Torktumlare
Torktumlare används för att torka blöta kläder efter att de har tvättats. En torktumlare påminner oftast till utseendet om en tvättmaskin och brukar normalt också placeras i närheten av en sådan. I vissa fall monteras till och med torktumlaren ovanpå tvättmaskinen om det är brist på utrymme. Denna typ av anordning med tvättmaskin och torktumlare ovanpå varandra kallas tvättpelare. I likhet med en tvättmaskin är en torktumlare försedd med en liggande "trumma" som kläderna placeras i. Trumman snurrar med den blöta tvätten medan varmluft blåses in i trumman. På detta sätt blir kläderna efter ett tag torra. Man skiljer på frånluftstumlare, kondenstumlare och värmepumpstumlare. En frånluftstumlare ansluts till ventilation och släpper därigenom ut all fukt. En kondenstumlare kondenserar vatten från luften innan den släpps ut och behöver därför inte kopplas till ventilation. Vattnet från en kondenstumlare samlas i en tömbar tank eller så ansluts maskinen till avlopp. Den mest miljövänliga torktumlaren är däremot utrustad med en värmepumpsenhet. Värmepumpsteknologin gör att man kan torka på lägre temperaturer och på så sätt spara energi. Med låg energiförbrukning sänks även kostnaderna för torkningen, vilket annars är en väldigt energikrävande och dyr process.
Torkrum
Torkrum är ett rum avsett för att torka en viss typ av föremål, exempelvis kläder, konstverk eller livsmedel. I närhet till tvättstugor i bostadsfastigheter finns ibland torkrum där man torkar blöta, ofta nytvättade, kläder och andra textilier. Dessa torkrum har ofta en varmluftsanläggning och klädstreck, och fungerar som komplement eller ersättare till torkskåp, torktumlare och utomhustorkning. Dessa varmluftsanläggningar är dock mycket energikrävande och medför ofta stora kostnader för fastighetsägaren. Den uppvärmda luften cirkuleras i torkrummet och ventileras sedan ut genom ventilationskanal. Man kan räkna med att energiåtgången för att torka tvätt på detta sätt är flera gånger dyrare än det är att tvätta tvätt. Mer energisnålt är det att torka med hjälp av avfuktning.
Asko Appliances
Asko Appliances AB är ett företag i vitvarubranschen som tidigare hade huvudkontor samt fabrik i Jung i Vara kommun i Sverige. I fabriken i Jung tillverkades torktumlare, tvättmaskiner och diskmaskiner. Asko hade även en fabrik i Lahtis i Finland där ugnar tillverkades, men denna flyttades av Gorenje till Tjeckien 2011. Idag består verksamheten av en utvecklingsavdelning i Lidköping. Företaget grundades som Junga verkstäder av bonden Karl-Erik Andersson 1950. Verksamheten startade hemma på Korsgården som ligger i anslutning till fabriksområdet i Jung. Andersson byggde den första tvättmaskinen till sin mor som inte hade någon tvättmaskin. Hans verkstadskläder var svåra att få rena. Anderssons tvättmaskin var en trumtvättmaskin med inbyggd centrifug och helt rostfri. Maskinen köptes in av Erik Smedberg i Tråvad och blev känd som Junga TMC-8 och kom att tillverkas i 18 år. 1958 visades en ny så kallad toppmatad och halvautomatisk tvättmaskin på Svenska mässan i Göteborg varpå industriell produktion började och namnet Cylinda antogs. 1958 slöts ett avtal med Asea Skandia om ensamrätt på försäljning av produkterna i Sverige. En del av produktionen under 1960-talet skedde genom hemarbete. År 1967 började Cylinda tillverka diskmaskiner och exportera sina produkter. Cylindas tvättmaskiner blev allt vanligare i de svenska hemmen under denna tid och en så kallad frontmatad tvättmaskin med beteckningen Exklusiv 240 gjorde succé. Denna modell vidareutvecklades och under början av 1980-talet kom modellerna 5000 och 9000. 1975 började torktumlare tillverkas. Cylinda förvärvades av Asea 1978 då namnet ändrades till Asea Cylinda. 1988 förvärvades bolaget av Asko och namnändrades till Asko Cylinda. Mellan åren 2000 och 2010 ägdes Asko av italienska Antonio Merloni Group, men från och med juli 2010 ägs Asko istället av vitvarutillverkaren Gorenje från Slovenien. 2008 namnändrades bolaget till Asko Appliances. Bakgrunden till namnbytet från Asko Cylinda är att Asko inte äger varumärket Cylinda, som istället ägs av Elektroskandia, på grund av dess gemensamma ägarhistoria med Asea. Asko introducerade från januari 2009 sitt eget varumärke även i Sverige, vilket var en nyhet på just den marknaden. Asko har tidigare använt detta varumärke i resten av världen. I februari 2013 flyttades tvättmaskin- och torktumlartillverkningen till Velenje i Slovenien och i juli samma år flyttade även diskmaskinstillverkningen. Utvecklingsdelen flyttades till Lidköping.
Tygblöjor
Tygblöjor har historiskt varit de enda tillgängliga blöjorna. De gjordes ofta av linne, som veks och lades i en byxa, eller fästes mellan benen med remsor av tyg. I slutet av 40-talet kom cellstoff och 1955 Libero, den första engångsblöjan. Dessa påminde om stora dambindor och hölls på plats med en plastsnibb . Under 1980-talet blev tygblöjor åter mer och mer populära, kanske framförallt i miljömedvetenhetens fotspår. Det finns studier som jämför miljöavtrycket mellan tygblöjor och engångsblöjor och den generella slutsatsen är att de båda blöjtyperna påverkar miljön men på olika sätt . Tygblöjor kräver högre vattenåtgång och innebär mer vattenburet avfall på grund av tvättning medan engångsblöjor innebär högre råmaterialförbrukning och sophantering. Engångsblöjor är idag det vanligaste valet. Tygblöjor finns för barn i alla åldrar, liksom för vuxna. En tygblöja kan gärna användas för större barn som fortfarande kissar i sängen vid enstaka tillfällen, eftersom man då slipper förbruka en engångsblöja varje natt. Över tygblöjan kan en nylonbyxa eller en mer traditionell plastbyxa användas. Numera finns många olika sorters tygblöjor. En närbesläktad produkt är tygbindan. Tygblöjor är betydligt dyrare än engångsblöjor vid inköpet – exempelvis kan en vikblöja för två- till fyraåring kosta 36 kronor styck, en modern fickblöja (pocketblöja) kostar normalt mellan 100 och 300 kronor, medan en engångsblöja kostar 1–3 kronor. Eftersom tygblöjorna användes gång på gång blir kostnaderna långsiktigt betydligt lägre med tygblöjor, ofta upp till flera tusen kronor över en blöjperiod. Tygblöjor har ofta ett relativt högt andrahandsvärde och säljs ofta vidare på nätet. Hanteringen kräver dock viss tid. En del småbarnsföräldrar tycker att tygblöjor är smidigt, medan andra tycker att det är opraktiskt vid exempelvis resor eller längre bortavaro från hemmet. Vissa familjer som använder tygblöjor kombinerar därför med engångsblöjor under resor och liknande. Att ha egen tvättmaskin eller god tillgång till allmän tvättstuga är ofta en förutsättning om man vill använda tygblöjor till sitt barn. När man använt blöjan lägger man den vanligtvis den i en hink utan vatten, låter stå högst tre dagar (då man fyller på med nya använda blöjor) och tvättar därefter. Det räcker med 60 grader, men ibland kan de köras i 90 grader, för att man ska vara säker på att det blir helt rent. Att tvätta på 40 grader anses inte göra blöjorna helt rena. Tumling gör blöjorna mjukare men minskar miljövinsten. Bäst är kanske att lufttorka som regel men köra dem i torktumlare någon gång för mjukhetens skull. Det är viktigt att inte använda mjukmedel, eftersom mjukmedel lägger sig som en hinna på tyget och gör att uppsugningen försämras, dessutom kan mjukmedlet reagera med urin och orsaka utslag. Vikblöjor, prefold - påminner om forna tiders blöja, som viks och läggs i en byxa. Byxan kan vara av polyesterförstärkt tyg, ull eller fleece. Formsydda blöjor - Påminner till utseendet om engångsblöjor. Är gjorda i bomull, hampa, bambu eller blandningar av dessa material. Används tillsammans med ytterbyxa av fleece, ull eller PUL-laminerat polyestertyg. Fickblöjor, pocketblöjor - blöja med en ficka där ett eller flera inlägg kan placeras, som suger upp vått som gått igenom innertyget. Innertyget kan bestå av många olika material, men är ofta av något slags torrskikt (t.ex. fleece eller annat polyestermaterial). Yttertyget består ofta av PUL-laminerat polyestertyg, men kan även vara tillverkat i andra material. Allt-i-ett-blöjor - påminner mest om engångsblöjor, då alla delar sitter ihop i ett stycke. Består oftast av ett vattentätt PUL-laminerat yttertyg där det sitter fast uppsugande material på insidan, ofta i formen av en eller flera lösa tungor. Blöjbyxor, Ullbyxor, skalbyxor - används utanpå vikblöjor eller formsydda blöjor.
Tvättmaskin
Tvättmaskin är en teknisk apparat som används för att tvätta nästan alla sorters kläder. En tvättmaskin är försedd med en liggande eller stående så kallad "trumma" där kläderna läggs i. Sedan fylls denna med vatten och snurrar fram och tillbaks. Vattnet värms upp till den temperatur som ställs in och dessutom tillförs tvättmedel i vattnet. Efter ett tag töms maskinen och sedan fylls den på nytt med kallt vatten utan tvättmedel, detta för att skölja bort tvättmedlet. Dessa sköljningar är oftast flera i rad, där den sista sköljningen även tillsätter sköljmedel. Efter ytterligare ett tag töms vattnet ut igen och maskinen börjar, om man så programmerat, centrifugera. Detta innebär att trumman snurrar i hög fart för att på så sätt pressa ut vattnet från kläderna. Den första moderna tvättmaskinen med en tunna som snurrar tvätten uppfanns av James King 1851. År 1858 uppfann Hamilton Smith den roterande tvättmaskinen. 1874 uppfann William Blackstone en av de första lätthanterliga tvättmaskinerna och den första elektriska tvättmaskinen introducerades 1910 av Alva John Fisher. Frontmatad tvättmaskin är den vanligaste typen av tvättmaskin och dessa har en lucka framtill på maskinen som oftast är rund och försedd med ett tjockt glas för att man ska kunna se tvätten. Upptill eller framtill är nästan alla tvättmaskiner försedda med ett s.k. tvättmedelsfack där man fyller på tvättmedel och även sköljmedel. I närheten av tvättmaskinen placeras ofta en torktumlare. I vissa fall monteras torktumlaren ovanpå tvättmaskinen om det är brist på utrymme. Denna typ av anordning med tvättmaskin och torktumlare ovanpå varandra kallas tvättpelare. En toppmatad tvättmaskin innebär att tvättmaskinen är försedd med en lucka upptill som öppnas och under luckan får man sedan vrida trumman rätt för att hitta en lucka som öppnas för att lägga i eller ta ut kläderna. Många toppmatade maskiner har dock numera ett automatiskt parkeringsläge, när tvättprogrammet är avslutat rullar trumman tills öppningen är vänd åt rätt håll. Det blir därmed enklare att tömma och fylla maskinen. En toppmatad tvättmaskin är praktisk om man har ont om utrymme, eftersom den tar mindre plats än en frontmatad tvättmaskin. De toppmatade tvättmaskiner som finns i USA och lite varstans i världen, Har oftast en horisontellt stående trumma med en agitator i mitten. Den rör sig fram och tillbaks och tvättar kläderna när maskinen startar,vilket även sugerner kläderna utmed agitatorn ända ner till botten, i vatten av tvättmedel. Hela trumman fylls upp eller halvt beroende på hur mycket tvätt som ska i. Kläderna måste kunna flyta omkring i vatten för att kunna cirkulera runt med agitatorn. Tvätten ligger i blöt hela tiden och blir snabbt ren,jämfört mot våra frontmatade tvättmaskiner som knappt har en deciliter vatten i sig och långa tvättprogram,dessa toppmatade maskiner med väldigt korta tvättprogram, vilket är uppskattat av amerikanarna. Toppmatade tvättmaskiner är ovanliga i Europa men desto vanligare i USA och Kanada. Hur energieffektiv en tvättmaskin är visas med energimärkningen på en skala A-G, där A är bäst. För tvättmaskiner som är ännu effektivare har tillverkarna på den europeiska marknaden på eget initiativ infört ytterligare klasser: A+ och A++, där A++ är effektivast. Detta är dock inte officiellt reglerat i lag och därför används A+ och A++ bara i marknadsföringen och inte på energimärkningen. De uppgifter som lämnas på energimärkningen gäller för ett program med 60 grader bomull, exakt vilket program det är varierar mellan olika modeller. Fråga innan du köper så att du kan tvätta energismart. Hur bra maskinerna tvättar och centrifugerar visas också på en skala från A till G där A är bäst. Både tvätteffektivitetsklass A och B ger mycket ren tvätt. Sköljningen är en uppgift som saknas på energimärkningen idag.
Miele & Cie. KG
Miele och Cie. KG, eller vanligen bara Miele, är en tysk tillverkare av vitvaror med säte i Gütersloh. Företagets viktigaste produkter är tvättmaskiner, torktumlare, diskmaskiner och dammsugare. Företaget grundades i Herzebrock 1899 av Carl Miele och Reinhard Zinkann, och ägs fortfarande av de båda grundarnas familjer. Verksamheten startades i en före detta kvarn. De första produkterna var mjölkcentrifuger och 1900 började bolaget tillverka smörmaskiner. Utifrån smörmaskinen utvecklade Miele bolagets första tvättmaskin samma år. 1907 flyttades verksamheten som nu omfattande 60 anställda till Gütersloh. 1911 började bolaget tillverka bilar. Bolaget utvecklades till Tysklands största tillverkare av mjölkcentrifuger, smörmaskiner, tvätt- och mangelmaskiner. 1916 startade produktion i Bielefeld. 1927 startades tillverkningen av dammsugare. 1929 var Miele först med att tillverka elektriska diskmaskiner i Europa. Bolaget tillverkade nu även motorcyklar och 1953 började bolaget tillverka och sälja mopeder men tillverkningen av dessa och motorcyklar lades ned 1960. Kaffemaskiner (espressomaskiner). Kylskåp, frysar och vinkylskåp. Inbyggnadsprodukter för kök. Gütersloh, Tyskland - tvättmaskiner och torktumlare. Bielefeld, Tyskland - diskmaskiner, dammsugare, diskdesinfektorer och industrimaskiner. Warendorf, Tyskland - kök och plastkomponenter. Oelde, Tyskland - spisar, ugnar, mikrovågsugnar och ångkokare. Euskirchen, Tyskland - elmotorer. Lehrte, Tyskland - tvätterimaskiner och varmmanglar. Bürmoss, Österrike - maskinkomponenter.
Fleece
Fleece är ett tyg med ruggad yta, som i huvudsak används till plädar och fritidskläder. Fleecematerial är nästan alltid tillverkat av 100% polyester, men det finns också fleece tillverkad av bomull och av ull. Ordet "fleece" är belagt i svenska språket sedan 1991. Snarlika material togs fram parallellt av flera företag: Ett av de första var Maiden Mills (senare Polartech LCC) som 1979 lanserade "Polar Fleece". Fleece av konstfiber är töjbart, mjukt och varmt samt lätt att tvätta. Det håller värme och transporterar fukt, vilket gör det effektivt för utomhusaktiviteter. Fleece används i jackor, hattar, tröjor, sweatpants, tygdukar (blöjor), gymnastikkläder, hoodies, filtar och högpresterande utomhuskläder. Fleecematerialet består av stickat tyg i mycket små maskor, fastän det nästan förefaller att vara vävt. Det kombineras ofta med ett innetyg och bildar då ofta ett vindtätt material, som kallas windstopper. Fleece tillverkas ibland av återvunna PET-flaskor, som malts ned, smälts och sedan spunnits till fiber. Fleece alstrar statisk elektricitet och är inte lämplig i lokaler/säkerhetszoner med explosionsrisk eller i lokaler med känslig elektronik. Tål inte hög värme och skall inte strykas eller torkas på hög värme i en torktumlare. Polyesterfleece är ett konstfibertyg som tillverkas av icke-förnybar olja. Det bidrar därför till produktionen av fossila bränslen. Plastfibrer som lossnar vid tvätt fångas inte upp vid i reningsverken utan kommer ut i sjöar och hav där de skadar biologiska system, till exempel fiskar, skaldjur och urdjur. Varje gång en fleecetröja tvättas lossnar mer än 1900 små plastpartiklar, vilket är mer änågot annat klädesplagg av polyester.
