Kaffebryggare
En kaffebryggare är en hushållsmaskin som bereder kaffe. Typiskt består det av en kanna, en värmeplatta och en vattenbehållare med uppvärmningsanordning. Vattnet hettas upp och får droppa över det malda kaffet som ligger i ett kaffefilter som placerats över kannan. Det färdiga kaffet rinner ner i kannan i väntan på servering. Kaffebryggare är vanliga på kontor, ofta då i form av större automater som kan tillreda många sorters drycker. Ibland används även ordet "kaffemaskin" om kaffebryggare, detta är inte lika vanligt, men lika korrekt, även om "kaffemaskin" ofta används som ett samlingsnamn för alla typer av apparater som framställer kaffedrycker.
Kaffefilter
Kaffefilter är ett trattformat filter av papper som placeras i kaffebryggaren för att skilja kaffedrick och sump. Kaffefiltret uppfanns 1908 i Dresden av Melitta Bentz, som retade sig på spår av sump i kaffe och genom sina barns skolböcker hade fått idén att använda den inlagda läskpapperet som filter. Efter henne och hennes företag Melitta kommer synonymen Melittafilter. Sedan kaffefiltret har placerats i kaffebryggaren fylls det med malda kaffebönor. När det heta vattnet rinner igenom, hindrar filtret de finmalda bönorna att passera till uppsamlingskärlet. Efteråt kallas de återstående malda bönorna för sump och kan slängas tillsammans med filtret i komposten. Det finns runda kaffefilter för kaffebryggare och trattformade filter i olika storlek för att passa lösa bryggtrattar i olika storlekar. Storlekarna är dimensionerade efter mängden kaffe som ska bryggas per tillfälle. Filter för större kaffebryggare som förekommer i offentliga miljöer eller kontorsmiljö kan ha olika utseende beroende på vilken funktion de behöver ha. Filter med beteckningarna 1×2, 1×4 och 1×6 har samma vinkel men olika höjd – ca 100, 125 respektive 150 mm. Filter med beteckningarna 101 och 102 har en mindre vinkel och höjder på ca 95 respektive 115 mm. Filtrerat kaffe heter bryggkaffe och anses vara mer hälsosamt än kokat kaffe från vilket sumpen avlägsnas på annat sätt.
Jean-Michel Jarre
Jarre hade sedan en svacka när 1984 års album Zoolook inte nådde samma succé som föregångarna. Stilen på albumet var blandad, både den luftiga ambienta och melodiska symfonisynt han använt tidigare, men också en mer traditionell rytmisk pop med trummor och basriff. Det var även det andra kommersiella albumet där han använde sig av digitala syntar och samplers. Några av spåren på Zoolook är mycket lika Music for Supermarkets (till exempel början på spåret Ethnicolor II där man i början kan höra kassaapparater och sorlet från en folkmängd). Zoolook sågs dock generellt i ett positivt ljus av kritiker. Det dröjde två år innan han återkom med den stora friluftskonserten i Houston som inte bara firade NASA:s 25-årsjubileum, utan även hedrade minnet av de astronauter som hade omkommit i Challengerolyckan. Material från konserten utgjorde största delen av det efterföljande albumet Rendez-vous. En uppföljningskonsert med i stort sett samma material hölls senare i Lyon, och Jarre släppte 1987 ett samlingsalbum med material från båda konserterna, Cities in Concert Houston-Lyon. 1988 släpptes albumet Révolutions på vilket gitarristen Hank Marvin deltog. Material från Révolutions användes i konserten Destination Docklands, som trots ogynnsamt väder med regn och vind drog omkring 200 000 åskådare (folk som såg konserten från utanför området ej inräknade). Det var även under denna konsert som hans vänskap med prinsessan Diana började. År 1989 släpptes ännu ett samlingsalbum, Jarre Live. 1990 släppte Jarre albumet En attendant Cousteau, vilket Jarre tillägnade den franske marinupptäckaren Jacques Cousteau. Albumet innehåller endast fyra spår varav det fjärde är cirka 47 minuter långt (22 minuter på vinylutgåvan). En ny stil för Jarre kunde höras på hans nästa album, 1993 års Chronologie där han likt sina tidiga succéer använde en stor symfonisk introduktion, men resten av albumet är betydligt mer inspirerat av techno-stilen. Som kontrast till Chronologie släppte Jarre 1997 albumet Oxygène 7–13 som var en tillbakablick på hans tidiga år, och tydliga referenser såväl namnmässigt som musikaliskt till 1976 års genombrottsalbum Oxygène. För att få rätt sound använde sig Jarre bland annat av några av de analoga syntar han spelade in de första albumen med. Några av låtarna på albumet har dock tydliga influenser som kan liknas vid stilen på Chronologie. Jarre spelar för första gången en Theremin på detta album. Senare 1997 spelade Jarre i Moskva som del av stadens 850-årsjubileum. Denna konsert kom att bli hans fjärde världsrekord för gratiskonserter med ett uppskattat åskådarantal på 3,5 miljoner. Konserten gick av stapeln samma dag som prinsessan Diana begravdes, och Jarre tillägnade henne låten Souvenirs, också känd som Souvenir of China från hans Kinakonserter. Under konserter i Globen och Scandinavium lovordade Jarre den svenskbyggda Clavia Nord Lead. 1998 skilde sig Jarre och Rampling. Nyårsnatten 1999 höll Jarre en friluftskonsert i närheten av Giza i Egypten. Konserten kallades The 12 Dreams of the Sun och innehöll bland annat en nedräkning till tolvslaget för det nya året. Bakgrunden utgjordes av pyramiderna på Gizaplatån. Tidigt den följande morgonen uppträdde Jarre igen, den här gången för att kunna ackompanjera det nya årtusendets första soluppgång. Några av låtarna från konserten kom sedermera att finnas på hans nästa album som släpptes 2000, Metamorphoses, som även är det första Jarre-albumet med sång, även om röster (Zoolook) samt solister och körer (September) använts förr. Metamorphoses är ett sidsteg från Jarres tidigare stil och innehåller många samplade ljudeffekter som till exempel störningar från en mobiltelefon och en kaffebryggare. Sharon Corr från den irländska popgruppen The Corrs deltog på violin.
Hushållsapparater
Hushållsapparater är ett samlingsnamn för mindre elektriska maskiner som finns i många hem och används vid matlagning, städning eller tvätt, som till exempel brödrost, vattenkokare, kaffebryggare, mixer, mixerstav, matberedare, elvisp, dammsugare, strykjärn, hushållsassistent, smörgåsvärmare och våffeljärn. Lite mer ovanliga hushållsapparater är till exempel glassmaskin, långsamkokare, pastamaskin, bakmaskin, iskrossmaskin, råsaftcentrifug, juicepress, fritös, riskokare, kaffekvarn, potatisskalare, ångkokare, espressomaskin, sous vide, perkolator, rånjärn och ismaskin. Exempel på tillverkare av hushållsapparater.
Ostindia Rosteriet
Ostindia Rosteriet är ett företag grundat av Bengt Lindberg som öppnade en kaffebutik i Klarakvarteren i Stockholm 1949. Kaffet rostades i en källarlokal i Hjorthagen i samma stad. 1952 registrerades varumärket Ostindia, och än idag är det i princip samma kaffeblandning med smärre modifikationer. Under 1970-talet utökades med espressokaffe, kaffeautomater och service av dessa. 1986 flyttades rosteriet till Vallentuna från att tidigare legat i Värtahamnen. Efter att Svante Henriksson tog över verksamheten 1991 ändrades inriktningen till enbart företagskunder som hotell, kaféer och restauranger i huvudsak i, eller i närheten av, Stockholm. Bland sorterna finns det bland annat rättvisemärkt kaffe, ekologiskt kaffe och espresso. Bland kaffeautomaterna finns bland annat HGZ representerade med espresso- och kaffeautomater, samt kaffebryggare från Bunn.
Perkolator
Perkolator eller cirkulationsperkolator, är en sorts kaffebryggare som till utseendet påminner om en termos. Den benämns ibland även som en äldre typ av kaffekokare. Det som utmärker perkolatorn och skiljer den från en vanlig kaffebryggare beträffande dess funktion, är att vattnet passerar kaffefiltret flera gånger tills vattnet når koktemperatur varefter temperaturen reduceras av en termostat (eller strömmen bryts manuellt på enklare modeller) så att perkoleringen upphör. Vanligen har den direkt elanslutning och uppvärmningen sker i perkolatorn. Perkolator är även benämning på en apparat med teknisk/industriell betydelse. Den används för lakning av lösliga ämnen ur ett fast material, och man tar då hjälp av ett lösningsmedel.
Krups
Krups är märke för hushållsprodukter som ingår i Groupe SEB. Krups är bland annat känt för sina kaffemaskiner. Företaget grundades 1846 av Robert Krups när han övertog en smedja i det som idag är stadsdelen Wald i Solingen. Företaget byggde då hushållsvågar. 1956 började man tillverka kaffebryggare och kaffemaskiner, brödrostar m.m. Företaget är känt för sina mixapparater med 3Mix som kom ut på marknaden 1959. Bolaget expanderade och 1964 hade Krups fyra fabriker i Solingen och en i Limerick på Irland. 1983 började Krups tillverka espressomaskiner och kaffemaskiner. Under 2000-talet har man valt att nischa sig mot mer exklusiva produkter jämfört med tidigare. På flera marknader tillverkar man espressomaskiner för Nespresso som också är märkta med krups logotyp. I de skandinaviska länderna säljs produkterna dock utan Krups-märkningen. Krups togs över av franska Moulinex 1991. När Moulinex gick i konkurs 2001 tog Groupe SEB över som ägare. Krups-produkter tillverkas i Solingen och Offenbach och säljs företrädesvis i Europa och Nordamerika.
Filter
Filter är en samlad benämning på processteg som ändrar ett materials eller en signals egenskaper eller innehåll genom att skilja dess komponenter åt. Filtrering används även om en social statussänkning av ett bostadsområde. Se motsatsen Gentrifiering. dräneringsfilter runt ett täckdike. filtrerare, organismer som lever på att filtrera plankton ur vatten. haverifilter, för rening vid tryckavlastning från en reaktorinneslutning. kaffefilter för kaffebryggare. partikelfilter för dieselmotorer. silar och liknande köksredskap. snabbfilter och långsamfilter, ingår i reningsprocessen i ett vattenverk. luftfilter, används i ventilationsanläggningar. spärrfilter, textilfilter som används vid rökgasrening. signalfilter, se filter (signalbehandling). fotografiska filter samt optiska filter. ett matematiskt objekt, se filter (matematik). en tidskrift, se Filter (tidskrift). ett amerikanskt industrirockband, se Filter (musikgrupp). insticksprogram i vissa datorprogram som exempelvis Adobe Photoshop, ibland även kallade plug-ins.
Processor
En processor, Central Processing Unit (engelsk initialism CPU), även kallad centralprocessor eller huvudprocessor, är enheten som exekverar (utför) program i en dator, genom att från primärminnet läsa in programmets maskininstruktioner till processorns instruktionsregister, och därefter utföra begärda operationer som beräkningar och datahantering. Processortermen har använts inom datorindustrin åtminstone sedan början av 1960-talet. Processorer finns i ett stort antal varianter och återfinns i moderna maskiner och apparater, från bilar till kaffebryggare. I dagligt tal avses ofta den typen av processor som sitter i en persondator. Det finns två olika typer av processorarkitekturer: RISC och CISC. RISC står för engelskans Reduced Instruction Set Computing och CISC står för Complex Instruction Set Computing. En processor av typen RISC är konstruerad för att klara av enkla operationer väldigt snabbt. CISC däremot är konstruerad för att kunna göra komplicerade operationer men inte nödvändigtvis särskilt snabbt jämfört med RISC. Utvecklingen har sedan gjort så att dessa två varianter har lånat många tekniker från varandra. Dagens processorer kan inte med lätthet klassificeras i endera gruppen. En viktig del i en processor är ALU:n (Arithmetic Logic Unit), en enhet som utför logiska och enklare aritmetiska operationer såsom addition och subtraktion. För beräkningar med flyttal krävs antingen en följd av enkla instruktioner eller en flyttalsprocessor. Den var ursprungligen en extra krets men ingår numera som standard i moderna processorer för PC-marknaden. Processorer är idag uppbyggda av drygt en miljard transistorer på en yta av ett par cm². Antalet transistorer man kan få in på ett chip har hittills ökat exponentiellt enligt Moores lag. Merparten av dagens datorer är von Neuman-datorer. Den grundläggande funktionen för de flesta processorer, oavsett vilken fysisk form de har, är att utföra en sekvens av lagrade instruktioner, som kallas för program. Programmet representeras av en serie tal som hålls i någon form av datorminne. Processorer arbetar i två- eller tretakt: hämta, adressberäkna och utföra. Det sätt en processor representerar tal är ett designval som påverkar de mest grundläggande metoderna för hur den fungerar. Vissa tidiga digitala datorer använde en elektrisk modell av det vanliga decimala talsystemet (med basen tio) att representera tal internt. Några andra datorer har använt mer exotiska siffersystem som den ternära (med basen tre). Nästan alla moderna processorer representerar tal i binär form (med basen två), där varje siffra representeras av en ungefärlig värdering av två fysiska storheter, som en "hög" eller "låg" spänning. De flesta processorer, och faktiskt även de flesta sekventiellt logiska enheterna, är av synkronkaraktär. De är alltså utformade och fungerar på antaganden om en synkronsignal. Denna signal, känd som klocksignal, sker vanligen i form av en periodisk fyrkantsvåg. Genom att beräkna den maximala tiden som elektriska signaler kan röra sig i olika grenar av en CPU:s många kretsar, kan formgivarna välja en lämplig period för klocksignalen. Införandet av mikroprocessorn på 1970-talet påverkade i hög grad utformningen och funktionssättet hos bearbetningsenheten (processorer) i allmänhet. Sedan introduktionen 1970 av den första kommersiellt tillgängliga mikroprocessorn Intel 4004 som använder 4-bit och den första utbredda mikroprocessorn Intel 8080 som använder 8-bit och som släpptes 1974, och den första riktigt prisvärda processorn MOS 6502 8-bit som släpptes 1975 för 25 dollar vid en tidpunkt då konkurrenter som Motorola 6800 och Intel 8080 såldes för 179 dollar som snabbt sänktes till 69 dollar vilket legitimiserade MOS 6502 som började sälja i hundratals exemplar. Sedan dessa introduktioner har denna typ av processorer nästan helt gått om alla andra konstruktionssätt. 16-bit-processorer introducerades 1975 med HP BPC. Följande är en lista över betydande arkitekturer.
