Julklappsrim
Ett julklappsrim eller julrim är relativt korta, rimmade verser som man fäster på julklappar. Ett julklappsrim antyder vanligen vad som finns i paketet utan att direkt avslöja innehållet. Inför jul är det vanligt att paneler med inbjudna gäster, framför allt på TV och i radio, skriver julklappsrim på tittarnas/lyssnarnas begäran. Det brukar kallas för rimstuga. Rimstuga förekommer bland annat i Sveriges Televisions Uppesittarkväll. Julrim ska särskiljas från julverser eller juldikter, som har en helt annan karaktär, och används för att skapa julstämning i allmänhet. Julklappsrimmet har funnits i Sverige åtminstonne sedan 1700-talet. Förr i tiden fanns en lantlig tradition som innebar att byns ungdomar smög omkring på julaftonen och knackade på i stugorna. När någon öppnade kastade man in en skämtgåva, som kunde bestå av ett vedträ eller en halmfigur. På gåvan hade man ofta fäst en lapp med en vers som förklarade varför mottagaren förärats den fina presenten. Dessa verser, som till en början ofta hade nidkaraktär, är föregångare till våra dagars julklappsrim. Även om julklappsrim kanske inte är lika vanligt förekommande längre, så skriver många fortfarande rim på sina julklappar som ett underhållande inslag för både givare och mottagare. I Pippi Långstrump ger Tommy en julklapp med julklappsrim till sin far: "Den här ska du ha om halsen, så blir du aldrig mer kallsen." Hans far reagerar på "kallsen" och Tommy berättar att det ska vara "kall sen". Därefter får Tommy en julklapp av sin far med följande julklappsrim: "Till Tommy från mor och far, nå'nting som pyser och snurrar och drar." Det visar sig vara en ångmaskin, precis som Tommy har önskat sig.
Julklapp
En julklapp är en present som utdelas vid julen. Den kallas även julgåva, särskilt när gåvan inte är inslagen. I Norden, Tyskland, Polen och Österrike öppnas julklapparna på julafton, medan de i många andra länder öppnas på juldagen. Julklapparna kan delas ut av en jultomte och/eller läggas under julgranen innan de öppnas. Flera jultidningar har burit titeln Julklappen. Den mest långlivade utgavs av Folkskolans barntidning (1893–1955). Julklappar brukar vara inslagna i present-/julklappspapper som är enfärgat eller bär allehanda jul- alternativt vintermotiv. Förr förseglades julklappar med sigillack och bar ibland en vers eller ett julklappsrim. Nu för tiden används oftast tejp samtidigt som verser och julrim blivit mindre vanligt. En julklapp kan dekoreras med presentsnöre och en juletikett som avslöjar vem som är mottagare och givare. På vissa håll kommer jultomten för att dela ut julklapparna. Jultomten brukar bära julklapparna i en säck. På andra ställen utses en familjemedlem till gåvoutdelare. I Danmark händer det att den som hittar mandeln i sin julgröt eller risalamande får en mandelgåva i form av fördelar vid öppnandet av julklappar. I Finland förekommer det fortfarande på vissa ställen att julklapparna delas ut av julbocken, joulupukki, vilket också är det finska ordet för jultomte. Även i svensktalande Österbotten används benämningen julbocken för julklappsutdelaren, en annan vanlig benämning på julklappsutdelaren i Svenskfinland är julgubben. I många engelsktalande länder sägs tomten komma ned med julklapparna genom skorstenen på natten mot juldagen och lämna paket i en julstrumpa ovanför öppna spisen eller i barnens rum. Dessa julklappar öppnas traditionellt på juldagsmorgonen. Julstrumpan förekommer främst i Storbritannien. Julklappar förekommer även i en variant av adventskalender, där man varje decemberdag fram till jul får öppna en julklapp istället för en papperslucka. Julen är en kristen högtid (från början firades vid samma tid en hednisk högtid, som sedan togs över av kristendomen, då man i det förkristna Norden drack julöl till gudarnas minne.) Bibeln berättar om hur Jesus fick presenter av de vise männen, men seden att utdela julklappar har på många platser kommit att sekulariseras och omfatta även personer utan anknytning till den kristna tron. Inom judendomen förekommer liknande presentutdelning i samband med chanukka och presenter delas också ut av dem som firar kwanzaa. Det finns dock även många personer som tillhör andra religioner än kristendomen och som av religiösa skäl avstår från att delta i julklappstraditionen. Förr iakttogs en högre grad av hemlighetsfullhet. På julaftonsmorgonen hörde man en knackning ("klappning", därav ordet julklapp) på sin dörr eller på sitt fönster, och omedelbart därefter inkastades ett väl inlindat paket. Det finns även en teori om att man gav varandra en skämtsam smäll/klapp. Seden att ge bort julklappar började som ett skämt, en lantlig tradition som innebar att byns ungdomar smög omkring på julaftonen och knackade på i stugorna. När någon öppnade kastade ungdomarna in en skämtgåva, som kunde bestå av ett vedträ eller en halmfigur. På gåvan hade de ofta fäst en lapp med en vers som förklarade varför mottagaren förärats den fina presenten. Dessa verser är föregångare till våra dagars julklappsrim. Det var viktigt att inte bli tagen på bar gärning under julklappsutdelandet, eftersom verserna kunde vara ganska så elaka och grovkorniga. På en del platser delades julklapparna ut av en julbock, men han och hans uppgifter har sedan slutet av 1800-talet övertagits av jultomten. Sedan 1960-talet utdelas julklapparna i många familjer efter julaftonens TV-program med Kalle Anka. För att barnen enligt tradition ska få julklappar krävs att de har varit snälla under året och lydit sina vårdnadshavare. Därför frågar ofta jultomten "Finns det några snälla barn här?" före julklappsutdelningen.
Årets julklapp
Årets julklapp är sedan 1988 ett av branschorganisationen Svensk Handels årliga (i november inför julhandeln) uppmärksammanden av en produkt eller ett fenomen som representerar samtiden. Julklappen utses av det av Svensk Handel ägda företaget HUI Research (tidigare kallat Handelns Utredningsinstitut). Sedan 2012 uppmärksammas också en sommarvariant som kallas Årets smultron. År 2016 uttryckte intresseorganisationen Sveriges Konsumenters generalsekreterare Jan Bertoft kritik mot Årets julklapp, som enligt honom var ett jippo med syftet att stimulera julhandel. Sophie Nilsonne, analytiker på HUI Research, som 2018 utsåg årets julklapp, sade i en intervju med tidningen Resumé att utmärkelsen Årets julklapp bygger på en "oberoende analys av konsumtionstrender", och att "syftet är inte att driva konsumtion". Årets julklapp skapades 1988 som ett sätt att öka intresset för Handelns utredningsinstituts julhandelsprognos, som trots att den utkommit i mer än 10 år hade låga läsarsiffror. Julklappen som väljs ska vara en aktuell produkt som tros kunna sälja bra och även ska kunna anses tidstypisk. Något eller några av följande kriterier måste uppfyllas. Följande produkter har sedan starten 1988 utsetts till årets julklapp. Flera stora medier ägnar årligen kampanjen mycket uppmärksamhet, år 2016 med nyhetsflashar och extrasändningar. Kampanjen ansågs av Sveriges Radio-journalisten Johan Cedersjö möjligen vara en av de största PR-succéerna i Sverige. Johanna Alskog, redaktör på tidningen Altinget var kritisk och undrade retoriskt om det är journalistikens uppgift att trigga julhandeln. Johanna Look, PR-chef på PR-byrån Westander kallade Året julklapp för "ett exempel på ett klassiskt PR-arbete", där "priset används för att främja svensk handel, år efter år". Hon uppskattade värdet av rapporteringen till flera miljoner kronor, särskilt mot bakgrund av att medier tog upp kampanjen på nyhetsplats, snarare än reklamplats. Den bloggandet journalisten Nick Näslund ansåg att det för 2016 års julklapp VR-glasögon var "fantastiskt upplagt" för journalister att åka och testa produkten hos säljare. Sveriges Radio-journalisten Jörgen Huitfeldt jämförde Årets julklapp med Fars dag och Halloween och ansåg utmärkelsen etablerad och att "ofta har dom faktiskt rätt". Årets julklapp skall representera samtiden. Det skall vara en nyhet eller ha ett nyväckt intresse under det snart gångna året. Produkten skall svara för ett högt försäljningsvärde eller säljas i ett stort antal enheter.
Julkort
Julkort är postkort med julmotiv som skickas till släkt, vänner och bekanta vid juletid. Julkort frankeras ofta med särskilda julfrimärken, som är något billigare än vanliga frimärken, men som medför att leveransen kan ta några extra dagar. Motivet på julkort är oftast jultomte, ljus, julgran, hus omgivet av snö, kyrka eller Jesusbarnet. I Sverige började man skicka julkort i slutet av 1800-talet. Både influenser och kort kom till Sverige från Danmark och Tyskland. Då kunde det stå Fridfull jul, Fröjdefull jul och Glad jul på korten. Nu är det vanligast med God jul. År 2009 skickades nästan 40 miljoner julkort. År 2018 var antalet 16,5 miljoner. Britten John Callcott Horsley gjorde 1843 det första julkortet, med texten "A Merry Christmas and a Happy New Year to You." 1875 började tyskfödde Louis Prang i USA att massproducera julkort. Bruket att skicka julhälsningar på kolorerade vykort spred sig snart både till USA och via Tyskland och Danmark till Sverige. I Sverige blev det populärt att skicka julkort i slutet av 1800-talet och traditionen är fortfarande mycket populär. Från början importerade man i Sverige julkort från Tyskland och England. Motiven visade då främmande jultraditioner som julgran, jultomte och julklappar till barnen, och snart kom dessa företeelser att inlemmas även i de svenska traditionerna. Tomten på de importerade julkorten var ofta klädd likt en gruvarbetare, sannolikt med inspiration från Bröderna Grimms sagor. Den svenska tomten, vars ursprung var den ofta vresige hustomten, avbildades däremot klädd likt en bonde. Men snart skulle vår alldeles speciella svenska tomte få sitt utseende. År 1890 startade Axel Eliasson sitt konstförlag med vykortsproduktion. Sju år senare gjorde han en beställning som kom att få den största betydelse för det svenska julkortet, liksom för bilden av den svenska julen. Det var av konstnären Jenny Nyström, som just kommit hem från Paris och som kom att ge oss bilden av den svenska jultomten, julklappar och julgran. Med tiden blev det kring 600 julkortsmotiv av Nyström som blev mycket populära. Andra kända svenska julkortskonstnärer är Elsa Beskow, John Bauer, Aina Stenberg-MasOlle och Curt Nyström. Många julkort har också skapats av Lars Carlsson, Ingrid Elf, Lennart Helje och Anders Olsson. Barbara Bunkes julkort för Unicef har sålts i närmare 100 miljoner runt om i världen. Motiven har växlat genom åren. Grisar och änglar eller byar i snö har blivit mer ovanliga motiv. Patriotiska motiv förekom under världskrigen, till exempel vajade då ofta den svenska flaggan vid den lilla röda stugan på korten.
Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton
Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton eller oftare bara Karl-Bertil Jonssons julafton är en svensk tecknad kortfilm från 1975 i regi av Per Åhlin. Den bygger på en berättelse av Tage Danielsson ur hans bok Sagor för barn över 18 år, utgiven på Wahlström och Widstrand 1964. Filmen har visats varje julafton sedan 1975 i Sveriges Television. Musiken är skriven av Gunnar Svensson och framförs av Arne Domnérus, Sture Åkerberg och Gunnar Svensson. Sagan med Per Åhlins teckningar är även utgiven på Wahlström och Widstrand år 2000, på engelska och italienska på Trollboken AB 2018 och i en tysk version 2020. Fjortonårige Karl-Bertil är en stor beundrare av Robin Hood. Han tar på sig sin fars något för stora tomtekläder och delar ut rika människors julklappar till fattiga personer i slumkvarteren. Dessa gåvor är paket som han stulit under sitt feriearbete på postens paketavdelning, och vilkas adressaters inkomster han kontrollerat i taxeringskalendern. Hans far, som är varuhuschef, blir upprörd över sonens brottsliga tilltag, men det visar sig att de rika som berövats sina julpaket tycker att det är en fin handling och är mest glada över att slippa de onödiga julklapparna. Varuhusdirektör Tyko Jonsson är Karl-Bertils far. Tyko är stor och tjock, har rödbrusig ansiktsfärg och är chef för ett varuhus. Han har god inkomst och finns med i taxeringskalendern på listan över de högavlönade personer av vilkas julklappar Karl-Bertil tar för att ge till de fattiga. För sina goda inkomster måste han arbeta hårt och hemma blir han uppassad av sin hustru. I sin uppfostringsstil är han hård men försöker även vara rättvis. När Karl-Bertils brott uppdagas låter Tyko honom inte komma undan men utsätter även sig själv för det pinsamma som ligger i att besöka alla stöldoffren och låta sonen tala om den hemska sanningen för dem. På det viset får han också uppleva sonens rehabilitering när ingen av de bestulna är ledsen över det inträffade utan snarast glad för att ha sluppit allehanda meningslösa julklappar. I den engelska versionen av filmen från 1987 har Tyko Jonsson fått namnet Charles Jonsson. Karl-Bertils ömma moder är en typisk hemmafru. På julafton bjuder hon Karl-Bertil frukost på sängen och tycker synd om honom när han berättar att han måste "jobba" på julafton. Efter julmiddagen hindrar hon sin make från att skjutsa sonen med bil till jobbet med frasen "Kommer inte på fråga, Tyko! Du har ju druckit glögg". Hon brister ut i gråt då maken skäller ut Karl-Bertil efter att han har avslöjat att han stulit julklappar från rika och gett dem till fattiga personer. Byrådirektör H.K. Bergdahl har mahognyport och husa. Han har av Karl-Bertil berövats en tändstickstavla föreställande Bodens fästning. Då Karl-Bertil och hans far besöker honom och berättar vad Karl-Bertil har gjort utbrister han i frasen "Det var förbanne mig det finaste jag hört sedan jag konfirmerades! -Vill du ha ett fikon?" Han kallas H.K. Bergdahl både i faderns taxeringskalender och av berättaren men det står H.H.K. Bergdahl på hans port. Förr förekom H före personnamn som förkortning av "Herr". Andra roller som nämns i filmen är gatflickan Beda Larsson, medellöse Harald Ljungström, ensamma änkan Lisbeth Blomkvist, samt byrådirektör Bergdahls hustru, mor och husa. Idén att låta Tage Danielsson göra en julsaga som kunde sändas i TV kom från Sveriges Radio-TV:s sida. Danielsson hade skrivit sagan om Karl-Bertil Jonsson flera år innan och berättelsen brukade förlaget skicka ut som en julhälsning. Danielsson fick uppdraget i februari 1975, kontaktade tecknaren Per Åhlin för att göra berättelsen till en tecknad film som skulle sändas på julen 1975. Åhlin inspirerades bland annat av Winsor McCays tecknade serie Lilla Nemo. Den svartvita filmen som Tyko Jonsson sitter och tittar på är Lilla helgonet (1944), där Åke Söderblom, Thor Modéen och Marguerite Viby uppträder. Filmen släpptes på DVD i Storbritannien 2004 och i Sverige 23 november 2011.
