Kylskåp
Moderna kylskåp använder en kompressorvärmepump för att föra bort värmen ur skåpet. Innan elektriska kylskåp infördes användes isskåp. De flesta moderna kylskåp arbetar med ett slutet system med köldmedel, vanligen R600a (isobutan) med en låg kokpunkt (-11,7 grader i atmosfären vid havsytan för R600a). När en matvara läggs in i kylskåpet värms köldmediet upp av maten och "kokar" (tack vare köldmedlets låga kokpunkt). Matvaran blir kall, därför att matens inneboende, relativa värme värmer köldmediet. Köldmediet leds sedan tillbaka till kompressorn genom tryck och tyngdkraft. Kompressorn ökar köldmediets tryck och ökar därmed köldmediets kokpunkt. Köldmediet kan inte längre koka och ger därför ifrån sig värmen på baksidan av skåpet vid kompressorn. Köldmediet tillåts sedan att expandera och sjunker däreigenom i temperatur och tillbaka in i kylskåpet där det återigen tar upp värmen från inlagda matvaror. Principen är likadan för både kyl-, sval- och frysskåp, skillnaderna mellan dem är önskad temperatur samt i viss mån skåpets isolering och invändiga design. Kylskåp rekommenderas hålla en temperatur mellan 4 °C och 5 °C , svalskåp mellan 8 °C och 12 °C. Idag har svalskåpet i stort sett försvunnit från marknaden och ersatts av grönsakslådor i kylskåpet. De flesta kylskåp har idag automatisk avfrostning. Endast små skåp måste fortfarande avfrostas manuellt. Fuktig luft förs löpande in i kylskåpet i och med att dörren öppnas. Frost uppstår sedan när denna fukt i rumsluften kondenserar mot köldplattan/ bakväggen i kylskåpet. När kylskåpet arbetar fryser sedan fukten till is, Den automatiska avfrostningen motverkar denna isbildning genom regelbunden och i vissa fall sensorstyrd men alltid kortvarig uppvärmning av kylskåpet, som smälter is som eventuellt uppstått inne i skåpet och där sedan smältvattnet rinner ner i en ränna, oftast bak i skåpet, vilken har ett utlopp ur skåpet till en skål ovanpå kompressorn. Den lilla mängd vätska som ansamlas avdunstar sedan på grund av överskottsvärmen som uppstår vid kompressionen av kylmedlet på baksidan av kylskåpet. Saknas automatisk avfrostning måste den is, som alltid kommer att bildas inne i ett kylskåp, regelbundet avlägsnas genom manuell avfrostning. Detta görs genom att man manuellt höjer temperaturen inne i kylskåpet tills isen smälter och kan tas bort. Fram till 1990-talet var kombinerade kyl- och frys-skåp vanliga när det var fråga om större skåp (över 140 cm). Kylskåpet hade då ofta en svaldel nertill, vilken ofta hade egen dörr med en avdelare mellan kyldelen och svaldelen. Tillhörande frysskåp hade samtidigt ofta två dörrar i samma proportioner, för att minska kallras och tryckskillnad och för att estetiskt passa ihop med kyl/svalen. Frysar med två dörrar har i stort sett upphört att tillverkas, liksom skåp med rena svaldelar. Kallras i frysar stoppas numera med utdragslådor snarare än öppna hyllor. Samtidigt har självavfrostande frysskåp blivit vanligare. Kombinationsskåp med både kyl och frys i samma enhet är alltjämt vanliga, för att spara nödvändig plats i köket. Dessa varierar i storlek från 120 cm till 210 cm med bredder på 50 till 75 cm. Amerikanska storlekar i 90 cm bredd säljs också på marknaden, men mer sparsamt, troligen för att måtten ofta fordrar en ombyggnation av kök samt att vattenledningar ofta behöver dras för att utnyttja finesser som kallvatten, isbitar och krossad is i dörren. Skåp med enbart kyldel finns i storlekar ned till 50 cm höjd men vanligare är 85 cm höga skåp vilket är standardhöjd för att få in enheter under bänkskiva. Sådana kylskåp finns även med frysfack. Kombinationsskåpen förekommer också med frysen ovan (kyl-under-frys eller kyl med toppfrys) eller kylen ovan (kyl-över-frys eller kyl/frys). Side-by-side-skåp (90 cm bredd) har överlag frysdelen till vänster även om kyl över frys förekommer.
Frys
En frys, frysbox eller ett frysskåp, är en teknisk apparat som används för att frysa livsmedel och andra varor till temperaturer under noll grader Celsius. För långtidsförvaring (djupfrysning) av mat rekommenderas -18 °C eller kallare i frysen. Mycket lägre temperaturer i frysen ger en ökad energiförbrukning utan att signifikant förbättra matvarornas hållbarhet. Kylan dödar inte skadliga mikrober men bromsar deras reproduktionstakt, vilket förlänger matvarornas hållbarhet. Känsliga varor får så småningom försämrad smak och blir efter mycket lång tid olämpliga för förtäring. Moderna frysar använder en värmepump för att transportera ut värmen från skåpet. Även före värmepumpen har det funnits lösningar för att kyla matvaror. Genom att förvara is i en jordkällare kunde man hålla en stabilt låg temperatur där man förvarade matvaror. Även utan is håller sig temperaturen i en välbyggd jordkällare omkring +13 °C året runt i svenskt klimat. Ett frysskåp ser oftast ut som ett kylskåpå utsidan och ställs vanligen bredvid ett sådant, om det inte är sammanbyggt med kylskåpet. I dessa fall finns frysskåpet i regel nederst. En frysbox är en större variant med en lucka på ovansidan. Den står på egna fötter och ställs oftast inte i köket, utan i ett förråd eller källare. Ordet "frysbox" har använts i svensk media sedan 1948. 1922 kunde Baltzar von Platen och Carl Munters presentera sitt kylskåp som ett gemensamt examensarbete på Tekniska Högskolan, samtidigt som de ansökte om patent på sin uppfinning. Det de presenterade var inget mindre än en världssensation. Under efterkrigstiden blev kyl- och frysskåp allt vanligare i industriländerna. Det underlättade livsmedelshanteringen, vilket hade stor betydelse för Sveriges modernisering. Frysarna introducerades för hemmabruk under 1940- och 1950-talen och år 1956 presenterade Electrolux sin första frysbox, City Box. Den nya djupfrysta konsumentförpackade livsmedelsproduktionen hade kommit igång redan 1945–1946, vilket var viktigt för utbredningen av frysarna. Dessa varor blev snabbt populära och Findus var ett av de första företagen i branschen med produktion av frysta ärtor i Bjuv. Med frysvarornas snabba framväxt ökade antal frysar i de svenska hemmen, och på bara tio år ökade antalet med cirka 230 000 frysar till år 1960. Det fanns ett större behov av stora frysboxar på landsbygden, där man förvarade egen produktion av mat från boskap och animaliska produkter. Därför riktades de flesta annonser till sådana hushåll till en början, och det dröjde innan reklam riktades till stadsbor. I Sverige hade däremot de flesta inte råd att köpa en frys. Därför blev kollektiva frysfack vanliga. Man kunde hyra in sig i frysanläggningar som oftast låg i anslutning till lägenhetshus eller i fristående lokaler. År 1950 fanns det cirka 30 000 kollektiva frysfack runt om i Sverige. Under drift fryser luftens vattenånga till is inuti frysen. Tjockare isbeläggning ökar elkostnaden och frysen får svårare att hålla temperaturen tillräckligt låg. Frysar måste därför avfrostas regelbundet, vilket på moderna frysar ofta görs automatiskt. Smältvattnet leds då till en vattenbehållare intill kompressorn vars värme förångar vattnet ut i rummet. På äldre frysar behöver man däremot avfrosta frysen manuellt vid behov. Moderna frysboxar och frysskåp tål inte att stå i lägre temperaturer än 10 grader. Orsaken är att moderna köldmedier har sämre smörjande egenskaper än förbjudna köldmedier som t.ex. freon varför smörjmedel måste tillsättas. Det blir segt vid lägre temperaturer och då förkortas livslängden på kompressorn.
Vitvaror
Vitvaror är ett samlingsnamn för större hushållsmaskiner som finns i de flesta hem som till exempel tvättmaskiner, diskmaskiner, torkskåp, torktumlare, kylskåp, frysar, köksfläktar och spisar. Namnet kommer av att dessa maskiner ursprungligen oftast hade en vit exteriör. Vitvaror som kylskåp, frysskåp och kyl/frysskåp finns både som fristående och inbyggnadsvarianter. Diskmaskiner, kylskåp, frysskåp och kyl/frysskåp kan vara integrerade det vill säga att de har samma luckor som de övriga köksskåpen. Ordet "vitvaror" är belagt i svenska språket sedan 1858.
Summer
Summer är en elektronisk komponent eller mindre modul, som skapar ett enkelt ljud när en drivspänning ansluts. Det kan ske elektrisk eller elektromekaniskt, men även en mekanisk tonalstrare kan möjligen kallas summer. Vanligen används piezoelektricitet för att skapa svängningarna i billiga sumrar. Ofta utförs en summer med drivkrets så att användaren endast ansluter en likspänning för att erhålla ljud, och svängningarna åstadkoms internt. Bara ett mindre tonomfång brukar vara möjligt, och vanligen används bara en ton. En summer används ofta för att påkalla uppmärksamhet (såsom när ett frysskåp lämnats öppet) eller ge en bekräftande signal i elektroniska system, där mera avancerade audio-funktioner inte är motiverade. Ett typiskt exempel kan vara en telefon där en summer avger ett kort pip när en tangent nedtryckts. En summerfunktion kan erhållas även med normal högtalare och en tongenerator, vilket var den vanliga användningen i IBM PC.
Snö
När utomhustemperaturen är över 0 °C brukar snö som ligger på marken normalt smälta (se tö). Man brukar skilja på tre typer av hagel, se nedan. Vanligen genomförs mätningar på en någorlunda slät markyta och minst fem mätningar vid varje mättillfälle, där sedan medelvärdet avgör snödjupet. Packning, smältning och avdunstning påverkar snödjupet. Därför kan snödjupet förändras från en dag till en annan, även när det är minusgrader och när det inte fallit ny nederbörd. I USA och vissa andra länder mäter man direkt nysnömängd, som inte påverkas av detta. Sannolikheten för snöfall varierar med årstiden, platsen och andra geografiska förhållanden som latitud och höjd över havet. På latituder nära ekvatorn är det normalt en låg sannolikhet för snöfall, man brukar ange 35° N och 40° S som grova gränsdragningar. Permanent snötäcke, glaciärer, finns på många områden, och det påverkas av faktorer som lutningen av marken, mängden snöfall och vindarna över området. På höga höjder där temperaturen är låg, hittar man till och med i ekvatorområdet höga bergsområden med glaciärer. Sådana exempel är Kilimanjaro i Tanzania och Anderna i de tropiska delarna av Sydamerika. Omvänt får många områden i Arktis och Antarktis mycket lite nederbörd i form av snöfall trots den stränga kylan, vilket beror på att kall luft, till skillnad från varm, inte kan föra speciellt stora mängder vattenånga från det omgivande havet. Det finns också vissa berg och vulkaner i Bolivia, Chile och Argentina som trots de kyliga höjderna (4 500 – 6 900 m) inte heller får något snöfall. I Sverige föll åren 1961 – 90 i snitt drygt 10 % av årsnederbörden som snö längst i söder. Samtidigt var över 40 % av årsnederbörden snö i större delen av Lappland. Snö förekommer främst i Nordamerika, Europa, Asien (dock ej de sydligare delarna), Nya Zeeland och sydligaste Sydamerika, men även i viss omfattning i delar av Australien, andra delar av Sydamerika och i delar av Afrika, särskilt i högt belägna områden. Förutom mot kylan, så används vinterkläder som jackor, termobyxor och overaller också som skydd just mot snön. På fötterna har man varma skor eller stövlar med räfflade sulor som gör att man inte lika lätt halkar. Snöoväder kan leda till stora störningar i infrastrukturen och i områden där snö ofta förekommer har det därför utvecklats färdmedel som är anpassade till vädret, som snöskoter, släde, pulka, skidor och snöskor. Slädar kan dras av slädhundar, hästar eller andra lokala djur. Häftiga snöfall kan förstöra elledningar, telefonförbindelser och omöjliggöra biltrafik genom att tjocka snötäcken täcker vägbanan, packad snö orsakar halka eller snöfall försvårar sikten. I områden som sällan har snö kan det saknas redskap för snöröjning och snöfall kan då få hela samhällen att stanna upp. I öppna landskap kan vinden samla snön i snödrev, som ofta ställer till problem för trafiken. Snöhalka kan uppkomma i samband med snöfall då bilarna packar ihop snön och det blir halt, särskilt om temperaturen är noll grader eller strax över. Snö är en förutsättning för många vintersporter som längdskidåkning, kälkåkning och utförsåkning samt barnlekar. Den kan användas till snöskulpturer, snögubbar och snöbollar. Av ett antal snöbollar kan man göra en snölykta, och med snöbollar kan man starta ett snöbollskrig. En snöängel bildas om en person ligger på rygg över lös snö och flaxar med armar och ben. De isolerande egenskaper snön har utnyttjas i bivacker och iglooer. I vissa områden finns ishus där snön bevaras efter vår-tö, att användas för kylning av mat eller av medicinska skäl. Packad snö och från en sjö med issåg uppsågad is sparades förr i Sverige och många andra länder under halm eller sågspån, en isstack, för att användas som kylelement under sommaren, men detta bruk har förlorat sin betydelse sedan kyl- och frysskåp har utvecklats.
Kylning
Kylning (kylmaskin) eller kylteknik är teknik och ingenjörsvetenskap som syftar till att sänka temperaturen på en plats. Man skiljer mellan passiv kylning där man låter värme sprida sig från en varmare plats till en kallare, eller aktiv kylning där man "pumpar" värme från en plats med lägre temperatur till en med högre. Samma metod som man använder i kylskåp och dylikt används även i värmepumpar. Ökad levnadsstandard runt om i världen har inneburit en ökad efterfrågan på olika tekniker inom kylteknik. Det klassiska tillämpningsområdet finns inom livsmedelsindustrin. I vardagslivet används kylteknik i kylskåp och frysskåp, för luftbehandling, komfortkyla och värmepumpar och i sportanläggningar för konstgjorda isbanor. Stora industriella tillämpningar av kyltekniken finns inom kemisk industri och processindustri. Man har sedan århundraden tillbaka använt sig av is som kylmedel. Man "sparade" is för att även kunna använda den vid varmare årstider. På 1500-talet lärde man sig att använda andra metoder för att uppnå en temperatur som var lägre än 0 °C, till exempel genom att blanda salt och is. På 1800-talet började man utveckla kyltekniska processer och år 1834 ansökte amerikanen Jacob Perkins om ett patent som i stora drag beskriver kompressorkylprocessen som är dagens mest använda kylmetod. Kyltekniska apparater följer termodynamikens lagar, som anger hur energi omvandlas och i vilken riktning (se Termodynamik). För en kylteknisk maskin tillförs mekaniskt arbete (ofta elektrisk energi som omvandlas till mekanisk energi i kompressorn) till systemet (maskinen), vilket möjliggör att värme från omgivningen (till exempel mark, berg eller luft) "lyfts" till en högre nivå (här menas då temperatur) så att energin kan användas till nyttigheter, det vill säga uppvärmning av byggnader. Hur mycket mekanisk energi som behövs beror på flera saker, dels vilken temperaturer som värmen upptas vid (den låga temperaturen) och avges vid (den höga temperaturen). Ju större skillnad, desto mer arbete behövs. Det finns en teoretisk gräns, som bestäms enbart av dessa båda temperaturer, vilket motsvarar en cirkelprocess enligt Carnot (Carnotprocess). Det finns ingen verklig maskin som är så effektiv, alla är mer eller mindre sämre.
