det tar cirka 30 sekunder för maskinen att diska. För att disken ska bli torr används också ett speciellt torkmedel. En diskmaskin använder vanligtvis cirkulerande varmvatten (45-75 grader Celsius) och diskmedel för rengöring. Världens första diskmaskin uppfanns och togs patent på år 1850 av Joel Houghton. Denna diskmaskins utseende och funktion var långt ifrån dagens diskmaskiner. Den var gjord av trä och gick ut på att man vevade på en vev så att det skulle spruta vatten på disken. Till skillnad från dagens diskmaskiner var den här inte pålitlig, lätt hanterbar, smidig eller snabb men det var början på något som skulle utvecklas och i framtiden finnas i större delen av världens hushåll. 1886 tog amerikanskan Josephine Cochrane patent på en diskmaskin som arbetade med vattentryck. Hon anses vara diskmaskinens uppfinnare. Cochrane kallade diskmaskinen för "Garis-Cochrane Machine", efter sitt flicknamn och efternamn som gift. Sitt förnamn utelämnade hon eftersom kvinnor på den tiden inte erkändes som uppfinnare. Den första elektriska diskmaskinen konstruerades efter första världskriget vid vitvaruföretaget Miele. 1929 tillverkade Miele den första elektriska diskmaskinen i Europa, med funktion som i stort inte ändrats sedan dess. Trots att den elektriska diskmaskinen var pålitligare, lättare att hantera, smidigare och snabbare blev den ingen succé förrän efter andra världskriget. Utvecklingen sedan dess har lett till tystare, snabbare, mer energisnåla och pålitliga maskiner som håller länge. Under möbelmässan i Dortmund 3 juni 1956 presenterades den första (fristående) diskmaskinen för hushållsbruk. 1960 lanserades den första helautomatiska diskmaskinen för hushållsbruk. Livsmedelsindustrier och mjölkmaskiner behöver diska sina produktionslinjer för att förhindra sjukdomar och föroreningar. Det är omöjligt att lägga in en hel fabrik i en diskmaskin som man gör med redskap. Därför låter man hett (80-90 °C) vatten cirkulera i tankar och rörledningar tillsammans med ett starkt diskmedel. För att hela fabriken ska bli ren krävs det att alla ventiler ställs om i ett diskläge. Man kan säga att hela fabriken blir en diskmaskin. Det enda som behövs extra är en pump som kan ge högt tryck och stora mängder vatten. Tankar diskas enkelt genom att man för ner ett munstycke i tanken som har en roterande dysa som spolar vattnet i alla riktningar. Efter diskning sköljs systemet med kallt vatten flera gånger för att rensa ut de starkt frätande kemikalierna som används som diskmedel. Normalt används ett basiskt diskmedel med ett pH på 13.
Diskning
Diskning är rengöring av föremål som använts till matlagning och måltid, exempelvis bestick, matporslin och köksredskap. Disk avser föremålen som diskas. Även att rengöra laboratorieutrustning, mjölkmaskiner, rörledningar i livsmedelsfabriker och andra industriella miljöer kallas för att diska. I ett modernt kök finns en diskbänk med en nedsänkt diskho där man kan ägna sig åt diskning för hand. Kök kan även ha en diskmaskin, i vilken man diskar huvuddelen av diskgodset. Vissa ömtåliga husgeråd kan dock ta skada av maskindisk och handdiskas istället. I ett enklare kök eller kokvrå utan särskild diskbänk används diskbalja istället för diskho. Under fältförhållanden, exempelvis på en fjällvandring eller i utvecklingsländer, kan diskning även ske direkt i ett vattendrag eller en vattensamling. För att skydda händerna från uttorkning kan hushållshandskar används av den som diskar. Ett förkläde gör att man slipper bli blöt eller nedsmutsad. Vid handdisk av husgeråd börjar man med att skrapa av matrester (matresterna kan återvinnas eller komposteras). Därefter sköljer man av allt i ljummet vatten. Sedan läggs disken i en diskho med diskpropp, eller en diskbalja, med varmt vatten och diskmedel tillsätts. Disken får ligga i blöt en kort stund för att lösa upp ytterligare matrester. Under själva diskningen rengör man disken med hjälp av en diskborste. Man kan även använda hushållssvamp och stålull (till material som inte är känsliga). När disken är ren sköljs diskmedlet av i rent vatten och disken får självtorka i ett diskställ eller särskilt torkskåp avsett för disk. Vid maskindisk kan disken eventuellt fördiskas för hand om den är hårt nedsmutsad, sedan ställer man in den i diskmaskinen, häller i maskindiskmedel och sätter på ett diskprogram. Därefter hanterar diskmaskinen de olika diskmomenten på egen hand. Torrdiskning är en metod för att rengöra särskilt känsliga serviser. Med hjälp av en fuktad trasa och antibakteriellt medel rengörs porslin eller glas som inte tål att diskas i vatten.
Diskmedel
Diskmedel, ett rengöringsmedel som används vid handdisk eller disk i diskmaskin. Genom att det är lösligt i såväl vatten som fett, har det en förmåga att avlägsna fett och organiska ämnen från till exempel en tallrik, och få den förorening man önskar ta bort att lösa sig i vattnet tillsammans med diskmedlet. Diskmedlet sänker också ytspänningen, vilket gör det lättare för vattnet att komma åt inne i och runt den förorening man vill avlägsna. Den låga ytspänningen gör dessutom att diskvattnet rinner av disken fortare i diskstället. De flesta föredrar dock att skölja disken med helt rent vatten för att få bort alla tvålrester som eventuellt skulle kunna påverka smaken hos födoämnen som kommer i kontakt med det diskade objektet.
Asko Appliances
Asko Appliances AB är ett företag i vitvarubranschen som tidigare hade huvudkontor samt fabrik i Jung i Vara kommun i Sverige. I fabriken i Jung tillverkades torktumlare, tvättmaskiner och diskmaskiner. Asko hade även en fabrik i Lahtis i Finland där ugnar tillverkades, men denna flyttades av Gorenje till Tjeckien 2011. Idag består verksamheten av en utvecklingsavdelning i Lidköping. Företaget grundades som Junga verkstäder av bonden Karl-Erik Andersson 1950. Verksamheten startade hemma på Korsgården som ligger i anslutning till fabriksområdet i Jung. Andersson byggde den första tvättmaskinen till sin mor som inte hade någon tvättmaskin. Hans verkstadskläder var svåra att få rena. Anderssons tvättmaskin var en trumtvättmaskin med inbyggd centrifug och helt rostfri. Maskinen köptes in av Erik Smedberg i Tråvad och blev känd som Junga TMC-8 och kom att tillverkas i 18 år. 1958 visades en ny så kallad toppmatad och halvautomatisk tvättmaskin på Svenska mässan i Göteborg varpå industriell produktion började och namnet Cylinda antogs. 1958 slöts ett avtal med Asea Skandia om ensamrätt på försäljning av produkterna i Sverige. En del av produktionen under 1960-talet skedde genom hemarbete. År 1967 började Cylinda tillverka diskmaskiner och exportera sina produkter. Cylindas tvättmaskiner blev allt vanligare i de svenska hemmen under denna tid och en så kallad frontmatad tvättmaskin med beteckningen Exklusiv 240 gjorde succé. Denna modell vidareutvecklades och under början av 1980-talet kom modellerna 5000 och 9000. 1975 började torktumlare tillverkas. Cylinda förvärvades av Asea 1978 då namnet ändrades till Asea Cylinda. 1988 förvärvades bolaget av Asko och namnändrades till Asko Cylinda. Mellan åren 2000 och 2010 ägdes Asko av italienska Antonio Merloni Group, men från och med juli 2010 ägs Asko istället av vitvarutillverkaren Gorenje från Slovenien. 2008 namnändrades bolaget till Asko Appliances. Bakgrunden till namnbytet från Asko Cylinda är att Asko inte äger varumärket Cylinda, som istället ägs av Elektroskandia, på grund av dess gemensamma ägarhistoria med Asea. Asko introducerade från januari 2009 sitt eget varumärke även i Sverige, vilket var en nyhet på just den marknaden. Asko har tidigare använt detta varumärke i resten av världen. I februari 2013 flyttades tvättmaskin- och torktumlartillverkningen till Velenje i Slovenien och i juli samma år flyttade även diskmaskinstillverkningen. Utvecklingsdelen flyttades till Lidköping.
Peristaltisk pump
En peristalisk pump, även kallad rullpump och slangpump, är en förskjutningspump som används för många slags vätskor och gaser. Peristaltiska processer förekommer inom många biologiska system, t.ex. mag- och tarmkanalen. Se bild 1. Detta torde ha gett uppslaget till uppfinningen av den peristaltiska pumpen, som gjordes 1932 av hjärtkirurgen Michael DeBakey (1908‑2008) medan han var medicinstudent. Fluiden (det vill säga vätskan eller gasen) innesluts i en elastisk, hoptryckbar och återfjädrande slang som är inlagd i en sfärisk skål. En roterande pump (bild 2) har en rotor med ett antal välvda rullar, som pressar ihop den böjliga slangen. När rotorn snurrar, förflyttas avstängningen längs slangen, och därmed tvingas en del av fluiden att förflytta sig genom slangen. Samtidigt återgår slangen bakom tryckrullen till sitt normala tillstånd. När rullen kommit till slangens slut avges en liten volym fluid. Samtidigt har den andra tryckrullen kommit till ingångsöppningen och suger in mera fluid Efter ytterligare rotation stänger tryckrulle 1 av slangen, och förloppet upprepas. Förloppet framgår av bild 3. Principen för linjär peristaltisk pump visas i bild 4. Utflödet är pulserande, vilket kan vara till såväl nackdel som fördel, allt efter tillämpningen. Pulseringen är kraftig vid två tryckdon, men minskar, när antalet tryckdon ökar. Peristaltiska pumpar lämpar sig bl a när det som ska pumpas absolut inte får läcka genom bristfälliga tätningar i andra slags pumpar Detta kan gälla giftiga, brandfarliga eller radioaktiva vätskor. Omvänt kanske innehållet i slangen måste hållas isolerat från omgivningen för att inte smittas utifrån. Ett annat tillämpningsområde är när man behöver styra mängden exakt. Blodpumpar vid dialys. Slangen steriliseras före användning. Billig, och kan kasseras efteråt utan ekonomiska betänkligheter. I kärnkraftverk för pumpning av radioaktivt vatten. Betongpumpar vid hus-, väg- och vattenbyggnad. Betongmassa kan betraktas som en vätska med mycket hög viskositet. Grovt grus i betongen är härvid inget hinder. (Jfr bild 1.). Proportionering av glansmedel i diskmaskiner. Med stegvis styrd rotation av den peristaltiska pumpen droppvis dosering av innehållet, exempelvis vid titrering.
Tristess
Tristess upplevs vid avsaknad av stimulans. Tristess är inte i sig ett mentalt tillstånd, men kan orsakas av speciella mentala tillstånd. Tristess kan vara en synonym för uttråkad eller liknande. Synonymer till tristess är bland annat tråkighet och betyder något som är onödigt och upprepning som inte leder till något. Ordbokens definition säger att tråkig betyder "enformig, långtråkig" (refBonniers svenska ordbok). Andra definitioner är exempelvis "som inte förmår väcka någon som helst glädje eller intresse på grund av enformighet, långdragenhet". Tråkig kan användas om saker, personer eller abstrakta företeelser. Men när har ledan uppstått? Det är ett typiskt modernitetsfenomen och är ett relevant fenomen i stort sett i hela västvärlden. Vissa former av tråkighet har existerat sedan tidernas gryning, situativ tråkighet som beror på en bestämd faktor i en speciell situation, och existentiell tråkighet som är ett modernitetsfenomen. Ledan hör ihop med den moderna människan, tristessen har ökat dramatiskt och från att ha varit en statussymbol är den nu jämnt fördelad i hela västvärlden. Om tristessen ökar betyder det att det finns ett allvarligt fel hos samhället, till exempel kulturen som meningsgivande instans. Mening måste här ses som en helhet. När tristessen ökar beror det ofta på att helhetsmeningen fallit bort. Det har visat sig att fler män än kvinnor har tråkigt. Psykologiska undersökningar visar på att män lider mer än kvinnor av leda, kvinnor ger i mindre utsträckning än män uttryck för att de är uttråkade. (ref. Svendsen 2003). Tråkigheten kan delas in enligt fyra kriterier. Den situativa tråkigheten har även symboliska uttryck så som gäspningar, man vrider sig på stolen, sträcker på armar och ben medan den existentiella är mer uttryckslös. Vad är det som är tråkigt? Det kan vara så enkla saker som att vänta i en kö, fylla diskmaskinen med mera. Även samhällets företeelser kan upplevas vara tråkiga exempelvis kontakt med myndigheter och kollektivtrafiken. Det finns även tråkiga människor i vilkas sällskap vi får oss att önska att vi hade sällskap av något helt annat. Som exempel på tråkiga människor nämner författarna till Tråkboken den lata mannen, besvärliga personer som till exempel grannen som gnäller över att man hostar för högt. En del hushållssysslor uppfattas som tidsdödande och tråkiga, exempelvis köksarbete som till en del innebär att diska. Förut diskade man för hand, men när diskmaskinen kom fick man mer tid för annat. Dock kan själva fyllandet av maskinen upplevas tråkigt då det måste göras på ett bestämt sätt: tallrikarna ska sorteras efter storlek, och glasen efter höjd och besticken. Att sortera tvätt är för många en tråksyssla, framgår av Tråkboken. Det eviga letandet efter försvunna strumpor, varför man hittar bara de söndriga strumporna, och var finns paret? Och varför har den ena strumpan försvunnit i tvättmaskinen? Att vänta kan också vara tråkigt. Som exempel nämns väntan på posten, ska brevet man går och väntar på komma idag eller inte? Posten kommer samma tid och är punktlig medan den elektroniska posten inte är det. Det som upplevs tidskrävande upplevs ofta också vara tråkigt, om det är sådant som inte är betydelsefullt. I vardagen kan det gälla inköpen och att det tar mer tid än beräknat. Om man inte planerat vad man ska äta och vad som ska köpas och går till affären kan det vara rentav frustrerande. Därför är det bättre att planera vad man ska handla och skriva listan i rätt ordning, vilka produkter i affären kommer först? För att bättre veta vad man behöver inhandla kan man även skriva upp det som tar slut, med risken att de kommer i fel ordning, och alltså inte i den ordning de finns i affären. (ref. situativ tråkighet, exempelvis när man väntar på någon eller något, den tråkigheten innehåller en längtan efter något som begärs. mättnadstråkighet när man får för mycket av samma sak.
