Grill – en anordning som används för att grilla. Grill – anordning som används för att dölja luftinsläppet till en bils kylare, se Kylarmaskering. kortform av grillrestaurang eller grillkiosk, se exempelvis gatukök. Grill (släkt) – en borgarsläkt från Augsburg.
Abraham Grill, född 1674 i Stockholm, död 20 mars 1725, var en svensk köpman av släkten Grill. Abraham Grill var sonson till Anthony Grill och ärvde en ansenlig förmögenhet, som han ytterligare ökade genom kloka handelsspekulationer. Under Karl XII:s krig försträckte han ofta staten stora summor samt sålde vid en då härskande hungersnöd med uppoffring av 390 000 d. k:mt till nedsatt pris spannmål åt de nödlidande. Grill var även upphov till stiftandet av Borgerskapets enkehus i Stockholm den 14 juli 1724, efter mönster av ett sådant, "Grills hoffje", stiftat i Amsterdam av hans bror Anthony Grill. Abraham Grill var far till Claes Grill och Abraham Grill den yngre.
En grill är ett slags stekredskap, en anordning som används för att grilla. Den enklaste typen av grill är en värmetålig behållare som fylls med grillkol eller grillbriketter. Ovanför behållaren monteras ett grillgaller eller grillspett på vilket man placerar det som ska grillas. En del rätter lämpar sig inte för grillning på galler. Då kan de antingen träs upp på grillspett eller klämmas fast mellan halster, som kan fästas i grillen. Vanligen kan gallret flyttas upp eller ned för att styra grilltemperaturen, dessa grillar saknar ofta ett spjäll. Med ett spjäll (reglerbara öppningar nedtill i behållaren) kan mängden tillfört syre styras. Mängden tillförd syre och utförda bränngaser bestämmer till stor del den uppnådda värmeeffekten i grillen, varför grillar där man kan styra tilluften och frånluften ger goda möjligheter till ett bra grill resultat. En del grillar har ett lock med vilket man kan täcka över grillen och därmed styra mängden utförda bränngaser. Om man grillar med locket på kan även en viss rök hållas kvar runt maten, och det grillade får en kraftigare rökig smak. Det finns även elektriska grillar där värmen kommer från en strömförande värmeslinga, och varken kol eller briketter behövs. I elspisens ugn, såväl som i mikrovågsugnen, kan det finnas ett grillelement som ger en liknande effekt. En träkolsgrill är en populär typ av grill som använder träkol som bränsle, oftast i form av grillkol eller grillbriketter. Grillbriketter kräver en något högre temperatur än grillkol innan de börjar glöda varför de oftast är något svårare att tända en grill där grillbriketter används. Traditionellt läggs i grillar som saknar askuppsamlare aluminiumfolie i grillen för att samla upp askan. Ett jämnt lager träkol läggs i folien och tändvätska hälls på för att kolet ska kunna tändas på. Alternativt används elektrisk grillkolständare eller skorstenständare. Kolgrillen producerar stora mängder koloxid och bör ej användas i utrymmen utan fullgod ventilation. Grillar utan lock benämns kolgrill och grillar med lock, brikettgrill. En variant av kolgrillen är engångsgrillen som är ett komplett paket av kol, tändvätska och galler i en folieform. Engångsgrillen ses som ett miljöproblem och då de används flitigt av strandbesökare ger de problem när de inte tas om hand utan lämnas kvar på plats efter avslutad grillning. En gasolgrill är en grill som använder gasol som bränsle och lavasten, eller bockade plåtar, så kallade flavorizers, som värmeutjämnare. Det ger en jämnvarm grillning och ingen aska. Grillbänk är en utvecklad grill för utomhusbruk där själva grillen kompletteras med arbetsytor, gasolhäll, kylskåp med frysfack och diskho. En grillhink är en portabel grill, utformad som en hink. Den är lika bärbar som en engångsgrill, men klarar av större köttstycken än engångsgrillen. En salamander är en elektrisk grill med ovanliggande grillelement. Den används på restauranger för att snabbt ge maträtter en yta, exempelvis efterrätter. Grillgaller finns både i emalj och i gjutgärn. Galler av emalj bör inte rengöras med hårda borstar eller verktyg. Den typen av galler kan istället blötläggas i tvål och vatten innan rengöring med en tvättsvamp eller i diskmaskin. Galler av gjutjärn bör oljas in före användning för att senare underlätta rengöring. Vid rengöring ska man aldrig använda diskmedel på gjutjärnsgaller. Istället kan man lägga på locket på grillen på högsta värme för att förkolna matrester och därefter borsta bort det som är kvar. Alternativt blötlägga i bakpulver, ättikssprit och vatten i en halvtimme och skrubba med en boll av aluminiumfolie. Ett annat sätt att rengöra gallret är att lägga det i gräset över natten. Morgondaggen löser upp resterna och gräsmattans insekter tar hand om rengöringen. Därefter torkar man rent gallret med ett papper.
Grillning (korvgrillning) är en metod för matlagning där maten hålls på decimeteravstånd från en stark värmekälla, till exempel eld eller glöd. Kött är oftast det vanligaste man brukar grilla men förutom kött kan även fisk, skaldjur och grönsaker grillas. Ibland brukar man lägga grönsaker i foliepapper innan de läggs på grillen - detta för att de inte ska torka. För grillning används en grill eller en eldstad. Moderna elektriska köksspisar innehåller ett grillelement i ugnstaket, som upphettas till rödglödning. Det som ska grillas placeras högt upp i ugnen, nära grillelementet, dock utan att beröra det. Det finns också elektriska bordsgrillar, som till konstruktionen är en modifikation av den elektriska brödrosten. Vissa apparater avsedda för raclette, en sorts grillad ost, kan användas även för grillning av annan mat vid bordet. Vid grillning brukar ett grillförkläde användas och för att vända det man grillar bör man använda en så kallad grilltång.
Adolf Ulric Grill, född den 19 mars 1752 i Stockholm, död den 1 oktober 1797 på Söderfors, var en svensk bruksägare och vetenskaplig samlare. Han var son till Claes Grill och bekostade stora dyrbara utbyggnader av Söderfors bruk i Uppland, exempelvis en engelsk park och en ny kyrka av sten. Under egna resor och genom ombud samlade Grill det på sin tid namnkunniga Grillska naturaliekabinettet på Söderfors, som vid hans död innehöll 100 däggdjur, 600 fåglar, 30 fiskar och 700 snäckor, förutom en mängd koraller och petrifikat. Samlingarna skänktes 1828 av hans arvingar till Vetenskapsakademien och ingår till en del i Naturhistoriska Riksmuseet. Till erinran om Grill uppkallades efter honom en sällsynt fiskart, Gymnetrus Grillii. Grill var (sedan 1793) ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och under ett kvartal 1795 dess preses. Grill var även amatörtonsättare och anordnade soaréer i sitt stockholmshem. Han invaldes som ledamot nr 45 av Kungliga Musikaliska Akademien den 16 juni 1772. Av Grill finns bevarat ett "Andante con variazione" för piano.
Släkten Grill härstammar från Augsburg i Tyskland där Andreas Grill 29 juni 1571 fick tysk-romerskt, borgerligt vapenbrev med vapen (sköld: i fält av guld på ett svart treberg på ett ben stående, naturfärgad trana, i näbben hållande en naturfärgad gräshoppa, vulst: av guld och svart, hjälmprydnad: sköldens trana, hjälmtäcke: invändigt av guld, utvändigt svart). Släkten inflyttade till Sverige med sonsonen, guldsmeden Anthoni Grill (död 1675), som var född i Augsburg men sedan 1638 hade varit borgare i Amsterdam. Han var svensk riksguardie (chef för Rikets myntverk) 1658-1667. Hans söner blev grosshandlare och räknas till den så kallade Skeppsbroadeln i Stockholm under 1700-talet. Släkten har två grenar – Garphyttegrenen och Godegårdsgrenen. Grill är upptagen i Kalender över Ointroducerad Adels Förening. Släktens härstamning enligt traditionen från en genuesisk patriciersläkt Grillo är obestyrkt. Den 31 december 2005 fanns det 169 personer med efternamnet Grill i Sverige. Baltzar Grill (död 1697). Abraham Grill den äldre (1674-1725). Abraham Grill den yngre (1707-1763). Johan Abraham Grill (1719-1799). Jean Abraham Grill (1736-1792). Claes Grill (1750–1816). Adolf Ulric Grill (1752-1797). Claës Grill (1813–1879), läkare. Johan Wilhelm Grill (1815-1864). Claes Grill (1817–1907), militär och författare. Andreas Grill, (1827-1889) politiker. Claes Erik Grill (1851-1919), entomolog och militär. Balthazar Grill (1857–1942), företagsledare. Märta Grill (1866-1951), konstnär.
Det var först ett stycke in på 1700-talet, som Sverige verkligen erhöll ett ostindiskt kompani. Kompaniet fick bland annat följande kungliga privilegier. Till skillnad från de första tre ledde den fjärde oktrojen till förlust för intressenterna, främst på grund av liberalisering av världshandeln samt olika krig och blockader. Under denna oktroj var Carl Henrik Tranchell kompaniets sekreterare. För Göteborg, kompaniets säte och stapelstad, blev den ostindiska handeln en källa till rik och hastig uppblomstring. De dyrbara indiska och kinesiska varorna – huvudsakligen siden, te, porslin och kryddor – såldes på livligt besökta auktioner efter ostindiefararnas hemkomst. De spreds sedan nära nog över hela Europa och utgjorde en betydande del av Sveriges export. Det har uppskattats att kompaniets handel stod för 2–5 % av Sveriges bruttonationalprodukt under perioden 1730–1800. Det blev liv och rörelse i Göteborg när en "ostindiefarare" kom hem. Den tyskfödde historikern Ernst Moritz Arndt fick under sin vistelse i Göteborg år 1804 vara med om en sådan händelse, som han beskrev på följande vis. Bland Ostindiska kompaniets ledande män återfanns inte bara den tidens främsta köpmän som Grill, Sahlgren, Plomgren med flera, utan även statsmän, sådana som Carl Fredrik Scheffer och Johan Liljencrantz. Ett betydande antal riksråd och i övrigt högt uppsatta personer var också delägare. Det var därför knappast underligt att det rika kompaniet var väl ansett på högre ort och ibland lyckades utverka förmåner som inte var tillgängliga för alla. Den 15 augusti 1931 – med anledning av Ostindiska kompaniets 200-årsdag – öppnade handelsministern en minnesutställning i Kongresshallen på Liseberg. Samma dag sjösattes vid Götaverken ett av det dåvarande kompaniets lastmotorfartyg Peiping på 10 000 ton. I Sjöfartsmuseet i Göteborg höll auktionsfirman Bukowskis den 26 februari 1989 en auktion med porslin (115 föremål) som bärgats från Ostindiefararen Götheborg av kammarherre James Keiller 1905–1907. Till varje auktionsnummer hörde James Keillers originalcertifikat från bärgningen. Ägarna beslutade att donera en del av behållningen till Stiftelsen Ostindiefararen Götheborg. Även Bukowskis donerade överskottet från försäljningen till stiftelsen. Utropspriserna varierade mellan 400 och 2 000 kronor. 1993 bildades ett företag för att bygga en kopia av ostindiefararen Götheborg. Originalet var byggt 1737 och tillhörde Ostindiska Companiet till 1745 då det sjönk efter att ha gått på grundet Hunnebådan i Göteborgs hamninlopp. Göteborgs stadsmuseum har sedan 1861 sina utställningar i Ostindiska huset. I det så kallade Godegårdsarkivet på Nordiska museet finns Jean Abraham Grills ostindiska handlingar, som bland annat innehåller en rikhaltig korrespondens samt material om faktoriet i Kanton, provianteringen av skeppen och de stora upphandlingarna av kinesiska varor som sändes till Sverige. Vid Göteborgs universitetsbibliotek finns arkivmaterial från det Svenska Ostindiska Compagniet tillgängligt via webben. Warwick University Library har gjort tillgängliga ett antal digitaliserade försäljningskataloger från det svenska kompaniets auktioner. De är tryckta mellan 1733 och 1759 och förtecknar importerat gods till salu i Göteborg. Digitaliseringen skedde inom ramen för projektet Europe's Asian Centuries:Trading Eurasia 1600–1830 vid Centre for Global History and Culture, Department of History, University of Warwick. Rätt till all svensk handel och sjöfart öster om Godahoppsudden. Alla seglatser skulle gå från och till Göteborg. Den svenska staten skulle erhålla 100 daler silvermynt för varje skeppsläst, plus skatter. Lasten skulle auktioneras bort i Göteborg vid ankomsten. Kompaniet fick använda hur många skepp det önskade, men de måste byggas och utrustas i Sverige. Skeppen skulle föra svensk flagg och ha svenska skeppshandlingar. Rätt att utfärda aktier för att finansiera expeditionerna.
Big Green Egg (eller EGG) är ett varumärke för en kamado, en slags keramisk kolgrill. Big Green Egg kallas vanligtvis för en kamado, på grund av ursprunget till grundkonstruktion som ligger i södra Japan. Ordet "mushikamado" betyder "ångkokare" (från "Mushi" som betyder "att ånga" och "Kamado" som betyder "spis" eller "ugn"). Mushikamado var en anordning för att ångkoka ris och används av japanska familjer för ceremoniella tillfällen. Den tog formen av en rund lerkruka med ett löstagbart, kupolformat lock av lera. Den hade ett övre spjäll och ett bottenutkast. Mushikamado kom först till uppmärksamheten av amerikanerna efter andra världskriget när USA:s flygvapen skulle föra dem tillbaka från Japan i tomma transportplan. I slutet av 1960-talet startade tillverkningen i Amerika. Företaget Big Green Egg grundades 1974 av Ed Fisher och har sitt säte i Tucker, Georgia i USA. Produktionen av Big Green Egg sker i Monterrey, Mexiko, av företaget Daltile. Formen på Big Green Egg är utformad för att hålla värmen inne, med bara en liten ventil i toppen för att skapa ett luftdrag som håller elden vid liv. Dagens Big Green Egg är tillverkad av högfiberkeramik som utvecklats för rymdprogrammet och syftar till att återspegla värme, detta gör att temperaturer på upp till 650°C kan uppnås. Den yttre ytan har en högglansig keramisk glasyr för att göra den mer tålig mot väder och sprickor. Big Green Egg är en grill som drivs på kol: tillverkarna rekommenderar vanlig träkol, eftersom alternativ som kolbriketter innehåller många tillsatser som kan förorena smaken på maten. Den förseglade utformningen av grillen resulterar i en långsamt brinnande eld som använder små mängder av kol jämfört med en vanlig grill. Träkol i klumpform skapar dessutom väldigt lite aska. Big Green Eggs kan användas för att röka eller grilla mat. Med hjälp av tillbehör kan man även baka bröd eller pizza. Big Green Eggs tillverkas i sju storlekar, där den största kan laga 35-40 hamburgare, 14-16 hela kycklingar, 18-20 biffar, 20 revbensspjäll eller en spädgris. Förutom det yttre keramiska skalet finns det utkast till öppning för att tillhandahålla luft till den keramiska eldstaden i basen av enheten. Det finns ett vred på ovansidan för att ge luftflödesreglering och därmed temperaturreglering. Ett tillbehör som kallas en Conveggtor (plate setter) kan placeras ovanför eldstaden: detta förhindrar direkt tillagning av maten när enheten används som en rökare. Mellan basen och locket ligger en packning gjord av filt som maximerar fuktbevarande under långa cookouts. Det namn som antagits av entusiaster av Big Green Egg är "EGGheads".